Vi planerar att ställa barnen färdiga frågor kring arbetet med vårt tema under våra rådstillfällen. Vi har rektor, verksamhetsutvecklare och förskollärare med på rådet. Två barn kommer delta på rådet och det kommer "roteras" så det är två olika barn varje gång, så vi får fler barns delaktighet och inflytande med på rådet.
Barnen deltar också i rådet.
Stad och Samhälle
Stad & Samhälle
Vi vill att barnen ska upptäcka och utforska teknik i sin vardag och i vår närmiljö. Till exempel hur trafikljus, dörrar och sopbilar fungerar. Vi vill att barnen ska ta med sig en nyfikenhet och en vilja till att bidra till en bättre stad samt tron på att deras idéer och vardagliga handlingar kan göra skillnad för både människor och vår miljö.
Vi har valt området stad och samhälle med fokus på teknik i vardagen då vi i våra observationer och utvärderingar på förskolan har sett att barnen ofta visar nyfikenhet för hur saker fungerar runt omkring oss, till exempel intresset för sopbilen när den kommer, intresset för när trafikljuset byter färg eller när dörrar öppnas automatiskt och rulltrappor. Dessutom visar utvärderingen att vi inte uppmärksammat teknik i vår verksamhet i lika stor utsträckning som övriga läroplansmål.
Vi har också sett att barnen gärna bygger och konstruerar i den fria leken och ställer frågor om maskiner, fordon, telefoner, nycklar och lås och byggnader. Därför vill vi ta tillvara på deras intressen och låta dem utforska teknik i vår närmiljö samtidigt som vi alla, både barn och pedagoger lär oss mer om teknik.
Genom lek, utforskande och skapande vill vi ge barnen en förståelse av att teknik är något som finns bland oss och gör vår vardag enklare. Vi vill att de ska skapa förståelse för teknik begreppet, att de har möjlighet att påverka tekniken i samhället genom egna uppfinningar och att det finns alternativ till en del teknik som vi använder idag som kan bli mer hållbar för miljön.
Vi planerar att arbeta med området genom att utforska tekniken i barnens närmiljö. Vi gör utflykter i vårt närområde för att upptäcka trafikljus, sopstationer, dörrar och byggnader. Vi bygger egna varianter av trafikljus, bussar, sopstationer och hus med klossar, lego och återbruksmaterial. Vi uppmuntrar barnen att undersöka vardagsteknik på förskolan, till exempel gångjärn, blixtlås, nycklar, lås, hjul och lampor.
Vi kommer samla ihop material till något som vi kallar för ”tekniklådan”. I den lådan ska vi ha lite tekniska verktyg som underlättar människans vardag. En gång i månaden får barnen välja ut någon teknisk uppfinning från lådan som vi tillsammans går igenom och tittar närmare på och ställer frågor som ”Vad är det? Vad gör man med den? Hur fungerar den? Har den alltid sett ut så eller såg den annorlunda ut förr i tiden? Fanns den förr i tiden, om inte vad använde man istället?”.
Möjlighet till samarbete med externa aktörer kan till exempel vara återvinningsstationer där vi kan titta på hur vårt avfall hanteras och vilken teknik som ligger bakom processen eller t.ex. i lokaltrafiken där vi kan titta på hur trafikljus fungerar, hur fungerar en stoppknapp i bussen och hur skulle samhället se ut om vi inte hade elektricitet som dagens teknik är beroende av.
Vi planerar att göra barnen blir delaktiga genom att deras intressen, frågor och upptäckter styr vårt arbete. Dels genom vårt grönflagg råd men att vi även tar tillvara på deras nyfikenhet när de ställer frågor om tekniken i vardagen, till exempel om sopbilen, trafikljuset eller byggnader de ser i sin omgivning. Tillsammans reflekterar vi över vad vi vill undersöka mer och hur vi kan göra det.
Vi skapar utrymme för barnens inflytande genom att låta dem vara med och bestämma vilka aktiviteter vi ska göra, till exempel vilken teknik vi ska bygga med återbruksmaterial eller vilken plats i närmiljön vi ska utforska. Barnen får också möjlighet att komma med egna lösningar och idéer när vi pratar om hur en stad kan bli mer hållbar.
