Vi som sitter på grön flagg råd är 4 personer som brukar sitta med grön flagg arbete och planering för hela stugan. Varannan månad tar vi med oss 3 barn till grön flagg rådet och planerar utifrån deras intresse och tankar.
Barnen deltar också i rådet.
Social hållbarhet- den sociala hälsan för välbefinnande
Livsstil & Hälsa
Social hållbarhet: den sociala hälsan ligger ofta med den psykiska delen. Den är lika viktig som maten och rörelsen. Med social hållbarhet bygger vi ett samhälle där alla människor har lika möjligheter, känner sig inkluderade och mår bra både fysiskt och psykiskt.
Det handlar om demokrati och delaktighet- barnen får vara med och påverka. Jämlikhet och respekt- alla behandlas lika, oavsett bakgrund och det handlar också om trygghet och gemenskap- Förskolemiljö ska vara inkluderande och stödjande. Där tar vi upp känslor temat, att må bra, arbeta med att sätta ord på känslor, visa empati, samarbete och vänskap. Hur man ska hjälpa varandra, ta hänsyn till varandra, skapa den trygga miljön för att stärka barns självkänsla. Vilket är en grund för lärande och välbefinnande.
Det är viktigt att arbeta med social hållbarhet eftersom det handlar om att bygga ett samhälle där alla människor har möjlighet att leva ett gott liv. Vårt syfte är att öppna möjligheter till barnen på förskolan att uttrycka sig, vara inkluderande och känna sig trygga för att kunna må bra. Hälsan mår inte bra bara med maten och konditionen men även med folk som är kring oss. Ett socialt hållbart samhälle skapar trygghet, gemenskap och tillit, vilket är grunden till människors välbefinnande. När människor mår bra, fungerar de i samhället både fysiskt och psykiskt
Vi upptäcker och utforskar de globala målen utifrån individens och barngruppens intressen. Det pedagogiska arbetet med de globala målen kan bli i varierande riktningar i olika barngrupper. Genom vårt tema är livsstil och hälsan, kan följande globala mål vara en utgångspunkt utifrån ett hållbar perspektiv
Metoder: observera barns samspel notera situationen där barnen behöver hjälp med inkludering jobba i mindre grupper välj aktiviteter som främjar social hållbarhet: samarbeta, empati och delaktighet dramatisera- jobba estetik högläsning såsom med olika böcker om samarbete, integritet, känslor med färger rörelse stunder där barnen kan uttrycka sina känslor. leker som kräver samarbete som hinderbanor
Social hållbarhet handlar om att alla ska må bra, känna sig inkluderande, respektera varandra och ha möjlighet till delaktighet. 1. Genom att få komma till tals
Barnen får uttrycka sina tankar, idéer och känslor i samlingar, smågrupper och spontana samtal. Pedagogerna lyssnar aktivt och använder barnens frågor och intressen som utgångspunkt i planeringen. Det visar att deras röster har betydelse
Genom vår lokala miljö och ekosystem med allt material och resurser som finns omkring oss kan vi inkludera de globala målen i varierande pedagogiska arbeten med barnen. Då blir det hållbar utveckling genom ett ekologiskt perspektiv mellan samspelet mellan människan, miljön och jorden.
Kroppens energi - från mat till rörelse
Livsstil & Hälsa
Med detta mål som tema vill vi bidra med att belysa, stötta och utveckla barnen kring Förståelse för hur kroppen fungerar. Skapa medvetenhet om sambandet mellan kost, hälsa och fysisk aktivitet. Stärka barnens hälsa och välbefinnande. Främja goda vanor tidigt i livet. Utveckla barnens förmåga att reflektera kring sina egna val. Stimulera nyfikenhet kring mat, kroppen och rörelse på ett lustfyllt och lekfullt sätt.
Genom detta utvecklingsmål vill vi stärka barnens medvetenhet om sin hälsa, kropp och välbefinnande på ett lekfullt, undersökande och inkluderande sätt. Vi ser ett värde i att redan i förskoleåldern lägga grunden för en hälsosam livsstil genom att skapa nyfikenhet och förståelse. Temat "Kroppens energi – från mat till rörelse" ger oss möjlighet att på ett naturligt sätt integrera samtal, aktiviteter och reflektioner kring hur kost, fysisk aktivitet och vila hänger ihop och påverkar vårt mående.
Vi vill inspirera barnen och genom att erbjuda barnen möjlighet att vara delaktiga, reflektera och göra egna val stärker vi deras självständighet och självkänsla. Samtidigt vill vi främja goda vanor tidigt i livet – vanor som kan bidra till en långsiktig fysisk och psykisk hälsa.
