Tre förskollärare och 10 barn i olika åldrar kommer delta i rådet. Planen är att träffas en gång i månaden för att samtala om vad vi gjort hittills och vad vi kan göra framåt för att jobba mot våra mål.
Under Grön flagg-rådet dokumenterar vi barnens tankar och idéer med foton och anteckningar. Dokumentationen används i förskollärarnas pedagogiska planering och arbetslagens gemensamma planering och reflektion.
Barnen deltar också i rådet.
Hållbart skapande och återbruk
Konsumtion & Resurser
Vi vill att barnen ska få en ökad förståelse för vad som händer med materialet när det sorteras korrekt, och varför det är viktigt att källsortera. Genom att arbeta med hållbart skapande vill vi fördjupa kunskapen om återbruk, återvinning och hur våra vardagliga val påverkar miljön.
Genom att tidigt skapa förståelse för hur återbruk bidrar till en hållbar utveckling lägger vi grunden för en generation som värnar om miljön. Barnen får möjlighet att lära sig att deras handlingar har betydelse och kan bidra till en bättre framtid för vår planet.
- Vi introducerar Sopsamlarmonstrena för att på ett lekfullt sätt väcka barnens intresse för källsortering. - Vi tittar på filmer om materialens resa från sopkärl till återvunnet material. - Vi läser böcker som handlar om återvinning och hållbarhet. - Vi använder återbruksmaterial i skapande aktiviteter där fokus ligger på processen och kreativiteten snarare än slutprodukten. - Vi arbetar för att öka likvärdigheten genom att alla barn får möjlighet att möta hållbara lärmiljöer och material. - I vardagliga samtal sätter vi ord på värdet i materialet och pratar om hållbar konsumtion. - Vi pedagoger är förebilder i vårt förhållningssätt till återbruk och miljömedvetna handlingar. - Vi använder skapandet som ett verktyg för lek, där barnens skapelser får liv i leken och stimulerar fantasi och samarbete.
De äldre barnen får dela sin kunskap med de yngre, vilket stärker både självkänsla och gemenskap. Hemmen involveras genom att familjer får bidra med återbruksmaterial eller dela egna tankar kring hållbarhet. Genom Grön Flagg-rådet får barnen möjlighet att dela sina idéer och påverka verksamhetens hållbarhetsarbete.
Ekologisk hållbarhet: Barnen utvecklar förståelse för naturens kretslopp och vikten av att skydda miljön. Genom att använda återbruksmaterial förlänger vi materialens livslängd och minskar behovet av nya resurser.
Ekonomisk hållbarhet: Återbruk minskar behovet av inköp och bidrar till ett mer resurssnålt arbetssätt. Vi samtalar med barnen om hur återanvändning kan minska överproduktion och konsumtion.
Social hållbarhet: Återbruksmaterial är ”okodat”, vilket skapar inkludering och lika förutsättningar för alla barn. Skapandeprocessen främjar samarbete, fantasi och kreativitet, och bidrar till ett gemensamt ansvarstagande för både material och miljö.
Måltidspedagogik
Livsstil & Hälsa
Att genom måltidspedagogik skapa positiva, lustfyllda och trygga måltidsupplevelser som väcker barnens nyfikenhet för mat, smaker och ursprung samt stärker deras självständighet i måltidssituationer. Genom att göra matsituationen till en lustfyllt upplevelse vill vi skapa möjligheter för barnen att utforska mat på ett lekfullt och prestigelöst sätt.
Genom måltidspedagogiken vill vi väcka nyfikenhet, matglädje och delaktighet hos barnen. Barnen får möjlighet att använda alla sina sinnen för att utforska matens smaker, färger och dofter, vilket stärker deras förståelse för hur mat påverkar människor, djur och miljö. Arbetet bidrar också till att barnen utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga att våga prova nytt – för sin egen skull, inte för att någon annan säger att det ska göras.
