Det är en förskollärare från varje block från två förskolor, vh och rektor som ingår. Rådet kommer att börja resan genom att träffas en gång varannan vecka för att komma igång. Därefter är planen att mötas en gång i månaden. Syftet är kollegialt lärande mot syfte och våra mål mellan förskolor och pedagoger. Lära oss vad Grön flagg innebär, delakultur mellan förskolor. Uppföljning och planering framåt.
Trädets liv och vattnets resurser
Djur & Natur
Vi vill att barnen ska få erfara en positiv framtidstro där de ska få möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Genom många naturmöten och ett undersökande arbetssätt får barnen lära och utforska trädets ekologi och vattnets betydelse för livet på jorden. Utifrån en hållbarhetsfråga där barnen autentiskt ska få delta vill vi skapa en förståelse hos barnen att deras röst är viktig och kan göra skillnad för djur och natur. Vi vill att alla åldrar ska kunna mötas i projektet samt att vi ska ha ett kollegialt lärande och delakultur där vi kan hjälpa varandra för en hållbar utveckling. Vi kommer att har två stycken Grön-Flagg råd. Ett där barnen deltar och ett där pedagoger och vårdnadshavare deltar.
Det är viktigt att barn redan i förskolan får arbeta med biologisk mångfald eftersom det lägger grunden för en respektfull, nyfiken och hållbar relation till naturen. Vi vill väcka och utveckla barns förståelse för och känsla av samhörighet med den levande världen – något som i sin tur påverkar hur de kommer att värna om miljön i framtiden. Att utveckla sin ekologiska litteracitet och känsla för djur och natur genom närstudier och meningsfulla innovativa lösningar på autentiska hållbarhetsproblem är fokus i projektet.
Träd är viktiga för allt liv på vår jord och vi vill att barnen ska få många naturmöten som berör därför är vårt syfte: Att kreativt, digitalt, estetiskt och hands on utforska, lära och skapa meningsfulla sammanhang om trädets liv och betydelse för ekologin. Barnen ska också få möjlighet att utveckla ekologiskt litteracitet och upptäcka samband i naturen.
Genom många naturmöten och utifrån vår hållbarhetsfråga Vad händer i och runtomkring trädet? undersöker barnen omgivningen med lärverktyg såsom luppar och förstoringsglas. Vi kommer utgå från Lpfö målområden i projektet där språkutveckling är ett fokus. Vi kommer att använda estetiska lärprocesser, lära oss använda digitala verktyg som hjälper oss i vårt utforskande arbete, samarbete och med vidgad kommunikation. Barnens röst kommer att vara en viktig del i projektet. Allt görs inkluderat i barnens vardag.
På morgonmötena med barnen kommer barnen få återberätta och bidra med sina tankar och åsikter vilka pedagogerna lyssnar in och anpassar till den planerade undervisningen. I vårt Grön flagg råd som barnen ingår i på förskolan kommer de att få lyfta sina idéer för sin förskola. Detta kommer att lyftas på Grön flaggrådet för pedagogerna och Vh.
Till ekologisk hållbarhet kopplar vi ekologisk litteracitet där omsorg och att värna om djur och natur är en del. Barnen odlar och undersöker och får på så sätt konkret vara delaktiga i odlingsprocessens betydelse för djur, natur och människor. Att samarbeta och att lära tillsammans bidrar till att skapa en social hållbarhet, men också att lyssna på varandra och komma fram till gemensamma lösningar, vilket är av stor vikt i dagens samhälle. För en ekonomisk hållbarhet vill vi lära mer om trädets och vattnets resurser för livet på jorden. Vi kommer att använda återbruksmaterial för att ta vara på det vi redan har. Alla tre dimensionerna ska vara i en helhet och arbetas inkluderat i det vi gör.
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Demokratisk röstning Förskolan har under hösten arbetat med att kunna erbjuda barnen olika aktiviteter ute på förskolegården. Dessa så kallade aktivitetsstationer är tänkta att vara stående inslag i utomhusmiljön och ska erbjuda barnen olika aktiviteter inom olika ämnesområden. Stationerna ska utformas med den ekonomiska hållbarhetsaspekten i fokus vilket innebär att vi kommer använda oss av återbruksmaterial i största möjliga mån. Stationernas innehåll och utformning kan framöver komma att varieras utefter barnens intresse och säsong och pedagoger ska finnas tillgängliga vid stationerna för stöttning och vidare utmaningar. I samband med detta arbete har barnen under demokratiska former fått berätta om och även rösta på vilka stationer de har varit intresserade av att få ha ute på gården. Barnen fick se foton på hur olika aktiviteter inom respektive ämnesområden kunde se ut, vilka de sedan inom varje ämne fick välja sina favoriter. Vi gjorde sedan en sammanställning och fick fram ett resultat över vilka stationer som skulle kunna förverkligas, allt utefter barnens intresse och röster. Två barn från varje avdelning röstades sedan fram som representanter till barnrådet som hölls tillsammans med rektorn som där och då kunde ge svar på ifall de olika stationerna kunde realiseras. Barnen tyckte att det var en väldigt rolig process där de faktiskt fick göra sina röster hörda och även fick se ett resultat av sina röster. De var också delaktiga i själva framställandet av stationerna där de fick hjälpa till att bära, lyfta, iordningställa, tillverka material samt ge sin syn på hur materialet skulle kunna framstå och organiseras. Det blev totalt åtta stationer som täckte läroplansmål som matematik, naturkunskap, estetiskt skapande, språk, bygg/konstruktion, rollek. Vi fortsätter kontinuerligt att utvärdera utestationerna tillsammans med barnen. Under barnrådsmöten får de ge sin syn på hur de upplever stationerna, är de roliga och intressanta, behöver något förbättras, hur kan vi tillsammans vårda materialet på stationerna och är det något mer de önskar till vår utemiljö.