Arbetet kopplar vi till hållbar utveckling genom att barnen får upptäcka hur teknik kan användas på ett sätt som gör samhället bättre både nu och i framtiden. Vi kommer utforska ekologisk hållbarhet, där vi utforskar hur teknik kan bidra till en renare miljö genom återvinning, sopbilar, använda alternativa färdmedel som är mer hållbara för miljön. Vi kommer utforska social hållbarhet där vi kommer utforska hur tekniken är utspridd i samhället och hur den hjälper oss människor i vardagen och vi kommer utforska ekonomisk hållbarhet där vi kommer prata om att vi kan laga saker istället för att slänga och köpa nya, att vi kan återanvända och dela med oss av sådant som vi inte har i behov av längre.
Djur och Natur
Djur & Natur
Vi kommer utforska vår närmiljö och undersöka vilka djur och växter som finns omkring oss, vi kommer även lära oss om hur vi tar hand om vår närmiljö. Vi kommer att fokusera på biologisk mångfald, djurens livsmiljöer och hur människor kan påverka naturen – både positivt och negativt.
Vi har valt att arbeta med temat djur och natur eftersom det väcker barnens naturliga nyfikenhet och erbjuder rika möjligheter till lärande inom flera områden. Genom att utforska djur, växter och naturens kretslopp får barnen inte bara kunskap om sin omvärld, utan även en ökad förståelse för hållbar utveckling.
Vår utvärdering visar att vi behöver arbeta mer med bland annat ansvarstagande och solidaritet samtidigt som barnen visat intresse för djur och natur och det är därför vi har valt temat Djur & Natur.
Vi vill även ge barnen möjligheten att upptäcka hur allt i naturen hänger samma, och vad vi människor kan göra för att ta hand om djur, växter och miljö.
I vårt tema om djur och natur kommer vi prata mycket om hur vi kan ta hand om allt som lever. Barnen kommer få möjligheten att fundera på vad djur behöver för att må bra och vad vi människor kan göra för att hjälpa till, t.ex. vi kommer plantera blommor för bina, bygga insektshotell och ta ansvar att plocka skräp och städa i naturen (skogen och gården).
Vi kommer planera in olika tillfällen, där barnen kommer att samtala om hur vi kan göra skillnader i naturen och varför vi ska bry oss om både djur och natur. Genom sådana samtal vill vi skapa möjligheten för barnen att utveckla ansvar och solidaritet, för att kunna skapa förståelse för hur vi kan skapa en bättre värld för alla. Vi vill att barnen ska känna att de kan göra skillnader och att deras val är viktigt.
Tillsammans kommer vi utforska naturen aktivt. Det vill säga att vi kommer ta ut oss regelbundet i närmiljöerna – skog eller park, för att uppleva naturen på när håll. Barnen kommer använda sig av olika material som burkar, förstoringsglas för att undersöka vilka djur som finns nära oss och samtala om hur vi kan ta hand om dem.
Vi kommer skapa meningsfulla pedagogiska aktiviteter såsom sagor, sånger och berättande, där vi använder flera olika språk för att främja barnens språkutveckling och öka deras förståelse för temat djur och natur. Genom att inkludera olika uttrycksformer och språkstöd gör vi innehållet tillgängligt för alla barn, samtidigt som vi stärker deras identitet och kommunikationsförmåga.
Vi vill göra barnen delaktiga i arbetet genom att utgå från deras tankar och frågor i samtal, observationer och dokumentation. Vid samlingarna vill vi erbjuda barnen att dela sina idéer om djur, natur och miljö så vi kan använda dem som grund för att planera gemensamma aktiviteter. På så sätt får barnen inflytande över verksamheten och känner ansvar för sitt lärande.
Barnen får själva välja vilka frön vi ska plantera, diskutera hur växterna ska skötas och turas om att ansvara för vattning. På så sätt får de inflytande och ansvar genom hela processen från sådd till skörd.
När vi ska utforska skogen och gården låter vi barnen bestämma aktiviteter – till exempel leta insekter, samla naturmaterial eller bygga små hem åt djur. Genom att använda sina sinnen för att se, lyssna, känna och lukta vill vi få barnen att upptäcka naturen på egna villkor och dela sina upplevelser med varandra.
Vi har även ett barnråd där två barn deltar varje månad enligt ett rullande schema. Med hjälp av en frågemall fångar vi upp deras tankar om intressen och idéer kring hur de vill gå vidare i arbetet. På så sätt får alla barn successivt möjlighet att påverka verksamheten.