- Vi gör lunchen till en rolig och lustfylld aktivitet där barnen får utforska nya smaker, dofter och konsistenser. - Vi tar fram en gemensam plan och ett gemensamt förhållningssätt till hur vi vuxna möter barnen i matsituationen, till exempel när det gäller att provsmaka eller uttrycka åsikter om maten. - Vi samarbetar med köket för att förmedla barnens tankar, idéer och önskemål samt hitta gemensamma lösningar som främjar matglädje. - Vi dokumenterar barnens uppdrag och reflektioner för att synliggöra lärprocessen och utvecklingen över tid.
Vi uppmuntrar barnen att våga prova nytt utifrån egen nyfikenhet och lust, utan yttre krav. Barnens tankar och reflektioner dokumenteras och ligger till grund för fortsatt planering. Genom Grön Flagg-rådet får barnen möjlighet att dela sina idéer och förslag kring maten och måltiderna.
Ekologisk hållbarhet: Barnen får möjlighet att lära sig var maten kommer ifrån och hur våra matval påverkar naturen och klimatet. Vi samtalar om säsong, transport och matens ursprung på ett sätt som väcker förståelse och ansvar.
Social hållbarhet: Måltiden blir en stund för gemenskap, delaktighet och samspel. Vi övar turtagning, empati och hjälpsamhet och uppmuntrar barnen att lyssna på och respektera varandras smakpreferenser. Måltiden blir en social aktivitet där alla får komma till tals och känna sig delaktiga.
Ekonomisk hållbarhet: Vi samtalar om att ta lagom mycket mat och om hur våra vardagliga val kan bidra till minskat matsvinn och en mer hållbar livsstil.
Vad behöver vi för att må bra?
Livsstil & Hälsa
Vi vill ge barnen möjlighet att utforska och förstå vad som påverkar deras kropp och mående. Genom lek, skapande och olika uttrycksformer vill vi hjälpa barnen att utveckla kunskap om balansen mellan aktivitet och vila, rörelse och återhämtning, näring och känslor, samt kroppsuppfattning och identitet.
Genom att arbeta med förståelsen för vad kroppen behöver för att må bra vill vi ge barnen en grundläggande hälsomedvetenhet och kroppspositivitet. När barnen förstår sin kropp och sina känslor utvecklar de självkännedom, trygghet och identitet. De ges möjlighet att lära sig om att kropp och sinne hänger ihop, att återhämtning är lika viktigt som aktivitet, och att mat och rörelse påverkar hur vi mår. Arbetet bidrar till en hållbar livsstil redan i tidig ålder, där barnen får strategier för att ta hand om sig själva och visa omtanke mot andra.
- Vi använder rörelselekar, dans, yoga och uteaktiviteter för att barnen ska känna efter hur kroppen mår vid aktivitet och vila. - Vi pratar om sömn och återhämtning, till exempel genom vila till lugn musik, mindfulness och avslappningsövningar. - Barnen ska ges tillfällen till återhämtning flera gånger under dagen. - Vi stöttar barnen i att känna efter i sin egen kropp. Vad behöver jag just nu för att kunna lugna ner mig? För att få mer energi? - Vi samtalar om känslor med hjälp av böcker, bilder, musik och drama. Barnen får gestalta känslor med kropp och mimik för att öva på att känna igen och uttrycka dem. Vi ger barnen olika verktyg för att uttrycka känslor. - Vi sjunger sånger om kroppen, om känslor och rörelse, och använder rytm och musik för att känna energi och lugn. - Vi använder språk och reflektion för att sätta ord på upplevelser: Hur känns det i kroppen när du springer? Hur känns det när du är trött, glad eller arg? - Vi pratar om mat och näring – var maten kommer ifrån, varför kroppen behöver olika livsmedel, och hur mat ger energi. - Vi vuxna är förebilder som visar respekt för kropp, hälsa och känslor genom vårt eget förhållningssätt. - Vi dokumenterar barnens tankar och uttryck genom foto, barnens egna bilder och samtalsanteckningar.
Barnen påverkar innehållet genom att välja aktiviteter, rörelser, musik och skapandeformer som de tycker om. De får dela sina tankar och erfarenheter om vad som får dem att må bra – i samtal, bilder, drama och lek. Genom dokumentation och reflektion synliggör vi barnens lärande och låter deras idéer påverka nästa steg i arbetet.