Barns röst i samhället Under vårt projekt med kastanjeträdet ställde vi vid flera tillfällen frågan till barnen om de trodde att träden kunde prata med varandra. ”Ja de pratar med sina löv”, var ett av svaren vi fick. Vi valde därför att tillsammans med barnen inleda utforskandet av ”Kan träd prata med varandra?”. Vi började undersöka frågan genom att läsa olika litteratur om träd och där fanns mycket riktigt träd som pratade med varandra. Barnen fastnade mycket kring trädets känslor och tankar som flera böcker tog upp. Vi kom därför in på språkets olika former och fastnade i poesins värld. Barnen ville gärna skriva egna dikter om bl.a. trädet men även om andra saker som barnen visade intresse för. De skrev dikter både själva och tillsammans och fann inspiration både från litteraturen och egna erfarenheter och upplevelser. Vi frågade barnen om deras dikter skulle kunna få läsas av andra och de föreslog själva att de äldre på boendet intill, som vi haft ett gott samarbete sedan tidigare, kunde få ta del av dikterna som de skrivit. Vi frågade även barnen om de ville att dikterna skulle visas upp på torget samt på biblioteket i vårt närområde och barnen tyckte det var en god idé. - Tänk vad många som får ta del av våra dikter nu, säger ett barn som hänger upp en laminerad dikt i en av julgranarna på torget som vi blivit tilldelade. - Jag ska gå med min mamma och visa henne vad vi gjort! I samband med diktandet och läsning av olika texter hade vi även en sång om hösten med TAKK-tecken. Det vi såg hos alla barnen var ett växande intresse för bokstäver, texter, skrivande av detsamma samt att de barn med annat modersmål anammade sången med tecken mycket bra, vilket visade sig i ökad språkförståelse för sångens alla ord och för det vi gjorde generellt. Barnen inspirerade varandra till skrivande och alla var mycket stolta över att få visa upp sina verk offentligt och få sin röst hörd i samhället. Barn och deras föräldrar har tillsammans besökt torg och bibliotek för att se dikterna och det har varit mycket uppskattat av föräldrarna. Även anställda på äldreboendet har hört av sig och berättat att barnens dikter var mycket uppskattade och en fint inslag för de äldre att se och läsa.
Vi lät barnen samlas kring våra små insektshotell där vi pratade om våren och hur de små djuren bor. Vi berättade att vi tillsammans ska bygga ett stort insektshotell där alla de små djuren och insekterna på Junibackens förskola kan få bo. Syftet med aktiviteten var att medvetandegöra barnen om att vi behöver hjälpa de små djuren med att hitta någonstans att bo och därigenom öka barnens ekologiska litteracitet till att värna om de små djuren/insekter som lever i vår natur. Även att samarbeta, uppmärksamhet, konstruera och motoriska färdigheter var områden barnen fick öva på. Barnen samarbetade och föreslog olika material så som pinnar, stenar, löv och tegelstenar som hotellen skulle fyllas med, vilket gav barnen både inflytande och möjlighet till att se ett resultat av sin röst. De var engagerade och samarbetsvilliga. De samtalade och hjälptes åt med att bära och lyfta lastpallar samt se till att räfsa ihop löv, barr, pinnar etc som de ville ha i. När de var färdiga var de väldigt stolta över sin konstruktion och de undrade när alla djuren kunde flytta in. Insektshotellet är inte helt färdigt enligt barnen själva som påtalat att det saknar tak och de vill inte att det ska komma in regn på insekterna när de bor där. Så barnen är väldigt måna om djuren och insekterna samt intresserade och engagerade i och ser fram emot att få fortsätta samla material så att taket kan bli färdigt.
”Barnen uttrycker en önskan om att få påverka sin vardag i verksamheten.” Under ett av våra barnrådsmöten som vi har kontinuerligt en dag i veckan framgick det att barnen saknade experiment i förskolan och ville därmed få till en förändring. - Jag saknar experiment här på förskolan! Jag skulle kunna visa er ett experiment som jag fick lära mig på YouTube. Jag behöver ett glas, ett ljus och parfym. Barnet fick därmed demonstrera sitt experiment och de övriga barnen blev fascinerade över vad som skedde och de hade hypoteser kring vad som skulle hända. I de kommande undervisningarna har vi därför vävt in mer experiment för att lyfta barnens önskan och påvisa att deras röster gett resultat i form av reellt inflytande till att faktiskt kunna förändra i sin vardag på förskolan. Vi har sett större antal deltagande vid experimentstationerna och barnen har blivit mer uppmärksammade med att deras röst betyder något och att de kan påverka med den. De blir väldigt glada och exalterade när vi berättar att det är dags för experiment och de följer med både intresse och engagemang det som händer under experimenten. Barnen lär även av varandra i det som händer då flera av barnen kommer med egna tankar och teorier om vad de tror eller vet kring det som ska ske.