Vi kommer att arbeta med hållbar utveckling på flera sätt där barnen får vara delaktiga och ta ansvar. Inom den ekologiska hållbarheten planerar vi på att plantera egna frön, vattna, skörda och lära barnen om kretslopp, samtidigt som vi tillsammans ska ta hand om gården, sortera skräp och utforska skogen med fokus på att vårda naturen. Den sociala hållbarheten kommer genomsyra vardagen genom barnrådet, där barnen får lyfta idéer och påverka verksamheten, men också genom samarbete, att dela med sig, visa hänsyn och bygga gemenskap. Den ekonomiska hållbarheten kommer vi arbeta med genom återbruk i skapande som tex att använda naturmaterial som kottar, pinnar, stenar och löv i skapande, matematikövningar eller rollekar i stället för att köpa färdiga material. Att minska matsvinn genom att prata om att ta lagom mycket mat, samt genom att använda resurser på ett medvetet sätt.
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Arbetet med insektshotellet började med samtal om insekter och deras betydelse i naturen. Barnen fick fundera på vilka insekter som finns omkring oss, var de bor och varför de är viktiga. Genom samtalen väcktes nyfikenhet och förståelse för biologisk mångfald och hur människor kan påverka naturen både positivt och negativt, i linje med vår Grön Flagg-plan.
Barnen kom med idéer om hur vi kunde hjälpa insekterna att hitta skydd och skissade på hur hotellet skulle se ut och vilka material som passade bäst. Vi samlade natur- och återvinningsmaterial som pinnar, kottar, bark och toarullar, samtidigt som vi pratade om hållbar utveckling och hur återbruk kan skydda miljön.
Tillsammans byggde barnen hotellet, valde en solig och skyddad plats och dekorerade det med skyltar om insekternas viktiga arbete. Genom hela processen fick de samarbeta, undersöka och reflektera. Aktiviteten gav barnen konkret förståelse för hur små handlingar kan bidra till att bevara biologisk mångfald och ta hand om vår närmiljö
Under hållbarhetsdagen uppmärksammade vi vårt pågående arbete inom Grön Flagg med temat Stad och samhälle. Vi ville ge barnen möjlighet att reflektera över hur vi tillsammans kan skapa en mer hållbar miljö, både för människor och djur i våra städer. Som en del av dagen byggde vi en fågelholk tillsammans med barnen. Genom aktiviteten fick barnen utforska teknik på ett konkret sätt. Vi pratade om hur material, verktyg och konstruktion samt hur olika delar behöver samverka för att bygga en stabil och funktionell holk. Arbetet väckte också frågor om djurens plats i staden och hur vi kan hjälpa dem trivas i vår närmiljö. Tillsammans samtalade vi om varför fåglar behöver skydd och hur människor kan bidra till en mer hållbar livsstil för alla levande varelser.
Vi har arbetat vidare med temat Stad och samhälle där barnen tillsammans bygger upp en stad. Arbetet inleddes med samtal där barnen fick dela sina tankar om vad en stad innehåller och vad som behövs för att människor ska må bra, sedan fick de rita hur de ville att deras stad skulle se ut, som t.ex. hus, vägar, parker, affärer mm. Utifrån barnens idéer planerade vi undervisningen vidare.
Vi använder olika material i byggandet, såsom återbruksmaterial, konstruktionsmaterial och naturmaterial. Barnen får utforska hållbar utveckling genom att samtala om hur vi kan ta hand om material och miljö.
I arbetet uppmärksammar vi även vardagsteknik, till exempel hur vägar, broar och byggnader konstrueras samt teknik i närmiljön som trafikljus, sopbilar, vatten och el, sådant vi har utforskat genom våra teknikpromenader.
Demokrati är en central del i bygget av staden, där barnen får öva på att lyssna, rösta och fatta gemensamma beslut kring stadens uppbyggnad.
Arbetet fungerar mycket bra och har skapat stort engagemang hos barnen. Genom att utgå från deras idéer har barnen blivit delaktiga och motiverade i processen. Projektet har gett många tillfällen till samtal, samarbete och problemlösning, och barnen visar nyfikenhet och intresse.
Resultatet kommer bli en gemensam uppbyggd stad där barnens idéer synliggörs och som är inspirerad av barnens närmiljöer. Barnen får möjlighet att utveckla sin förståelse för hållbar utveckling, teknik i vardagen och hur ett samhälle fungerar. De får också erfarenhet av demokratiska processer och stärker sin förmåga att uttrycka tankar och idéer tillsammans.
Barnen visar stort intresse för att bygga och skapa sin stad. De tycker särskilt om att använda återbruksmaterial, som mjölkkartonger och förpackningar, för att skapa byggnader och miljöer. Arbetet har väckt engagemang och nyfikenhet.
