Eftersom vi är en liten skola är alla lärare är med på rådet (4 st) samt en elev per klass (4 st) Vi följer en dagordning och låter eleverna diskutera kring vårt tema Livsstil och hälsa.
Varje klass förbereder sig inför grönflaggrådet i klassrummen. Vi skriver ner anteckningar från klassen som utvald elev tar med sig till grön flagg rådet.
Vi har 4 deltagande elever.
Rörelseglädje och fysisk aktivitet
Livsstil & Hälsa
Vi vill att barnen ska tycka att det är roligt att röra sig och få prova olika aktiviteter och få ett fysiskt välmående.
Rörelse och fysisk aktivitet gagnar inlärning och ger ett lugn i klassrummet.
Morgongymnastik 3 dagar i veckan. Två styrda rastaktiviteter i veckan. Det finns stora möjligheter för eleverna till olika sportaktiviteter och lekar med rörelseglädje. Rörelsepauser i klassrummet. Skoljoggen varje höst Skolbollen Regelbundna besök i skogen Utematematik
En elev från varje klass är med i Grön flaggrådet. Vi förbereder eleverna innan det är dags för Grön flaggrådet vad som är temat för just det tillfället. Prata och informera barnen om vår resa och varför vi gör det och uppmuntra till idéer för resan.
Skapar vi starka barn skapar det färre vuxna som behöver söka läkarvård för fysiska och psykiska problem. Rörelseglädje tillför social gemenskap och färre vuxna lever i utanförskap. Rörelseglädjen skapar gemenskap vilket skapar mindre trakasserier och mobbning. Starka vältränade elever ger fler vuxna som kan cykla eller gå vilket ger miljömässiga fördelar.
Psykisk hälsa och gemenskap
Livsstil & Hälsa
Arbeta med trivsel, värdegrund och gemenskap för att få elever som trivs i skolan och är rädda om varandra och den sociala miljön.
Vi har valt detta område för att vi har ganska stora utmaningar med otrygghet, stress, utanförskap, utåtagerande elever och som inte är rädda om den gemensamma miljön. Detta leder till en otrygg miljö för alla.
Vi har ett aktivt nystartat gemensamt värdegrundsarbete med tillhörande aktiviteter. Skolan ska arbeta med Grundskolebrevet som är ett nytt verktyg för att trygga elevernas integritet och detta arbetar vi kontinuerligt med i vår undervisning. Vi har gemensamma skolregler och klassrumsregler som eleverna varit delaktiga i framtagandet av. Vi har ett material som heter Gnissel i klassen där vi kontinuerligt arbetar med olika teman där barnen till del kan styra innehållet. Visa på att sönderslagna saker leder till konsekvenser och arbeta fram rutiner för detta. Rektor implementerar detta genom att besöka klasserna och informera tillika informera vårdnadshavare.
Elever från alla klasser sitter med i rådet . Genom att ha teman för varje råd kan klassen diskutera och komma med förslag till aktiviteter. Till exempell att eleverna får utvärdera skolreglerna och eventuellt komma fram med nya bättre regler.
Barn/elever som är rädda om varandra och den gemensamma miljön minskar de ekonomiska kostnaderna, är rädd om ekologin och naturresurserna. Självklart också den sociala hållbarheten för trygga barn .
Kost och hälsa
Livsstil & Hälsa
Eleverna behöver medvetandegöras kring matprocessen och matsvinnet.
Det är för stort matsvinn och eleverna har svårt för att ta tillräckligt ansvar för sitt agerande i matsalen.
Samarbete med köket. 2 elever hjälper till med att förbereda mellanmålet 4 dagar i veckan. Pedagogerna behöver finnas med för att stötta eleverna när de tar mat och hjälper dem att inte slänga mat. Alla klasser har en matsvinnsvecka där klassens matsvinn vägs och bokförs. Alla klasser arbetar med hur maten påverkar kropp och knopp.