Vi frågade barnen om de ville vara med i en tävling (Grön flagg) som gick ut på att skriva en berättelse om en skräpskurk och därefter skapa skurken av skräp. Övervägande delen av barnen svarade ja och var väldigt exalterade över att få vara med. Barnen kom med förslag på både karaktärer och handling och bidrog till att driva berättelsen framåt. När det sedan var dags att skapa skurken, bidrog vi pedagoger lite med att ta med skräp hemifrån men främst att vi gemensamt med barnen samlade ihop saker på avdelningen de tyckte kunde vara något att använda till skapandet av monstret. Det var allt från skumgummimadrass, lampskärmar, gardinstänger, klockor, lådknoppar, lakan, kläder, gardintofsar m.m
Berättelsen blev både spännande och finurlig. Barnen döpte karaktärerna med passande namn och kom fram till vad karaktärerna skulle göra. Berättelsen har än så länge inget slut men det tänker vi att barnen kan klura och fundera över bl a genom sina lekar. Barnen leker flera gånger lekar som kretsar kring berättelsens karaktärer och handling och lever sig in i berättelsen med både ord och handling. Alla ser nu också mycket fram emot att få skapa den där skurken de faktiskt fått hitta på och skriva om. Vid själva starten av skapandet av skurken, när vi samlat ihop allt material, var det mycket frågor och funderingar kring vad det var för skräp vi hade. Vad hade det varit från början och vad hade man använt det till? Vad var prylarna gjorda av? Vissa saker såg barnen direkt vad det var, andra var klurigare. Barnen sa själva vilka delar av monstret de ville arbeta med och vi pedagoger stöttade och vägledde dem i deras idéer och kreativa tankar. Det blev ett fint samarbete både mellan barn men också mellan barn och vuxna. Vissa moment var ganska avancerade så där fick vi vuxna bidra med både lösningar och styrka. Vi var sysselsatta en hel förmiddag och barnen visade både agens i de skapande moment de deltog i, de kommunicerade både verbalt och kroppsligt både med idéer och tankar kring det de gjorde. De samarbetade fint och alla var delaktiga i de moment de var intresserade av. Några skapade fötter och ben, några kroppen och flera var med i skapandet av huvudet.
Samarbete är en styrka när alla hjälps åt och bidrar. Alla som ville vara med fick sin röst hörd och var delaktiga i processen, om det så var i ett eller flera moment. En del moment i skapandet av skurken var lite kluriga men med god vilja och samarbete gick det jättebra. Nu när skurken är färdig fortsätter barnen att leka kring berättelsen.
De var väldigt intresserade och delaktiga under hela processen och tyckte det var både spännande och roligt. Vissa moment var lite svåra men med samarbete och flera hjälpande händer fixade de det. Hur skulle skurken bli när den blev färdig? Barnen var väldigt nöjda med hur skurken blev och såg ut. -Tänk att den bara är gjord av gammalt skräp., sa ett barn. Vi märkte att barnen var stolta över sin insats och sitt bidrag till att skapa skurken. - Den blev bättre än jag tänkt mig, sa ett barn. Flera barn har tagit in sina föräldrar på avdelningen för att visa sin ”skräpskurk” för dem. De berättar om berättelsen samt hur de tillsammans skapat skurken. Barnen har verkligen anammat hela denna processen samt det färdiga resultatet i form av skräpskurken. Även nu när skurken är färdig, när barnen hittar skräp på förskolegården, kan de säga att ”det här kan vi använda till vår skräpskurk”.
Att utforska, samarbeta och komma på idéer tillsammans med barnen är mycket produktivt och spännande. Barnen har många idéer och funderingar men också lösningar att bidra med så stötta och försök möjliggöra och förverkliga deras tankar och idéer så långt det är möjligt. Att göra en berättelse om en karaktär som sedan blir till en ”riktig” skapelse är mycket roligt och spännande för barnen. De har varit med hela vägen och känner att de fått bidra med en berättelse vars huvudkaraktär faktiskt förverkligats. Och framförallt att de är mycket stolta över vad de åstadkommit tillsammans och vill delge sina föräldrar det.
I ett större projekt om en asp som barnen besöker kontinuerligt har barnen känt på, doftat på och undersökt bland annat löven, hål, stammen och insekter som hör till vår asp. Utefter detta har barnen kooperativt avbildat aspen i papier maché där deras egna idéer fått gro. Genom att bland annat använda de pinnar som vi hittar under aspen för att skapa stomme till papier maché aspen att bygga på. Nu när det blivit dags för målning har barnen varit nära aspen i skogen och studerat stammens färger genom samtal, dokumentation genom egna bilder och målning. Tillsammans har barnen kommit fram till de färger som vi ska återskapa genom färgblandning, först med temperablock vid aspen och sedan med flaskfärger. Barnen kommer fram till att trädets stam visar oss färgerna grå, grön och vit.
På plats vid aspen fick barnen möjlighet att undersöka stammens färger genom varierande metoder som ovan nämnda. Någon började måla ett svart hål då vi undersöker även dessa och någon annan tar svart färg i det vita temperablocket och får fram färgen grå. Vi ser även barn som tar färg från det gröna blocket och berättar att det är mossan. Barnen tar närbilder med i-pad på de färger som de ser och vi skriver senare ut dessa tillsammans. När barnen grundmålat papier mache aspen på förskolan fick de ställa egna teorier om hur vi gör färgerna. Barnens teorier om hur man blandar grå färg var olika och gav inte resultatet grå. Därför dukade vi fram svart och vit för att barnen skulle få undersöka olika valörer av grå (mörk och ljus). För mossan testade barnen mer avancerad färgteori där de använde gul och blå som blir grön som flera känner till även och därefter kunde barnen göra gröna färgen mer mättad med brun, svart eller röd.
Vi såg att barnen genom varierande metoder för studier och dokumentation av stammen kunde avbilda färgerna både fritt och kreativt efteråt på en annan plats. Genom egen dokumentation av stammen kunde de studera barkens färger och mossan senare i ateljén och därefter komma fram till en färgnyans som de anser likna denna. På samma sätt har barnen fortsatt att använda barnmatsburkar när de önskar att blanda nya färgnyanser på ett fritt och öppet sätt där de provar sig fram, ser färgen som uppstår och ger den ett namn, ex. "rymdfärg" eller "jordgubbe". Genom undervisningarna har barnen getts möjlighet att utvecklas i kreativitet och estetiska uttrycksformer såsom demokratiska förmågor genom att påverka sitt lärande genom att observation, analys och reflektion. Barnens spontana önskemål om färgblandning visar deras tilltro till egen förmåga att undersöka och skapa kunskap. När trädet är färdigt flyttar vi in det för vidare lek och undersökning av aspen, dess biologiska mångfald och vidareutvecklar detta i hur rotsystemet fungerar genom undersökande frågor som "Hur äter aspen?".