Ekologisk hållbarhet: Vi utforskar hur naturen påverkar vårt välbefinnande och varför utevistelse, frisk luft och naturlig rörelse gynnar hälsan. Barnen får uppleva lugn och återhämtning i naturen.
Social hållbarhet: Vi stärker barnens empati och samhörighet genom att prata om känslor, vänskap och respekt för varandras kroppar och gränser. Barnen får öva samarbete, turtagning och att stötta varandra i lek och aktivitet.
Ekonomisk hållbarhet: Vi använder enkla, naturliga material och aktiviteter som inte kräver inköp. Genom att visa att välbefinnande inte handlar om konsumtion utan om gemenskap, tillit till sig själv, rörelse och balans, bidrar vi till en hållbar livsstil.
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
.jpg?width=600&name=Namnl%C3%B6s%20design%20(1).jpg)
.jpg?width=600&name=Namnl%C3%B6s%20design%20(7).jpg)
Under Grön flagg-rådet samtalade vi om hur vi kan lära oss mer om vad våra kroppar behöver för att må bra. Flera barn uttryckte en önskan om att få baka tillsammans på förskolan och därigenom också lära sig mer om vad maten innehåller och vilken näring kroppen behöver. Utifrån barnens idé planerade vi gemensamma bakningsaktiviteter där barnen fick vara delaktiga i hela processen – från att välja recept till att mäta, blanda och baka. Vi har bakat olika typer av bröd, muffins och enklare bakverk tillsammans i mindre grupper.
Under aktiviteterna har vi samtalat om ingrediensernas namn, smak, doft och konsistens samt pratat om hur råvaror förändras när man blandar och värmer dem. Barnen har fått använda olika redskap och träna på att följa instruktioner, samarbeta och turas om. Vi har också kopplat bakningen till samtal om mat, hälsa och olika livsmedel som barnen möter i vardagen.
Bakningsaktiviteterna blev snabbt mycket uppskattade och skapade stort engagemang hos barnen. Genom att utgå från barnens egna idéer och intressen blev aktiviteterna lustfyllda och meningsfulla. Barnen deltog aktivt och visade stor nyfikenhet kring ingredienser, smaker och hur bakningen gick till.
Vi märkte att barnen blev mer trygga i att prova nya livsmedel och att samtalen kring mat och bakning fortsatte även under måltider och andra aktiviteter på dagen.
Arbetet bidrog till att stärka barnens nyfikenhet och intresse för mat och bakning. Barnen utvecklade sin förståelse för olika ingredienser och hur mat tillagas. De fick även möjlighet att träna matematiska begrepp genom att mäta och räkna samt utveckla sitt språk genom samtal och nya ord kopplade till bakning och matlagning.
Bakningen skapade också många tillfällen för samarbete, turtagning och problemlösning. Barnen visade stolthet över det de hade bakat och glädje i att få dela det med varandra.
Barnen tyckte att det var roligt och spännande att få baka tillsammans. Många uppskattade att få vara delaktiga i hela processen och att själva få hälla, röra och smaka. Flera barn uttryckte stolthet över det som bakades och ville gärna berätta för sina kompisar och vårdnadshavare om aktiviteterna.
Det märktes också att barnen blev mer nyfikna på att prova olika smaker och ingredienser när de själva varit med och tillagat det.
Vi såg att barnens delaktighet och inflytande skapade stort engagemang i aktiviteterna. När arbetet utgår från barnens egna idéer och frågor blir lärandet både meningsfullt och lustfyllt.
Ett tips är att låta barnen vara delaktiga i alla delar av bakningen och att ge gott om tid för samtal kring ingredienser, smaker och processen. Även enkla recept kan skapa många möjligheter till lärande inom språk, matematik, naturvetenskap och socialt samspel. Det är också värdefullt att arbeta i mindre grupper så att alla barn får möjlighet att vara aktiva och delaktiga.