Elever från varje klass där eleverna får vara delaktiga i förberedelsen av skolmaten, ser flera delar i arbetet i matsalen som till exempel städning och disk. De får lära sig hur en bra kost ska vara och hur detta påverka kroppen Eleverna ser sitt eget matsvinn och blir medvetna om vad det innebär för ekonomin och hållbarhet.
Minskat svinn ger ekonomiska såväl som ekologiska vinster. Samarbetet med köket ger en social hållbarhet för att de få samarbeta med bespisningspersonalen.
Följande övergripande perspektiv och/eller förhållningssätt inkluderas i vårt Grön Flagg-arbete:
Skolans mål är att varje elev:
Skolans ansvar är att varje elev:
Skolans mål är att varje elev:
De skolämnen som inkluderas i vårt Grön Flagg-arbete:
Åk 1 och förskoleklassen har regelbundet besökt skogen och vår närmiljö. Där har vi arbetat med matematik och använt skogen som ett extra klassrum. Eleverna har fått utforska begrepp som hälften och dubbelt, genomföra olika skogsuppdrag samt skapa mönster med naturmaterial. På så sätt har lärandet blivit både praktiskt och lustfyllt.
Vi hade önskat att kunna få vara mer i skogen än vi varit och det är ett utvecklingsområde som vi har. Förskoleklassen har haft som mål att ha utomhus lektion en timme i veckan och det har inte riktigt blivit så pga personalbrist etc. Åk 1 har haft några förmiddagar ute i närmiljön och det har uppskattats mycket. Förskoleklassen och Åk 1 har tillsammans besökt skogen och då haft lite fadderverksamhet, en elev i åk 1 och en elev i förskoleklassen har samarbetet för att lösa olika matematikuppdrag.
Eleverna har fått möjlighet att utforska matematiska begrepp på ett konkret och lekfullt sätt. Genom att arbeta i skogen har de också stärkt sin problemlösningsförmåga och fått en större trygghet i att använda matematik i vardagliga situationer.
-Roligt -Älskar att vara i skogen -Matte är roligt -Göra en kompis av en pinne är roligt, han bor hos mig.
Förskoleklassen kanske inte kan ha en planerad timme i skogen varje vecka utan planera in det i undervisningen när det passar. Åk 1 - åk 3 behöver planera in oftare att gå, så att även deras elever får möjlighet till att stärkt sin problemlösningsförmåga och fått en större trygghet i att använda matematik i vardagliga situationer.
Två elever har varje dag fått möjlighet att gå till köket. I köket har de fått byt om till arbetskläder som man har när man arbetar i ett kök. Vikten av att tvätta händer innan man arbetar med mat samtalar köket och eleverna om. Eleverna har med hjälp av kökets personal förberett t.ex grönsaker till lunch, gjort smoothie till mellanmålet. Eleverna får möjlighet att se hur man tar hand om maten och förstå vikten av sitt eget matsvinn.
Några klasser uppskattade detta mycket. Några klasser missade att gå.
Eleverna förstod mer hur maten tillagas, hur maten ser ut innan den tillagas samt att eleverna får en förståelse för matens väg till deras bord.
Eleverna uppskattade att få vara i köket och skapa olika rätter. Eleverna blev glada när de kom till nästa måltid och såg det dom hade gjort. De elever som hade varit i köket var noga med att berätta att man inte tar för mycket.
En gott samarbete med köket är viktigt. Det är viktigt att alla som deltar vill detta.
Tre dagar i veckan har vi morgongymnastik utomhus som uppstart av dagen. Vi vill ge eleverna en aktiv och positiv start på skoldagen.
Forskning visar att fysisk aktivitet är en gynnsam effekt på både koncentration, inlärning och välmående. Genom att börja dagen med rörelse skapar vi goda förutsättningar för en ökad studiero, bättre fokus och en mer trivsam skoldag.
Uppskattat att de yngre eleverna. Tyvärr blev ansvarig lärare sjukskriven och ingen tog över, så de senaste veckorna har detta inte skett.