"Där tar jag kort. På asp.", "Titta det är hålet.", "Denna grå är mörk!", "Trädet är också grön!", "och vit", "Mer brun. Nu är det mossa.", "Jag vill blanda gul och blå, svart med!". Barnen har länge önskat att aspen ska bli målad då papier maché projektet har tagit tid under hela terminen då vi har använt oss av "slow science" och kooperativt gemensamt skapande. De visar upptäckarglädje av att själva få komma fram till beslut om färg och prova sig fram men önskar även svar och stöttning i det estetiska skapandet för att nå ny kunskap som till exempel i färglära. De tycker om sitt träd och visar en ekologisk litteracitet som växer fram mer utifrån det estetiska skapandet med avbildning och tolkningar.
Börja långsamt undersökande och undvik förgivet taganden såsom att en trädstam är brun så nu hämtar vi den bruna färgen. Att undersöka och sedan blanda fram nyanser är roligt och glädjefullt och ger barnen frihet i att prova sig fram. Genom att barnen besökt samma träd flera tillfällen så bygger dem en relation till trädet och får sedan en uppgift att studera och dokumentera ex. färgerna så kan de använda sina studier i nästa steg. Även om barnen ställer teorier och tankar om ex. färgblandning så är det även viktigt att ge dem rätt verktyg och kunskap för att nå dit. I det estetiska lärandet kan den givna kunskapen om verktyg, metoder och färgblandning ge barnen erfarenheter som sedan ger dem mer frihet i deras kreativa skapande och process.
Efter att barnen upptäckt att det skynke som de har spraymålat och satts upp på gården nu har dragits ner så uppmärksammas problemet med förstörelse på vår gård under kvällar och helger. Barnens vilja är att dem som gjort detta ska sluta. Vi sätter oss ner med fyra av barnen och ber om deras tankar kring hur vi kan få dessa personer att sluta förstöra på vår gård.
Hur ska vi kunna prata med dem när vi inte ser dem eller vet vilka det är? Ett barn som varit med och gjort skyltar till platser på gården tidigare föreslår att vi gör en skylt. Barnen är överens och diskuterar budskapet som de vill ska nå ut. "Förstår inte på vår gård!" Får barnen eller tonåringarna leka på gården då? "Ja, det får dem". Budskapet blir därför "Lek gärna men snälla förstör inte på vår gård.". Barnen hjälps åt att göra ett ord var och några andra bjuds in för att skriva nästa ord som ges stöttning med ordbild bredvid. Barnen vill även göra hjärtan för att den ska bli finare och även rita "gardinerna" som togs ner. Flera månader senare sker mer förstörelse på förskolor i närområdet, dock inte på vår gård. Barnen träffar då polisen som hälsar på för att fråga personal om de upplever problem med förstörelse och vandalism på gården och polisen samtalar även med barnen om deras viktiga arbete.
I situationen ges barnen möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter genom att de involveras i att identifiera ett problem och gemensamt hitta en strategi för lösning av problemet. När barnen själva konstaterar att det är svårt att prata med dem som förstört eftersom de inte vet vilka de är, uppstår ett forum för dialog och kreativt tänkande. Förslaget att göra en skylt kommer från ett av barnen, vilket visar på barns initiativförmåga och tidigare erfarenheter som tas tillvara i gruppen. Genom samtalet om vad som är tillåtet på gården och vilket budskap skylten ska förmedla, får barnen möjlighet att resonera, kompromissa och ta hänsyn till andras perspektiv. Dessa är centrala delar i ett demokratiskt arbetssätt. Att barnen tillsammans formulerar budskapet och hjälps åt att skriva, med pedagogiskt stöd utifrån behov, visar hur delaktighet kan möjliggöras på olika nivåer. Alla barns uttryck ges värde, både genom skriftspråk och genom estetiska inslag som hjärtan och teckningar. På så sätt får barnen erfara att deras tankar och känslor har betydelse och kan synliggöras i den gemensamma miljön. Situationen stärker barnens upplevelse av inflytande, ansvar och respekt för gemensamma regler, vilket bidrar till förståelse för demokratiska processer i vardagen. Genom att flera barn senare fick träffa poliser som var där pga. vandalism så ser de även fler vägar att lösa ett problem då vi har agenter i vårt samhälle som finns där för att skydda oss och vår gård.
Barnen visade glädje och stolthet över sin skylt genom att berätta om hur fin den var och förde sedan tankar om platser där den kan sättas upp då vi kunde kopiera skylten och skapa flera. Den behövde vara synlig och högt upp då det är nog stora barn som ska läsa den.
När ni stöter på ett genuint problem för barnen, stanna upp och ställ de öppna frågorna om hur vi kan gå tillväga. Ta vara på idéerna men gör det lite klurigt när ex. ett barn säger att vi måste prata med dem. Det är viktigt med kommunikationen men hur gör vi det om vi inte vet vilka de är? Sitt tillsammans i en mindre grupp till en början för man kan sedan involvera fler barn.
När barnen kom ut på gården denna vårdagsmorgon stod sopkvastar placerade på olika ställen på gården såsom vid byggen, språkstationen, matematikhörnan, inne i förråden med mera. Barnen började genast använda sopborstarna och började göra gården samt vägarna fria från sand. I förråden sopades, sorterades och slängdes massa skräp, söndriga bilar, spadar och andra leksaker som inte var helt. Under vårstädningen spelades musik vilket var till barnens glädje. Som belöning för hårt arbete ute på gården fick vi grillad korv med bröd 🌭. Alla barn var väldigt nöjda med dagens arbete och vi samtalade om hållbar utveckling och om att vårda vår miljö och material.