.jpg?width=600&name=Namnl%C3%B6s%20design%20(11).jpg)
.jpg?width=600&name=Namnl%C3%B6s%20design%20(2).jpg)
Vi har genomfört skräpplockardagarna! Under en hel vecka hade vi fokus på temat skräp genom samtal, lekar, reflektionsstunder, högläsning, agerat skräpdeckare och varit på skräpplockarpromenader. Redan veckan innan skräpplockningen introducerade vi Skräpskurksmysteriet där barnen hittade en hemlig kod som ledde oss till olika platser på gården. På de olika platserna väcktes det frågor och funderingar kring skräp och varför skräpet hamnat där. Detta väckte nyfikenhet och tankar kring vår egen "skräpskurk" som vi sedan skapade tillsammans med skräpet som vi hittade under skräpplockardagarna. Veckan avslutades med medaljutdelning och gemensam korvgrillning!
Inför skräpplockningen förberedde vi barnen genom att titta på olika filmer om skräp, återvinning, källsortering och återbruk. På så sätt fick vi igång reflektionen kring vad skräp i naturen kan leda till och varför det är så viktigt att sortera skräpet rätt. Vi spelade spel och läste böcker om skräp som ligger på fel plats. I mindre grupper gick vi under veckan promenader för att lokalisera och plocka skräp. Under promenaderna använde vi Håll sverige rents material: uppdragskort och skräpbingo! Det gjorde promenaderna ännu roligare och det uppstod många roliga samtal kring uppdragen. Efter skräpplockningen använde vi skräpet vi hittat för att skapa en "skräpskurk" och delta i Håll Sverige Rents tävling.
Vi såg bara under veckans gång en stor progression hos barnen. De barn som redan hade en stor medvetenhet kring skräpets påverkan av naturen förmedlade sina kunskaper till andra barn. De barn som var mer tillbakadragna och inte riktigt lika medvetna om ämnet började i slutet av veckan uttrycka sina egna tankar kring skräpet. Flera barn som tidigare inte kunnat sätta ord på vad skräp är för något började både peka och uttrycka att hen såg skräp samt att det inte hörde hemma i naturen.
Skräpskurksmysteriet väckte stor nyfikenhet och engagemang hos framförallt de äldre barnen. Under skapandet av skräpskurken diskuterade vi material, vad skräpet var innan det blev skräp och vad det nu kunde bli istället. Aktiviteten bidrog till vårt arbete inom målet "Hållbart skapande och återbruk" genom att barnen fick uppleva hur skräp kan bli något nytt och därigenom öka förståelsen för hur skräp som sorteras rätt kan återvinnas och användas igen.
Ett barn uttryckte "det är så häftigt att ingenting kan bli någonting".
Barnen var otroligt nyfikna, intresserade och engagerade under aktiviteterna. I vardagen har vi märkt att majoriteten av barnen identifierar skräp i naturen och dessutom reflekterar över vad det tidigare använts till och funderingar kring vem som slänger skräpet på fel ställe. Flera barn uttrycker även att fenomenet kanske beror på okunskap bland vuxna. Barnen uttrycker även att de ska berätta för deras föräldrar vart skräpet ska slängas. Barnen visar stor stolthet över deras kunskaper!
Gör skräpplockardagarna till något större än "bara" en eller två dagar. Genom att förlänga arbetet till en eller flera veckor kan man verkligen djupdyka i ämnet och fånga upp barnens intressen, frågor och funderingar.
.jpg?width=600&name=Namnl%C3%B6s%20design%20(6).jpg)
Vi introducerade “måltidsuppdrag” som en del av våra måltider på förskolan för att skapa större nyfikenhet och engagemang kring mat. Uppdragen bestod av olika kreativa och lekfulla aktiviteter kopplade till maten som serverades. Barnen fick exempelvis bygga uppfinningar av grönsaker, skapa ansikten och figurer av maten på tallriken eller hitta olika färger och former bland livsmedlen.
Under måltiderna uppmuntrade vi barnen att samtala om maten – hur den smakade, luktade och såg ut – samt att dela tankar och idéer med varandra. Fokus låg på att skapa en positiv och trygg måltidssituation där barnen fick utforska maten i sin egen takt och känna att det var okej att både vara nyfiken och prova nytt.
Måltidsuppdragen väckte stort intresse hos barnen och bidrog till att måltiderna blev mer lustfyllda och engagerande. Barnen deltog aktivt i uppdragen och många började samtala mer med varandra om maten och sina egna upplevelser.