Att det är viktigt att utgå från barnens idéer då det skapar engagemang och delaktighet hos barnen.
Att använda återbruksmaterial är både inspirerande och bidrar till samtal om hållbar utveckling.
Att integrera demokrati i projektet, genom att låta barnen rösta och fatta beslut tillsammans.
Ett tips är att koppla arbetet till barnens närmiljö, till exempel genom promenader där teknik och samhällsfunktioner uppmärksammas.
Vi arbetade med temat djur och natur genom att odla tillsammans med barnen och utforska hur växter är en del av naturens kretslopp. Först visade en pedagog hur man odlar genom att plantera och förklara de olika stegen. Därefter fick barnen själva prova att odla. Vi planterade tomat och gurka, och barnen var delaktiga i hela processen, från att fylla krukor med jord, så frön och plantera små plantor till att vattna och ta hand om odlingen. Under arbetet samtalade vi om hur växter, djur och människor hänger ihop i naturen. Vi pratade om att växter behöver sol, vatten och näring för att växa, och att de också är viktiga för djur, till exempel som föda eller livsmiljö. På så sätt fick barnen en förståelse för hur allt i naturen är beroende av varandra.
Det gick mycket bra och barnen visade stort intresse och engagemang. De var nyfikna och ställde många frågor om hur växterna växer och förändras. Aktiviteten fungerade bra både inomhus och utomhus, och barnen tog ansvar för att vattna samt följa upp hur det gick för plantorna.
Processen är fortfarande i full gång, vilket har gett barnen möjlighet att följa växternas utveckling över tid. Barnen har fått en konkret förståelse för hur lång tid det tar för något att växa och vikten av att ta hand om levande ting. Arbetet har också bidragit till att synliggöra naturens kretslopp och hur vi människor kan påverka det genom våra val.
Barnen tyckte att det var roligt och spännande att plantera och följa hur växterna växte. De visade stolthet över sitt arbete och var noga med att ta hand om sina plantor. Att få vattna och följa utvecklingen dag för dag var särskilt uppskattat, och många barn återkom ofta för att se om något nytt hade hänt.
Vi har lärt oss att odling är ett enkelt och konkret sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Barn lär sig bäst genom att vara delaktiga och genom att följa en process över tid. Tips: • Börja i liten skala med lättodlade växter. • Låt barnen vara delaktiga i hela processen. • Följ upp och samtala om vad som händer under tiden.
Arbetet med hållbar utveckling har under läsåret integrerats i undervisningen genom teman som vardagsteknik, djur och natur. Genom samtal, utforskande aktiviteter, skapande och vistelser i skog och närmiljö har barnen fått möjlighet att utveckla förståelse för hur människors val påverkar miljö, samhälle och framtid. Arbetet har synliggjort de tre dimensionerna av hållbar utveckling. Den ekologiska dimensionen har behandlats genom arbete med natur, djur, återvinning och återbruk samt samtal om hur människan påverkar miljön genom exempelvis byggnation och konsumtion. Barnen har fått erfarenheter av att värna om naturen genom att inte skräpa ner, plocka upp skräp och visa respekt för djur och växter. Den sociala dimensionen har stärkts genom gemensamma aktiviteter där samarbete, delaktighet, empati och respekt för olika livsvillkor varit i fokus. Barnen har fått möjlighet att uttrycka tankar och idéer samt samtala om hur människor lever under olika förutsättningar. Den ekonomiska dimensionen har synliggjorts genom samtal om resurser, återanvändning och vikten av att ta vara på material istället för att slänga. Återbruksmaterial har använts i undervisningen och bidragit till både hållbara och kreativa lärmiljöer. Arbetet har lett till konkreta förändringar i verksamheten. Både barn och pedagoger använder i större utsträckning återbruksmaterial och visar ökad medvetenhet kring sortering, resurshushållning och hållbara val i vardagen. Barnen visar även större intresse för natur och miljöfrågor genom att ställa frågor, uppmärksamma skräp i naturen och komma med egna idéer kring hur vi kan ta hand om miljön. Arbetet har också stärkt kopplingen till läroplanen genom att undervisningen integrerat hållbar utveckling med teknik, naturvetenskap, matematik, språk, skapande och barns inflytande. Inför nästa resa ser vi vikten av att fortsätta arbeta långsiktigt och kontinuerligt med hållbar utveckling utifrån barnens intressen och erfarenheter. Vi ser även utvecklingsmöjligheter i att skapa fler aktiviteter och stärka samarbetet med externa aktörer för att bredda barnens perspektiv och skapa fler lärandesituationer kopplade till hållbar utveckling.