Barnen har planterat frön (solrosfrö), vattnat och jämfört med frön som tidigare använts som fågelmat (hampafrö). De har fått känna, utforska och aktivt delta i hela processen.
Barnen deltar aktivt i hela processen. De planterar, vattnar och jämför de olika fröerna. Barnen uttrycker sina tankar genom handling och språk samt gör egna upptäckter kring skillnader mellan frön.
Barnens röster:
- “Blomma” - “Frö!” - “Jorden där!” - “Äter upp maten, fåglarna med näbben” - “Växer där!” - “Fåglar har ätit upp det i sin mage” - “Stora frö”
Barnen har genom att plantera och jämföra frön utvecklat en begynnande förståelse för naturens kretslopp och samband mellan djur och växter. Genom aktivt deltagande och sinnliga erfarenheter har de utforskat vad som krävs för att något ska växa och hur olika frön används i naturen.
Barnen visade stort intresse och en vilja att ta ansvar om det det de planterat. De visade stor förundran kring processen, från ett litet frö till en begynnande växt. Där barnen visar intresse kring att vattna och ta hand om sin planta. Vi får dock påminna om att använda "försiktiga händer" då plantan är liten och skör.
Odling är en bra aktivitet med de yngsta barnen då de kan vara självständiga i sitt utforskande och följa en ekologisk process.
Vi har under ett par år, arbetat mer fördjupat med hållbar utveckling på vår förskola och en kollegial dela-kultur i vårt rektorsområde där tankar, idéer och förverkligande av dessa tillsammans med barnen, har verkligen implementerats i vårt sätt att tänka och arbeta. Vår resa är under utveckling och vi ser fram emot vår fortsatta resa. Vårt arbetssätt har präglats av att barnen haft många naturmöten där erfarenheter och kunskap genererats med hjälp av slow science och ett hands-on tänk där barnen utforskat och haft egna idéer och hypoteser kring det vi fokuserat på. Ett exempel är när vi tillsammans byggde vårt insektshotell i vår faunadepå. Barnen var väldigt engagerade och måna om att djuren skulle få ett hem och må bra samt hade idéer om hur hotellet kunde utformas. Vi har stort fokus på att bygga upp en ekologisk literacitet hos barnen, vilket också har visat sig genom hur de tänker, tar sig an uppgifter och hur de bemöter och behandlar djur och natur i vår närmiljö. Barnen har fått använda sig av olika estetiska uttrycksmedel och digitala verktyg och genom dessa fått ge uttryck för sina idéer och tankar. Vi pedagoger har haft ett transdisciplinärt arbetssätt där barnens erfarande och lärande av aktiviteter präglats av detta när vi ex. tillsammans med barnen har tagit fram och skapat olika lek och lärmiljöer på vår förskolegård. Med fokus på återbrukat material, demokrati i form av barnråd och att tillsammans skapa något som vi alla använder och är rädda om. Även uppgiften med skräpmonstret blev en aktivitet där flera aspekter av hållbar utveckling präglade aktiviteten genom att återbruka material, språkande kring skräp och återbruk samt innovativa lösningar inom konstruktion ingått. Vi ser att barnen har utvecklat många sidor hos sig själva ur ett hållbarhetsperspektiv. Ekologiskt: -de förstår vikten av att hålla det rent i naturen, att skräp förstör och förgiftar natur och djur -de har utvecklat en åldersadekvat kunskap kring trädets morfologi samt byggt relationer till träd och därmed utvecklat sin ekologiska literacitet -I barnens relationen till träd och deras förmänskligande av dessa, har barnen utvecklat både sitt språk och språkanvändning i form av poesi och egna berättelser. De har även avbildat träd i olika estetiska uttrycksformer vilka har fungerat som en brygga mellan upplevelse , tanke och representation som möjliggjort ett lärande som är både kognitivt, kroppsligt och relationellt. Barnen har därmed fått synliggöra sina tankar, känslor och relationer till träd. -Vattnets betydelse för djur och natur. Kunskapen om vattnets kretslopp har gett barnen en djupare förståelse för både vattnets och naturens betydelse för vår överlevnad samt att vi ska hushålla med vattnet och inte förorena det, vi har bara ett vatten. En fördjupad förståelse för det cirkulära förloppet i naturen och vad som kan påverka det. - Vi kan se att barnen utvecklat en ökad förståelse för sambanden i naturen, exempelvis att de uppmärksammar att fåglar använder träd för vila, skydd och för att söka föda. Barnen har även visat omsorg om levande organismer genom att vilja mata fåglar och delta i odlingsaktiviteter. Undervisningen har utgått från barnens nyfikenhet och byggts vidare genom konkreta erfarenheter, vilket har skapat förutsättningar för ett fördjupat lärande kring hållbar utveckling.
Ekonomiskt - Att återbruka material är saker vi pratar om dagligen i våra aktiviteter samt under barnens egna skapande. Ex förbrukning av papper och färg. Att återanvända skräp att skapa med så som toalettrullar, äggkartonger, teckningar som blir över m.m - att vara rädd om våra gemensamma saker och att ha regelbunden materialvård på förskolan har gett barnen en djupare förståelse för att saker kostar pengar och att vi inte kan slösa på naturens resurser genom att köpa nytt hela tiden. - vi uppmuntrar barnen dagligen till att inte slänga mat vilket de anammar i stora drag, handlar även om mognad. - i vårt arbete med att skapa ute- och innemiljöer har vi både köpt och fått återbruksmaterial i form av både lekmaterial och pedagogiskt material som barnen använder dagligen. - genom att återbruka material har barnen getts möjlighet till att vidga sina tankar och idéer kring vad man kan använda för material när man ska skapa eller konstruera något nytt. - att skapa kollaborativt har blivit en naturlig strategi som ger barnen möjlighet att skapa tillsammans uppmuntrar till ett demokratiskt samarbete och en förståelse för att göra en teckning gemensamt också sparar på våra resurser.