Vi märkte att flera barn blev mer nyfikna på att undersöka och smaka på olika livsmedel när fokus låg på lek, kreativitet och utforskande istället för prestation. Den positiva stämningen runt måltiderna gjorde att fler barn vågade prova sådant de tidigare varit tveksamma till.
Arbetet bidrog till att stärka barnens självtillit och självförtroende kring måltidssituationer. Barnen blev mer delaktiga och visade ökad nyfikenhet kring matens färger, former, smaker och konsistenser. Måltiderna skapade fler tillfällen för samtal, reflektion och gemenskap i barngruppen.
Vi såg också att flera barn utvecklade ett större mod att prova nya smaker och att uttrycka sina egna tankar och åsikter kring maten. Genom uppdragen fick barnen möjlighet att utforska maten på ett lekfullt och kreativt sätt utan krav eller press.
Barnen uppskattade måltidsuppdragen mycket och såg fram emot vilka uppdrag som skulle komma vid nästa måltid. De tyckte om att använda fantasin och vara kreativa med maten, och många barn deltog engagerat i samtalen kring sina skapelser och upptäckter.
Flera barn visade stolthet över det de skapat och glädje i att få visa och berätta för sina kompisar. Det märktes också att barnen blev mer öppna för att smaka på olika livsmedel när aktiviteterna genomfördes på ett lekfullt och kravlöst sätt.
Vi har sett att lekfullhet och nyfikenhet är viktiga delar för att skapa positiva måltidsupplevelser. Genom att göra maten till något kreativt och utforskande kan fler barn känna sig trygga och delaktiga i måltidssituationen.
Ett tips är att hålla uppdragen enkla och anpassade efter barnens ålder och intressen. Det är också viktigt att pedagogerna deltar aktivt i samtalen och uppmuntrar barnens tankar och idéer utan att värdera vad som är “rätt” eller “fel”. När fokus ligger på glädje, utforskande och delaktighet skapas goda förutsättningar för att barnen ska våga prova nya saker och utveckla ett positivt förhållningssätt till mat.
.jpg?width=600&name=Namnl%C3%B6s%20design%20(21).jpg)
.jpg?width=600&name=Namnl%C3%B6s%20design%20(20).jpg)
.jpg?width=600&name=Namnl%C3%B6s%20design%20(19).jpg)
.jpg?width=600&name=Namnl%C3%B6s%20design%20(14).jpg)
.jpg?width=600&name=Namnl%C3%B6s%20design%20(4).jpg)
Under Grön flagg-rådet samtalade vi tillsammans med barnen om vad kroppen behöver för att må bra. Barnen uttryckte att det är viktigt att röra på sig mycket, sträcka på kroppen och använda kroppen på olika sätt. Utifrån barnens tankar och idéer planerade vi olika rörelseaktiviteter som blev en naturlig del av vardagen på förskolan.
Vi genomförde bland annat yogastunder, hinderbanor, rörelselekar och olika rörelseuppdrag i skogen där barnen fick hoppa, balansera, krypa, springa och samarbeta. En av barngrupperna arbetade också med att röra sig längre sträckor genom att promenera till varandras hus i närområdet. Under aktiviteterna var pedagogerna noggranna med att sätta ord på hur rörelse påverkar kroppen och varför det är viktigt för vårt välmående, exempelvis att hjärtat arbetar, musklerna blir starkare och att vi kan känna oss pigga och glada av att röra på oss. Vi uppmuntrade även barnen att känna efter i sina kroppar hur det kändes när vi rörde oss på olika sätt.
De äldsta barnen deltog även i simskola under vårterminen. Under tio veckor promenerade barnen tillsammans med pedagoger till bussen, åkte kollektivt till simhallen och deltog i simundervisning. Simskolan blev en del av arbetet kring rörelse, hälsa och kroppskännedom.
Rörelseaktiviteterna blev mycket uppskattade av barnen och skapade stort engagemang i grupperna. Genom att utgå från barnens egna idéer och intressen blev aktiviteterna lustfyllda och motiverande. Barnen deltog aktivt och visade glädje i att använda kroppen på olika sätt både inne och ute.