Många elever upplever det som positivt att få röra på sig innan man sätter sig på första lektionen. Vi lärare upplever att det är lugnar i klassrummet vid start.
-Älskar att röra på mig -Kan vi lyssna på ny musik? -Roligt. -Jag vill inte göra samma sak hela tiden. -Jag mår bra av att rör på mig
Vi skulle behöva ha en backup plan om ansvarig lärare är sjuk eller att man involverar alla så att alla kan ta vid om det är sjukdomar.
Innan hade vi en lärare som var ansvarig för två raster i veckan. Nu har vi en raststyrd lek varje dag, ett schema för vem, när och hur. Vi har gått i genom reglerna innan så alla vuxna gör likadant.
Efter att vi skapade ett schema på vilken vuxen som skulle vara ute samt ett schema för vilken lek det är blev det en trygghet för alla.
En del av vårt arbete med att skapa trygga, inkluderande och meningsfulla rasta för alla elever är att vi har skapat styrd rastlek.
Varje dag erbjuder vi en styrd rastaktivitet som leds av en vuxen. Syftet är att säkerställa att det alltid finns ett organiserat alternativ där eleverna kan delta tillsammans med en vuxen i en trygg och strukturerad miljö.
Vi ser detta som en viktig del i att skapa en positiv rastmiljö där alla elever känner sig trygga och har något att välja på.
Det är flera elever som leker på rasten. Många elever deltar i leken. Tryggare med en vuxen närvarande.
-Jag väntar på vem som har rosa väst på sig -Roligt att alla är med -Roligt -Jag fick i 5 skott på en minut -Spännande vilken lek det är nästa vecka
Ha en bestämd lek och gå igenom reglerna så alla göra lika. Ha ett schema klart för flera veckor i förväg, då blir det aldrig en frågan om vem, när och vad. Anta inte att eleverna inte kommer delta.
Under en hel vecka fick eleverna i förskoleklass skrapa ner sitt matsvinn i en enskild kompostpåse. Vi vägde påsen varje dag, vi skrev upp hur många gram påsen väger. Det som vågen visar är det som vi skriver in i ett diagram. När veckan var slut hade vi ett diagram över förskoleklassens matsvinn den veckan. Vi funderade över vilken dag vi kastat mest och varför vi trodde att just den dagen hade högst antal gram kastar.
Eleverna var väldigt engagerade. De påminde varandra och hjälptes åt när de tog mat att tänka till att ta mindre flera gånger. Många ämnen integrerades och eleverna fick möjlighet till ett djupare arbete.
Vi märkte av att eleverna minskade sitt matsvinn efter denna vecka. Vi märkte att eleverna påminde varandra om att ta lite, ta om och inte kasta mat.
-Roligt -Vi kastade mindre -Bra för naturen -Vi räddar jorden -Vi spar pengar.
Se till att ha diagrammet synligt under veckan, många fina samtal vid diagrammet som jag inte planerat in i undervisningen. Viktigt att man har en egen matsvinns påse till klassen så att eleverna verkligen kan se sin eget matsvinn.
Efter att ha arbetat med ett häfte som handlade om hälsa, fick eleverna välja ett eget område att skapa en affisch kring. Eleverna arbetade i par.
Det diskuterades mycket kring vad hälsa är för något och några elever hade svårt att komma igång. Vi funderade tillsammans och kom till slut fram till att hälsa kan handla om många olika saker. Till exempel: Hur man mår, hur man är mot andra, hur man kan ta hand om sig själv och hur man kan ta hand om naturen. Då blev det lite lättare och alla kom igång till slut. Eleverna var riktigt engagerade!
Till slut hade vi härliga affischer som bland annat handlade om: Vikten av sopsortering, Nyttig och onyttig mat, Vikten av rörelse, Våga vara dig själv, och mycket annat! Affischerna sitter uppe utanför skolans matsal så att alla kan ta del av dem. Några elever kopierade sina affischer och satte upp på olika platser i skolan och på förskolan.