Till nästa resa tar vi med oss vikten av att arbeta ännu mer långsiktigt och kontinuerligt med hållbar utveckling, där barnen får möjlighet att utforska, uppleva och lära genom konkreta och meningsfulla aktiviteter. Vi har sett att barnens engagemang och förståelse ökar när undervisningen utgår från deras intressen, erfarenheter och nyfikenhet. En viktig lärdom är också att hållbar utveckling blir mer meningsfullt när de ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionerna tydligt kopplas samman i undervisningen. Genom arbete med natur, återbruk, vardagsteknik och gemensamma samtal har barnen fått möjlighet att utveckla förståelse för hur våra val påverkar både miljö och samhälle. Vi tar även med oss vikten av att fortsätta utveckla arbetet med återbruk och återvinning samt att involvera barnen ännu mer i hållbara val och processer i vardagen. Samtidigt ser vi behov av att stärka samarbetet både inom arbetslagen och med externa aktörer för att skapa fler lärandetillfällen och bredda barnens perspektiv kring hållbar utveckling.
Vi har arbetat aktivt med barnens delaktighet och inflytande genom att utgå från deras tankar, frågor och intressen i undervisningen. Barnens engagemang har varit en viktig del i arbetet med hållbar utveckling, vardagsteknik, djur och natur. Genom samtal, observationer och gemensamma reflektioner har barnen fått vara med och påverka innehåll, aktiviteter och projekt. Grön Flagg-rådet har varit ett viktigt forum för delaktighet och inflytande där barnen fått möjlighet att göra sina röster hörda, komma med idéer och påverka verksamheten. För att alla barn skulle få möjlighet att uttrycka sina tankar varierade vilka barn som deltog i rådet. Barnens idéer har tagits tillvara genom att deras frågor fått styra undervisningen vidare, exempelvis kring hur städer byggs, hur teknik fungerar, hur vi kan återanvända material och hur vi kan ta hand om naturen. Barnen har fått undersöka vardagsteknik i närmiljön, skapa egna konstruktioner med återbruksmaterial samt välja vilka djur, naturmaterial och experiment de velat arbeta vidare med. En viktig del i arbetet har varit att använda öppna frågor och så kallade ”wicked problems”, där barnen fått utforska problem utan givna svar och tillsammans resonera kring olika lösningar. Frågor som ”Hur kan vi bygga utan att förstöra naturen?”, ”Vad händer om vi använder upp alla träd?” och ”Vad kan vi göra med saker istället för att slänga dem?” har gett barnen möjlighet att tänka kring olika perspektiv, diskutera tillsammans och prova egna idéer genom lek, skapande, konstruktion och problemlösning. Pedagogerna har arbetat med följdfrågor som uppmuntrat barnen att tänka vidare, lyssna på varandras idéer och förstå att det finns flera möjliga lösningar på samma problem. Barnens delaktighet har synliggjorts genom deras initiativ, frågor, idéer och val i undervisningen. Vi har sett att barnen upplever stolthet, motivation och engagemang när deras tankar tas på allvar och påverkar verksamheten. Framåt vill vi fortsätta utveckla arbetet genom att ge barnen ännu större ansvar i planering och genomförande av aktiviteter samt arbeta mer långsiktigt med projekt där barnen får följa och reflektera över sina idéer över tid. Vi vill även fortsätta utveckla arbetet med öppna frågor och wicked problems för att stärka barnens kritiska tänkande, kreativitet och inflytande i verksamheten.