Vi märkte att barnen successivt blev mer medvetna om kroppens behov av rörelse och började prata om hur kroppen känns efter att man har rört på sig. Många barn uppmuntrade även varandra att delta och prova nya rörelser och utmaningar.
Simskolan blev också en mycket positiv erfarenhet för de äldsta barnen. De visade stort ansvar och engagemang under promenaderna, bussresorna och aktiviteterna i vattnet. Under veckorna utvecklade barnen både sin trygghet i vatten och sitt mod att prova nya moment.
Arbetet bidrog till att öka barnens förståelse för sambandet mellan rörelse och hälsa. Barnen har givits möjlighet att utveckla sin kroppsuppfattning, motorik och sitt självförtroende i olika rörelseaktiviteter. Genom lekar, yoga och hinderbanor fick barnen möjlighet att träna balans, koordination, styrka och uthållighet på ett lekfullt sätt.
Promenaderna till varandras hus gav också barnen erfarenheter av att röra sig längre sträckor och upptäcka sin närmiljö tillsammans. Arbetet bidrog också till en större gemenskap i gruppen och en stolthet hos varje barn som fick äran att visa upp sitt hus. Samtidigt skapades många tillfällen för samtal om hälsa, kroppen och välmående.
Simskolan bidrog till att stärka barnens vattenvana, självständighet och tilltro till sin egen förmåga. Barnen fick också erfarenhet av att resa tillsammans i grupp och följa rutiner och säkerhet i nya miljöer. Simskolan visade också värdet av att ge barnen erfarenheter utanför förskolans miljö. Genom återkommande aktiviteter över tid fick barnen möjlighet att utveckla både självständighet, ansvarstagande och tillit till sin egen förmåga.
Barnen visade stor glädje och nyfikenhet inför rörelseaktiviteterna. Många uppskattade särskilt hinderbanor, rörelseuppdrag och lekar där de fick utmana sig själva och använda kroppen på olika sätt. Yogastunderna upplevdes också som positiva där barnen fick träna både rörelse och avslappning.
Flera barn uttryckte stolthet över vad de klarade av och visade glädje över att röra sig tillsammans med sina kompisar. Det märktes också att barnen blev mer uppmärksamma på hur kroppen känns före och efter rörelse.
De äldsta barnen pratade mycket om simskolan och såg fram emot varje tillfälle. Många uttryckte stolthet över att våga prova nya övningar i vattnet och över att åka buss och genomföra aktiviteter tillsammans som grupp.
Vi har sett att rörelse blir extra meningsfull när aktiviteterna utgår från barnens egna idéer och intressen. När rörelse integreras naturligt i vardagen skapas många möjligheter till lärande, glädje och gemenskap.
Ett tips är att variera aktiviteterna och erbjuda både lugnare och mer fartfyllda rörelser så att alla barn kan hitta något de tycker om och känner sig trygga i. Det är också värdefullt att pedagogerna sätter ord på vad som händer i kroppen vid rörelse och samtalar med barnen om hälsa och välmående på ett enkelt och konkret sätt.
.jpg?width=600&name=Namnl%C3%B6s%20design%20(5).jpg)
.jpg?width=600&name=Namnl%C3%B6s%20design%20(12).jpg)
Vi har introducerat Sopsamlarmonstren i våra barngrupper. Vi har fokuserat på att använda de allra vanligaste som vi möter dagligen: Kompostina (matavfall), Plastis (plast), Prassel (tidningar) och Pappis (pappersförpackningar). Vi har skapat platser på varje avdelning där våra sorteringskärl finns tillgängliga tillsammans med Sopsamlarmonstren. Vi har använt av materialet som finns tillgängligt för monstren och introducerat figurerna med hjälp av sagor, lekar och reflektionsstunder. Dagligen uppmuntrar vi barnen att identifiera vilket typ av material som ska slängas och sortera till rätt monster.
Arbetet med Sopsamlarmonstren har tagits emot väldigt positivt i barngrupperna. Genom att använda tydliga figurer, sagor och konkreta sorteringsstationer har barnen snabbt blivit nyfikna och engagerade i källsortering. Vi har märkt att barnen successivt blivit tryggare i att känna igen olika material och förstå vilket monster som hör ihop med vilket avfall. Att sorteringskärlen funnits synliga och lättillgängliga på avdelningarna har gjort att arbetet blivit en naturlig del av vardagen.