Socialt - genom att barnen regelbundet har fått delta i barnråd både på avdelningen och sedan tillsammans med rektorn har barnen fått en förståelse för att deras röst kan ge dem ett reellt inflytande och påverkan på deras vardag i förskolan men också på hur vår närmiljö på förskolan kan förändras och utvecklas. - vi pedagoger har också i vårt förhållningssätt mot barnen blivit mer lyhörda och flexibla inför barnens röster. Barnen känner sig lyssnade på och har utvecklat en djupare förståelse för hur demokratiska principer går och efterlevs. - både miljöns utformning och undervisningen med ett projekterat arbetssätt, där barnen utforskar tillsamman vid olika stationer, har också gynnat de sociala samspelen. Stationerna har i sin utformning varit tillgängliga, tilltalande, tillåtande och tydliga för att kunna bidra till barnens självständiga undersökande och utforskande. - barnens röst ut i samhället har också blivit ett återkommande tema. Barnen har under tidigare år fått besöka ett ålderdomshem i vår närmiljö där relationer skapats generationer emellan. ******Under detta året har det tyvärr inte kunnat verkställas men vi har istället gett barnen en röst ut i samhället genom deras poetiska texter och julgranspynt som placerats på olika offentliga platser med positiv återkoppling från både utställare och besökare. I nuläget har vi kontaktat boenden samt offentliga inrättningar, bibliotek och Naturrum i Ronneby för att ställa ut barnen natur-poesi för allmänheten. Under tre år har vi haft en årlig gemensam utställning tillsammans med Ronneby kommuns förskolor i Ronneby Brunnspark. Utställningen kretsar kring våra projekt inom hållbar utveckling där barnen fått delta med sina alster och där deras ekologiska litteracitet samt erfarenheter kring våra projekt synliggörs för allmänheten. Utställningen har bidragit med dialoger och erfarenhetsutbyte mellan förskolorna och även till att ge barnen en röst ut i samhället. - vårdnadshavare har fått ta del av vårt projekt genom den dagliga kontakten samt föräldramöte med workshop. Under workshopen fick de ta del av deras barns arbeten och prova på de aktiviteter barnen gör på förskolan, exempelvis lera, teckna, använda IKT-verktyg samt skapa texter. Detta tillfälle var till för att ge vårdnadshavare en inblick i barnets vardag på förskolan.
Globala mål • God utbildning för alla Vi har under året som gått utvecklat både våra yttre och inre lärmiljöer där vi haft fokus på att erbjuda barnen tilltalande, tillåtande, tydliga och tillgängliga miljöer med ett varierat materialutbud som som inspirerar till ett undersökande och utforskande arbete för alla barn. Ett okodat material som stärker barnens fantasi och kreativitet. IKT material som erbjuder ett varierat och utvidgat lärande och utforskande. • Ekosystem och biologisk mångfald Barnen har fått utforska trädets morfologi samt trädets livsvillkor. De har fått möjlighet till en begynnande förståelse för vattnets betydelse samt kretslopp i naturen. De har även fått utforska olika sorters liv i och runtomkring trädet, djurspår, spillning samt djurs livsvillkor och betydelse för den biologiska mångfalden.
Analys - hållbar utveckling Arbetet med grön flagg har bidragit till att barnen utvecklat en helhetsförståelse för hållbar utveckling, där ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv samspelar. Utvecklingen synliggörs tydligt genom barnens handlingar, språk och engagemang i vardagen.
Barnen har utvecklat en ekologisk medvetenhet och handlingskompetens. Det märks genom att de visar omsorg om djur och natur, till exempel genom att vilja mata fåglar, delta i odling och värna om miljön genom att inte skräpa ner. Deras förståelse för samband i naturen har fördjupats, vilket synliggörs när de uppmärksammar hur djur använder träd eller resonerar kring vattnets betydelse och kretslopp. Även deras relation till naturen har stärkts, vilket blir tydligt genom deras berättelser, poesi och estetiska uttryck där de ger naturen liv och mening.
Inom den ekonomiska dimensionen har barnen utvecklat förståelse för resurshushållning och värdet av material. Detta syns i att de återanvänder material i skapande, är mer rädda om förskolans resurser och visar medvetenhet kring att inte slösa, exempelvis mat och material. Deras kreativitet har också utvecklats, då de ser möjligheter i återbruksmaterial och tänker flexibelt kring hur olika material kan användas.
Den sociala utvecklingen framträder genom barnens ökade delaktighet, samarbetsförmåga och demokratiska förståelse. Detta blir synligt i barnråd, gemensamma projekt och stationer där de samarbetar, lyssnar på varandra och fattar gemensamma beslut. Barnen visar att de förstår att deras röst har betydelse och kan påverka deras vardag. Även deras förmåga att kommunicera och uttrycka sina tankar har stärkts, både i dialog med andra och genom olika uttrycksformer.
Barnens lärande synliggörs också genom deras ökade nyfikenhet, undersökande förhållningssätt och förmåga att formulera hypoteser. Genom arbetssätt som slow science och hands-on aktiviteter visar barnen uthållighet i sitt utforskande och en vilja att förstå sin omvärld.