Till nästa resa tar vi med oss att barnens delaktighet och inflytande är en central del i undervisningen och att deras egna frågor, tankar och intressen skapar både engagemang och lust att lära. När vi lyssnar in barnens idéer och låter dem påverka innehåll och riktning i aktiviteter och teman blir undervisningen mer meningsfull och utvecklande. Vi har också lärt oss att hållbar utveckling och vardagsteknik blir tydligare och mer konkret när det kopplas till barnens egen vardag och närmiljö, exempelvis genom att undersöka teknik i deras omgivning och arbeta praktiskt med återbruksmaterial. Detta stärker barnens kreativitet, problemlösningsförmåga och förståelse för hållbara val. En viktig lärdom är värdet av öppna frågor och gemensamma reflektioner, både i barngruppen och i arbetslaget. Särskilt arbetet med ”wicked problems” har visat sig vara en framgångsfaktor, då barnen får möjlighet att utforska frågor utan givna svar, resonera tillsammans och se att det finns flera möjliga lösningar. Detta har stärkt både samarbete, kritiskt tänkande och barnens självkänsla. Vi tar också med oss vikten av att ge barnen verkligt inflytande över verksamheten, där deras idéer får styra aktiviteter och projekt. Vi har sett att barnens engagemang och motivation ökar när de får vara delaktiga i beslut och se att deras tankar tas tillvara och blir verklighet. Inför nästa resa vill vi fortsätta utveckla arbetet genom att ge barnen ännu större ansvar i planering och genomförande av aktiviteter samt skapa fler tillfällen för reflektion över egna idéer och deras konsekvenser. På så sätt kan barnen fortsatt utveckla både sitt självförtroende och sin förmåga att påverka sin omgivning.
Vi har arbetat med att utveckla barnens handlingskompetens genom att ge dem möjlighet att ta egna initiativ, påverka innehållet i undervisningen och pröva sina idéer i praktiska aktiviteter. Utgångspunkten har varit barnens frågor och tankar, vilket har gjort att de inte bara deltar i aktiviteter utan också är med och formar dem. Barnen har fått agera i utforskande projekt och vardagliga situationer där de själva valt vad de vill undersöka, bygga och skapa, exempelvis i arbete med vardagsteknik, hållbar utveckling och naturmaterial. De har fått prova olika lösningar, ändra sina idéer under processens gång och reflektera över resultatet. Detta har stärkt deras tilltro till den egna förmågan och visat att deras handlingar får betydelse i verksamheten. I arbetet med skogspromenader och närmiljö har barnen själva fått välja vad de vill undersöka, mäta och dokumentera. De har även i skapande aktiviteter fått arbeta med återbruksmaterial där de behövt lösa problem och hitta egna lösningar. Genom detta har de utvecklat både kreativitet och handlingskraft i konkreta situationer. Barnens handlingskompetens har också synliggjorts genom att de delar sina idéer med varandra och påverkar varandras arbetssätt. I gemensamma samtal och i Grön Flagg-rådet har de fått uppleva att deras åsikter kan påverka verksamheten och leda till förändringar, vilket stärker deras känsla av delaktighet och ansvar. Framåt ser vi ett behov av att ytterligare utveckla arbetet genom att ge barnen fler möjligheter att initiera och driva egna projekt över tid, samt att få reflektera mer kring konsekvenserna av sina handlingar både i gruppen och i sin närmiljö. På så sätt kan deras handlingskompetens stärkas ytterligare genom ökad självständighet, ansvarstagande och inflytande.
Till nästa resa tar vi med oss vikten av att fortsätta ge barnen möjlighet att ta egna initiativ och agera utifrån sina idéer, då detta stärker deras självförtroende och tilltro till den egna förmågan. Vi har sett att barnen blir mer engagerade när de får pröva olika lösningar, experimentera och se konkreta resultat av sina handlingar. En viktig lärdom är också att arbetet med handlingskompetens behöver ge tydligt utrymme för reflektion, så att barnen kan förstå sambandet mellan sina handlingar och konsekvenser i både gruppen och i relation till natur och miljö. Vi tar med oss att ett arbetssätt som utgår från barnens egna frågor, intressen och initiativ stärker både engagemang och lärande, och gör barnen till medskapare i undervisningen. Detta gör lärandet mer meningsfullt och begripligt för dem. Vi ser även att ett öppet och utforskande arbetssätt behöver få ta tid. När barnen får möjlighet att pröva, ompröva och utveckla sina idéer över tid fördjupas deras förståelse för både teknik och hållbar utveckling. Vidare tar vi med oss vikten av att skapa fler tillfällen där barnen får påverka på riktigt, inte bara i planering av aktiviteter utan även i hur miljöer, material och arbetssätt utformas. När barnen får dela idéer, inspirera och samarbeta utvecklas både deras problemlösningsförmåga och deras förståelse för hållbarhet och teknik.
Att vara certifierad med Grön Flagg visar att verksamheten arbetar kvalitetssäkrat och metodiskt med lärande för hållbar utveckling. Grön Flagg är en del av det internationella Eco-Schools-nätverket, där FEE (Foundation for Environmental Education) fastställer certifieringskraven och Håll Sverige Rent säkerställer att de efterlevs i Sverige.