Barnen har utvecklat en ökad förståelse för återvinning och hållbarhet. De visar större medvetenhet kring hur vi tar hand om vårt avfall och påminner ofta både varandra och pedagogerna om att sortera rätt. Flera barn kan idag självständigt identifiera och sortera matavfall, plast, tidningar och pappersförpackningar. Arbetet har också bidragit till många samtal om miljö, återbruk och hur vi tillsammans kan vara rädda om vår planet.
Barnen har uppskattat arbetet mycket och visat stort intresse för Sopsamlarmonstren. Figurerna har gjort källsorteringen lekfull och lätt att förstå. Många barn tycker det är roligt att hjälpa monstren att “äta rätt sopor”, och de engagerar sig aktivt i vardagssituationer kring sortering.
Vi har sett att det är viktigt att göra arbetet konkret, synligt och återkommande i vardagen. Genom att börja med några få monster och de vanligaste materialen blev det lättare för barnen att förstå och känna igen sorteringen. Att använda sagor, lek och samtal har varit ett bra sätt att skapa engagemang och delaktighet.
Ett tips till andra är att låta barnen vara aktiva i hela processen och att placera sorteringsstationerna där barnen själva enkelt kan använda dem. Det är också värdefullt att arbeta långsiktigt och återkomma till monstren regelbundet så att kunskapen befästs på ett naturligt och lustfyllt sätt.
Vi har arbetat med hållbar utveckling genom flera olika områden där barnen fått möjlighet att utforska ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i vardagen.
Inom arbetet med hållbart skapande och återbruk har barnen fått använda återbruksmaterial i skapande aktiviteter och lära sig om källsortering, återvinning och materialens kretslopp. Genom samtal, filmer, böcker och lekfulla aktiviteter med Sopsamlarmonsterna har barnen utvecklat förståelse för hur våra handlingar påverkar miljön. Vi har även arbetat för att skapa inkluderande lärmiljöer där allt material varit tillgängligt för alla barn.
I arbetet med måltidspedagogik har barnen fått kunskap om matens ursprung, hållbara matval och vikten av att minska matsvinn. Måltiderna har blivit en social mötesplats där barnen fått träna samarbete, hänsyn och respekt för varandras olikheter och smakpreferenser.
Genom temat kring hälsa och välbefinnande har barnen fått utforska vad kroppen behöver för att må bra. Vi har arbetat med rörelse, återhämtning, känslor och naturupplevelser för att stärka barnens förståelse för sambandet mellan hälsa, välbefinnande och hållbar livsstil.
Vi ser att barnen utvecklar en djupare förståelse när hållbarhetsarbetet blir konkret, lustfyllt och kopplat till deras vardag. Vi tar med oss vikten av att arbeta långsiktigt och att låta hållbarhetsfrågorna genomsyra hela verksamheten. Vi ser också att återbruksmaterial och öppna lärmiljöer skapar större kreativitet, samarbete och inkludering. Till nästa resa vill vi fortsätta utveckla barnens förståelse för hållbar konsumtion och ge ännu fler möjligheter till reflektion och praktiskt ansvarstagande i vardagen.
Till nästa omgång behöver vi utveckla undervisningen för de allra yngsta barnen. Vi behöver bryta ner våra valda mål för att vi ska kunna arbeta mot målen med alla barn.
Inkludera Grön flagg -arbetet i vårt SKA-arbete. Till nästa resa vill vi använda Grön flagg-målen som en del i vår kontinuerliga planering, uppföljning och utvärdering för att arbetet ska bli en del av vår vardag.
Barnens delaktighet och inflytande har varit en viktig del i hela arbetet. Barnen har fått uttrycka sina tankar, idéer och erfarenheter genom samtal, lek, skapande och reflektion. Vi har dokumenterat barnens tankar och låtit deras intressen påverka planeringen och utvecklingen av aktiviteterna.