"Kul" "Jättebra" "Vi samarbetade" "Roligt"
Min ursprungstanke som lärare var att affischerna skulle handla om t.ex. rörelse, kost, vila och gemenskap. Arbetet drog åt ett annat håll, några elever tänkte mer "utanför boxen", men det var bara roligt! Detta ledde till ökad motivation och fina samtal kring livsstil och hälsa.
Den sociala hållbarheten genomsyrar vår verksamhet genom ett aktivt värdegrundsarbete där vi stärker elevernas empati, ansvar och samarbetsförmåga. Vi arbetar med att förebygga och hantera konflikter genom strukturerade samtal och övningar som främjar trygghet och goda relationer. Grundskolebrevet används som ett verktyg för att stärka kommunikationen mellan oss lärare och elever, här har vi möjlighet att förebygga arbete med elevernas integritet. Genom initiativ som hälsoarbetet och regelbundna rörelsepauser i klassrummet skapar vi förutsättningar för både fysisk och psykisk hälsa. Vår morgongympa utomhus bidrar ytterligare till elevernas välbefinnande och koncentrationsförmåga.
Den ekologiska hållbarheten synliggörs genom vårt aktiva arbete med naturen som lärmiljö. Regelbundna besök i skogen ger eleverna en konkret förståelse för naturens värde, samtidigt som det stärker deras relation till miljön. Vi arbetar också medvetet med att minska matsvinnet i skolan, där eleverna görs delaktiga i att reflektera kring konsumtion och resurshantering. Samarbetet med köket är en viktig del i detta arbete, där vi tillsammans utvecklar rutiner som främjar hållbara matvanor.
Den ekonomiska hållbarheten integreras genom att vi synliggör hur resurser används och kan sparas i vardagen. Arbetet med att minska matsvinnet är ett tydligt exempel på hur ekologiska och ekonomiska perspektiv samverkar. Genom att ta ansvar för material, mat och gemensamma resurser utvecklar eleverna en förståelse för långsiktig hushållning. Vi har skapat ett förväntansdokument och en konsekvenstrappa som gäller för alla elever på skolan. Tillsammans på skolan visar vi att värdet av relationer och material är viktigt för oss och tillsammans hjälper vi varandra med detta.
Sammanfattningsvis arbetar vi med hållbar utveckling på ett konkret och elevnära sätt där rörelse, naturupplevelser, värdegrund och ansvarstagande bildar en helhet. Detta bidrar till att rusta eleverna med kunskaper och förhållningssätt som är viktiga både idag och i framtiden.
-Vi skulle behöva bli bättre på att använda vår närmiljö som ett klassrum, se till att utnyttja den fina miljö som finns runt om kring oss. -Vi lärare behöver bli bättre på att se till att eleverna ges möjlighet till att få ta del av samarbete med köket. -För att kunna tydliggöra det stora matsvinnet på vår skola behöver lärarna uppmärksammat matsvinnet tydligare, om eleven inte kan se sitt eget matsvinn hur kan de då se skillnaden i den hållbar utvecklingen? -Hälsa är en stor del av vårt tema, vi har arbetat mycket med hälsa denna termin och detta bör vi fortsätta med. Att ge eleverna möjlighet till att se hur sömn, mat, träning och återhämtning påverkar varandra. -Grundskolebrevet och Gnissel i klassrummet behöver finnas med i vår undervisning, det är en del av vårt värdegrundsarbete. Alla lärare behöver få ett ex av Gnissel i klassrummet, alla ska ha samma förutsättningar för detta arbete.
Vi arbetar aktivt för att skapa en skola där elevernas delaktighet och inflytande är en naturlig del av både undervisning och vardag. Genom att ge eleverna möjlighet att påverka sin skoldag stärker vi deras ansvarstagande, motivation och förståelse för demokratiska processer.