Sammanfattningsvis har barnen utvecklat:
- Kunskaper om natur, kretslopp och hållbarhet - Färdigheter i att undersöka, skapa, samarbeta och uttrycka sig - Förhållningssätt och värden som omsorg, ansvar och delaktighet
Genom att implementera vårt sätt att tänka och arbeta kring hållbar utveckling i förhållningssätt, lärmiljöer och tillsammans med barnen har vi vidgat våra tankesätt kring de möjligheter som finns för att på ett flexibelt och inlyssnande sätt anammat barnens intresse och deras betydelse för en positiv framtidstro. Tillsammans har vi kunnat skapa ett förhållningssätt hos barnen där de ser sig själva som agenter med reellt inflytande. Men stort fokus på att ge barnen förutsättningar att utveckla en ekologisk litteracitet har barnen fått möjlighet till en fördjupad relation till naturen och förståelse för dess betydelse för oss och vice versa. Barnen har genom vårt arbete med ekonomisk hållbarhet börjat ta större ansvar för hur de kan påverka miljön och vårt gemensamma material. I arbetet med den sociala hållbarheten har barnen fått erfara att deras röster har blivit hörda och har en stor betydelse för att kunna påverka sin vardag men även andras vardag genom möten med samhället utanför förskolan. Dessa ovan nämnda arbetsområden har blivit ett naturligt arbetssätt för oss som vi kommer att fortsätta utveckla tillsammans med barnen.
Vi kommer att fortsätta vårt arbete med att utveckla våra lärmiljöer utomhus med hjälp av barnen, för att kunna erbjuda dem mångfald och variation av material och aktiviteter. Både för att bemöta deras intresse samt att erbjuda dem nya erfarenheter. Vi tar tillvara på barnens tankar och idéer genom barnråd, observation samt samtal i vardagen.
Vi vill fortsätta att utveckla vår samverkan med vårdnadshavare under kommande år. Det kan bli allt ifrån föräldramöte med workshops till att gemensamt skapa och utforma lärmiljöer på förskolan tillsammans med barnen. Att erbjuda flera träffar på förskolan där barn och vuxna möts i roliga aktiviteter, exempelvis spelkvällar. Att vi erbjuder vårdnadshavare ett ökat engagemang, från att närvara vid träffar till större engagemang som att iordningsställa eller bidra till lärmiljöer. Vi vill ge vårdnadshavare inflytande till att påverka hur vår samverkan kan se ut, för att öka deras engagemang och närvaro.
Barnråd En gång i veckan har barnen deltagit i barnråd på respektive avdelning. Där har de fått göra sina röster hörda i allt från önskemål om mat till utformning av utemiljö samt hur vi är mot varandra. Under demokratiska former har representanter från avdelningar utsetts till att delta vid barnråd med rektor som hålls en gång i månaden, för att ges möjlighet att göra barnens röster hörda för ämnen som berör hela förskolan.
Röst i offentliga rummet Den avdelningen som har arbetat med poesi har anammat barnens önskemål om att få höras ut i samhället med sina dikter. Barnen har själva överlämnat sina dikter till äldre- resp gruppboende samt offentliga mötesplatser, exempelvis bibliotek. Hela förskolan har även ställt ut sina projekt för politiker och allmänheten i Ronneby Brunnspark. Barnens inflytande synliggörs även i valet av vilka alster som presenterats. En del av barnen har besökt utställningen tillsammans med sina vårdnadshavare och där fått ta del av resultatet av det vi arbetat tillsammans med under året.
Processvägg, På processväggen kan barnen se och följa sitt eget lärande och vad vi gör i projektet. De får ta del av andras röster, synsätt och erfarenheter samt skapar en förståelse för att allas röster är betydelsefulla och ska få synas. Barnen ges en positiv attityd till lärande samt en känsla av att jag är en lärande individ.
Pedagogisk dokumentation. Genom vårt sätt att dokumentera synliggörs barnens lärande, inflytande och delaktighet. Det är även ett sätt att se om barnen ges rätt förutsättningar till inflytande och delaktighet. Vi använder oss av powerpoints där vi skriver syfte, didaktiska val, vad barnen gör och säger samt pedagogernas reflektioner. Dokumentationen fångar upp barnens olika sätt att uttrycka sig, från kroppsligt, verbalt samt med olika estetiska uttrycksmedel.
Morgonmöte Här har barnen fått möjlighet att göra självständiga val bland de 3-4 undervisningsaktiviteter vi erbjuder under förmiddagen. Barnen har därefter möjlighet att rotera mellan aktiviteter utifrån intresse och nyfikenhet. Morgonmötet blir ett demokratiskt forum där man får vänta på sin tur samt, lyssna på andra samt göra sin egna röst hörd.
Demokratiskt arbetssätt Vi pedagoger har utvecklat en större lyhördhet gentemot barnens röster och intressen samt blivit mer flexibla i vårt arbetssätt, genom att vi följer barnens intresse och vågar ta sidospår men ändå återvända till projektets syfte.
Värdegrundsfrågor Arbetet med värdegrundsfrågor har genomsyrat hela vårt projekt. Vi läser litteratur med värdegrundsfrågor, möten och barnråd präglas av demokratiska principer samt att barnen blir påminda och får en förståelse för hur dessa kan fungera i praktiken, i olika sammanhang på grupp- och individnivå. Värdegrundsfrågor följer med dagligen i arbetet med barnen på förskolan.
Analys – delaktighet och inflytande Barnen har i hög grad utvecklat reell delaktighet och inflytande, där barns röster och handlingskompetens står i fokus. Delaktigheten sker både i vardagliga aktiviteter och i mer strukturerade demokratiska forum, vilket skapar en progression i barnens förståelse för demokrati.
Utveckling av demokratisk förståelse - Barnen har utvecklat en grundläggande förståelse för demokratiska processer, vilket synliggörs genom deras deltagande i barnråd. De tränar på att uttrycka åsikter, lyssna på andra, vänta på sin tur och fatta gemensamma beslut. Att de även deltar i barnråd tillsammans med rektor visar att deras inflytande tas på allvar och att de får erfarenhet av att påverka i ett större sammanhang.