I arbetet med återbruk och hållbarhet har barnen fått bidra med idéer kring material, skapande och källsortering. De äldre barnen har fått dela med sig av sina kunskaper till yngre barn, vilket stärkt både självkänsla och gemenskap. Familjerna har också involverats i detta genom att bidra med återbruksmaterial och tankar kring hållbarhet.
Under måltiderna har barnen fått möjlighet att uttrycka sina åsikter om maten och komma med förslag och idéer kring måltiderna. Genom Grön Flagg-rådet har barnen fått vara med och påverka verksamhetens hållbarhetsarbete och känna att deras röster är viktiga.
I arbetet kring hälsa och välbefinnande har barnen själva fått välja aktiviteter, musik, rörelser och uttrycksformer. De har fått reflektera kring vad som får dem att må bra och dela sina tankar med andra barn och vuxna.
Vi ser att barnens engagemang och motivation ökar när de får vara delaktiga i beslut och planering. När barnens tankar tas tillvara utvecklas både ansvarskänsla, självkänsla och nyfikenhet. Vi tar med oss vikten av att fortsätta skapa forum där alla barn får möjlighet att uttrycka sina åsikter och påverka verksamheten utifrån sina förutsättningar. Vi vill också fortsätta utveckla dokumentationen tillsammans med barnen för att synliggöra deras lärprocesser ännu mer.
Till nästa resa behöver vi vuxna läsa in oss mer på de olika ämnena innan vi gör tillsammans med barnen. Vi märker att undervisningen ibland fallerar och är svår att driva framåt när vi vuxna inte är tillräckligt pålästa inom ämnet.
Vi har sett hur matuppdragen har gett fler barn mod att våga smaka och utmana sig själv i att möta det som tidigare varit läskigt. Barn som tidigare haft väldigt svårt att lägga upp nya saker på tallriken har nu allt mer börjat lägga upp och smaka nya saker.
Vi har arbetat för att utveckla barnens handlingskompetens genom att ge dem möjlighet att omsätta kunskap i handling i vardagliga situationer. Barnen har fått delta aktivt i källsortering, återbruk och samtal kring hållbara val, vilket har hjälpt dem att förstå att deras handlingar kan göra skillnad.
Genom skapandeaktiviteter med återbruksmaterial har barnen fått utveckla problemlösning, kreativitet och ansvarstagande kring material och resurser. Vi har också arbetat med att barnen själva ska få göra medvetna val och reflektera över sina handlingar.
I måltidspedagogiken har barnen tränat självständighet genom att prova nya smaker, ta lagom mycket mat och delta i samtal kring matsvinn och hållbara matvanor. Barnen har fått möjlighet att uttrycka sina tankar och fatta egna beslut utifrån sina behov och sin nyfikenhet.
I arbetet kring hälsa och välbefinnande har barnen fått verktyg för att känna efter vad deras kropp och känslor behöver. Genom rörelse, vila, samtal och reflektion har barnen utvecklat strategier för att ta hand om sig själva och visa hänsyn till andra.
Vi ser att barnen utvecklar störst handlingskompetens när de får vara aktiva deltagare i meningsfulla sammanhang där deras handlingar får betydelse. Vi tar med oss vikten av att ge barnen tid att reflektera, prova själva och göra egna val i vardagen.
Till nästa resa vill vi fortsätta utveckla arbetet med att synliggöra barnens möjligheter att påverka både sin egen vardag och sin omgivning. Vi vill också ge barnen ännu fler praktiska erfarenheter där hållbarhet, ansvar och omsorg blir en naturlig del av det dagliga arbetet.
Till nästa resa vill vi fokusera mer på likvärdigheten på förskolan. Vi ser att det blir skillnader på avdelningarna hur mycket och djupgående vi arbetar med Grön flagg-målen. Vi planerar för att göra Grön flagg till en stående punkt på våra APT och arbetslagsmöten för att hitta en gemensam röd tråd.
Att vara certifierad med Grön Flagg visar att verksamheten arbetar kvalitetssäkrat och metodiskt med lärande för hållbar utveckling. Grön Flagg är en del av det internationella Eco-Schools-nätverket, där FEE (Foundation for Environmental Education) fastställer certifieringskraven och Håll Sverige Rent säkerställer att de efterlevs i Sverige.