Elevernas delaktighet synliggörs i det dagliga arbetet genom exempelvis rörelsepauser i klassrummet och morgongympa utomhus, där eleverna får vara med och välja aktiviteter och bidra med egna förslag. Inom området Livsstil och hälsa uppmuntras eleverna att reflektera över sina egna behov av balans mellan aktivitet och återhämtning, vilket stärker deras inflytande över den egna hälsan.
I arbetet med matsvinn och i vårt samarbete med köket görs eleverna delaktiga i frågor som rör hållbar konsumtion. Genom samtal, observationer och gemensamma beslut får eleverna möjlighet att påverka hur vi kan minska svinnet och ta ansvar för våra gemensamma resurser. Regelbundna besök i skogen skapar möjlighet för eleverna att välja aktiviteter och arbetssätt, samtidigt som eleverna får vara med och utforska och värna om sin närmiljö. Detta bidrar till en ökad känsla av sammanhang och ansvar.
Vårt värdegrundsarbete är en central del i att främja delaktighet. Genom att lyfta och arbeta med värdegrundsbegrepp får eleverna komma till tals, uttrycka sina åsikter och vara delaktiga i att hitta lösningar. Detta stärker deras förmåga att samarbeta, visa respekt och förstå olika perspektiv. Värdegrundsarbete är en stor del av elevernas vardag och att de ges möjlighet att få diskutera dilemman, få ta ställning till olika påståenden ges möjlighet till stor påverkan på deras vardag. Grundskolebrevet är ytterligare ett verktyg där elevernas röster synliggörs, både i samtal mellan eleverna och i reflektioner kring verksamheten. Grundskolebrevet är ett verktyg som vi använder för att hjälpa eleverna med integritet. Grundskolebrevet blandas med Stopp min kropp materialet och ger eleven en helhetstänk. Genom detta ges eleverna möjlighet att påverka innehåll och uttryck samt känna stolthet över sitt lärande.
Sammanfattningsvis skapar vi en lärmiljö där elevernas tankar, idéer och initiativ tas tillvara. Genom strukturerade arbetssätt och ett medvetet förhållningssätt till delaktighet och inflytande ges eleverna möjlighet att utvecklas som aktiva och ansvarstagande elever.
-Vi behöver få till en tydligare dagordning på grön flagg rådet och det kommer ge eleverna tydligare möjlighet till påverkan och delaktighet. -Vi behöver ge elever möjlighet till påverkan på morgongymnastiken och den styrda rastleken, detta kan vi göra genom att på första rådet i höst låta eleverna diskutera detta i klassen innan mötet.
Det handlar om att flytta fokus från att eleverna får vara med till att de faktiskt agerar, tar initiativ och driver förändring. Vi ger eleverna möjlighet att inte bara delta utan också påverka på riktigt Vi arbetar medvetet för att stärka elevernas handlingskraft genom att skapa situationer där de inte bara ges inflytande, utan också möjlighet att omsätta idéer i handling.
I arbetet med matsvinn har eleverna en aktiv roll genom att uppmärksamma mängden mat som slängs, föreslå förbättringar och påverka rutiner i samarbete med köket
I värdegrundsarbetet får eleverna aktivt bidra till lösningar. De uppmuntras att uttrycka sina åsikter, lyssna på andra och gemensamt fatta beslut om hur gruppen ska gå vidare, vilket stärker deras tilltro till den egna förmågan att påverka sociala sammanhang.
Sammantaget utvecklar eleverna handlingskraft genom att gå från idé till konkret handling i skolans alla delar.
-Vi behöver arbeta vidare med att få självständiga elever som vågar prova på nya saker. -Viktigt att vi lärare visar att det är okej att misslyckas.
Att vara certifierad med Grön Flagg visar att verksamheten arbetar kvalitetssäkrat och metodiskt med lärande för hållbar utveckling. Grön Flagg är en del av det internationella Eco-Schools-nätverket, där FEE (Foundation for Environmental Education) fastställer certifieringskraven och Håll Sverige Rent säkerställer att de efterlevs i Sverige.