Upplevelse av att bli lyssnad på - Barnen har utvecklat en tillit till att deras röster har betydelse. Detta blir tydligt när deras idéer tas vidare till konkreta förändringar, exempelvis i utemiljön eller i projektinnehåll. Pedagogernas ökade lyhördhet och flexibilitet stärker denna utveckling ytterligare, då barnens intressen påverkar undervisningens riktning.
Förmåga att göra val och ta ansvar - Genom morgonmöten och val av aktiviteter har barnen utvecklat sin förmåga att göra medvetna val utifrån intresse och nyfikenhet. Möjligheten att välja, ompröva och byta aktivitet bidrar till en ökad självständighet och ansvarskänsla i lärandet.
Delaktighet i lärprocesser - Barnen har utvecklat en förståelse för sitt eget lärande genom arbete med processväggar och pedagogisk dokumentation. De kan följa, reflektera över och känna igen sina egna och andras tankar och erfarenheter. Detta stärker deras identitet som kompetenta och lärande individer, samtidigt som det ger en konkret upplevelse av inflytande i pågående processer.
Kommunikation och uttryck - Barnens inflytande synliggörs också genom deras mångsidiga sätt att uttrycka sig, både verbalt, kroppsligt och estetiskt. Dokumentationen visar att deras olika uttrycksformer tas tillvara, vilket bidrar till att alla barn, oavsett uttryckssätt, ges möjlighet till delaktighet.
Delaktighet utanför förskolan - Barnen har utvecklat en förståelse för att deras röst kan nå utanför förskolans kontext, exempelvis genom att sprida sina dikter i samhället och medverka i utställningar. Detta stärker deras känsla av delaktighet i ett större sammanhang och ger erfarenhet av att kunna påverka och bidra till sin omvärld.
Värdegrund och social hållbarhet - Arbetet med värdegrundsfrågor har bidragit till att barnen utvecklat respekt för andras åsikter, empati och förståelse för gemensamma normer och värden. Detta utgör en viktig grund för att kunna utöva inflytande på ett hållbart och inkluderande sätt.
Sammanfattning Barnen har utvecklat:
- Demokratisk kompetens (att uttrycka, lyssna och påverka) - Självständighet och ansvar i val och handling - Förståelse för sitt eget lärande och andras perspektiv - Tillit till den egna rösten och dess betydelse
Vissa demokratiska principer som att lyssna på andra, vänta på sin tur samt att acceptera ett demokratiskt beslut, ser vi som ett fortgående utvecklingsområde tillsammans med barnen.
Hur vi har arbetat med barnens delaktighet och inflytande har fungerat bra under året och varit givande och utvecklande både för barn och pedagoger.
Barnen har fått uppleva att de har ett reellt inflytande i flera sammanhang, vilket vi ser på barnens ökade självförtroende, att deras röst har betydelse. Vi har gett dem möjligheter och verktyg samt visat tillit till deras förmåga till att kunna agera självständigt. Vi har varit lyhörda, visat tillit samt en tro på individens förmåga att lära. Genom att erbjuda olika aktivitetsstationer, både inomhus och utomhus, har vi ökat barnens möjligheter till att göra självständiga val utifrån sina intressen. Barnen har varit med att skapa våra utestationer där vi upplever att barnen är mer försiktiga med material och tar större ansvar för vår utemiljö. Exempelvis, sortering och iordningställande av material.
Barnen visar i hög grad att de har utvecklat handlingskraft, de har kunskap om hållbar utveckling men även förmåga, vilja och mod att agera.
Ökat självförtroende och tilltro till den egna förmågan - Barnen har utvecklat en tillit till sin egen handlingsförmåga, vilket synliggörs genom deras ökade självförtroende och upplevelse av att deras röst har betydelse. Vi ser att barnen upplever att deras idéer tas på allvar och då stärks deras vilja att agera och ta initiativ.
Självständighet i val och agerande - Genom att erbjudas olika aktivitetsstationer har barnen utvecklat en förmåga att göra självständiga och medvetna val utifrån intresse. Detta visar att de inte enbart deltar i färdigstyrda aktiviteter, utan aktivt formar sitt eget lärande och sina handlingar – ett tydligt tecken på handlingskraft.
Ansvarstagande i praktiken - Barnens handlingskraft blir särskilt tydlig i deras ansvarstagande för miljö och material. Att de är delaktiga i att skapa utestationer bidrar till en känsla av ägandeskap, vilket i sin tur leder till att de:
- är mer varsamma med material - tar ansvar för sortering och ordning - visar omsorg om den gemensamma miljön
Här går barnen från att vara deltagare till att bli aktiva medskapare och ansvarstagande individer.
Från möjlighet till handling - Pedagogernas förhållningssätt – att visa tillit, vara lyhörda och ge barnen verktyg – har skapat goda förutsättningar för att barnens handlingskraft ska utvecklas. Det synliggörs genom att barnen inte bara får möjlighet att påverka, utan också faktiskt agerar i konkreta situationer.
Koppling till hållbar utveckling Barnens handlingskraft tar sig uttryck i hållbara handlingar, exempelvis genom att:
- ta ansvar för sin närmiljö - hantera material varsamt - delta i sortering och struktur
Barns tankar och intressen öppnar upp samtal samt jämnar ut maktbalansen mellan barn och vuxna. Vi har mycket att lära av barnen när det gäller deras idéer och tankar. Att våga ge barn mer inflytande skapar en bättre arbetsmiljö båda för barn och vuxna, att vi lär och utforskar tillsammans.
De demokratiska råden har gett barnen verktyg till att agera mer självständigt i sammanhang där man ska komma överens.
Att vara certifierad med Grön Flagg visar att verksamheten arbetar kvalitetssäkrat och metodiskt med lärande för hållbar utveckling. Grön Flagg är en del av det internationella Eco-Schools-nätverket, där FEE (Foundation for Environmental Education) fastställer certifieringskraven och Håll Sverige Rent säkerställer att de efterlevs i Sverige.