Detta arbete ger också utrymme för ett tvärvetenskapligt lärande där barnen får utveckla språk, matematiska begrepp, naturvetenskapliga resonemang och social kompetens genom meningsfulla sammanhang kopplade till temat.
Områden som kan beröras runt utvecklingsmålet för att arbeta transdisciplinärt är bland annat: Naturvetenskap: kroppens funktioner, energi, näringslära, matens väg genom kroppen. Hälsa och livsstil ur läroplanens perspektiv: vad som påverkar vårt välmående, vikten av fysisk aktivitet och god kost. Motorik och rörelse: olika former av rörelse, kroppskännedom, koordination och styrka. Språk och kommunikation: Begrepp och meningsbyggnader runt teman om kropp, mat och känslor kopplade till hunger, energi, trötthet etc. Matematik - mängd och mått vid matlagning, tid (vid lunch/rörelseaktiviteter), räkna steg eller puls. Estetiska uttrycksformer: skapa bilder av kroppen, måltider, dansa till kroppens rytm, dramatisera matens resa med hjälp av litteratur.
För att nå vårt mål att stärka barnens medvetenhet om kropp, hälsa och välbefinnande vill vi arbeta tematiskt och transdisciplinärt, där flera ämnesområden vävs samman i barnens vardag och projekt. Inom naturvetenskap kommer vi att utforska kroppens funktioner, exempelvis hur hjärtat slår, vad mat innehåller och hur kroppen omvandlar mat till energi. Detta kopplas till grundläggande näringslära och begrepp som kolhydrater, proteiner, vitaminer och mineraler, anpassat efter barnens nivå. Ur ett hälso- och livsstilsperspektiv, kopplat till läroplanen, reflekterar vi tillsammans med barnen över vad som påverkar vårt mående, både det fysiska och psykiska. Det kan handla om sömn, rörelse, känslor, vila, kost och sociala relationer. Vi skapar då ett forum där barnen får känna, uttrycka sina tankar och känslor, samt resonera kring dessa vanor. Genom dagliga inslag av motorik och rörelse stärker vi barnens kroppskännedom, balans, koordination och styrka. Vi erbjuder både styrda aktiviteter och fri lek där barnen får testa olika rörelseformer som dans, yoga, hinderbana, promenader och lekar ute i naturen samt skogsutflykter.
Språk och kommunikation är centralt i arbetet där barnen får utveckla sitt ordförråd kopplat till kroppen, mat, känslor och energi. Vi samtalar, berättar, läser böcker och skapar berättelser där barnen får sätta ord på sina upplevelser. Vi tränar på att lyssna, samtala och reflektera tillsammans. Även matematik integreras naturligt i temat, till exempel genom att räkna antal steg, puls, mått vid matlagning, tid som går vid en aktivitet eller måltid, och jämförelser av mängd eller längd vid olika övningar. På så sätt får barnen en konkret förståelse för matematiska begrepp i praktiken. Inom estetiska uttrycksformer ges barnen möjlighet att uttrycka sin förståelse genom bild, form, musik, dans, drama och rörelse. Vi kan exempelvis skapa kroppsbilder, måla måltider, dansa till kroppens rytm eller dramatisera. Här får barnen bearbeta sitt lärande på ett kreativt och personligt sätt.
Genom att arbeta ämnesövergripande på detta sätt får barnen en helhetsbild av temat, vilket stärker deras förståelse och förmåga att koppla samman olika perspektiv. Det ger också utrymme för att möta varje barns unika uttryckssätt, behov och förutsättningar.
Barnens inflytande och delaktighet är en central del i vårt arbete med temat. Genom dagliga samtal och reflektioner ges barnen möjlighet att uttrycka sina tankar, idéer och upplevelser. Vi tar tillvara på det barnen säger, gör och visar intresse för, och låter detta påverka hur vi går vidare i arbetet. På så sätt blir barnen aktiva medskapare i processen.
Barnen är också med i dokumentationen av projektet, de är med i dokumentationsprocessen. Vi använder bilder, citat och barnens alster, som vi hänger upp i miljöerna för att synliggöra lärandet. Detta uppmuntrar till gemensam reflektion och stärker barnens förståelse för det vi arbetar med.
Vi har även som mål att skapa ett Grön Flagg-råd där barnen får inflytande på ett mer övergripande plan. Genom rådet vill vi ge barnen en konkret möjlighet att påverka frågor som rör hälsa, miljö och hållbar utveckling, och samtidigt stärka deras demokratiska förmåga.
“Barnen ska få förutsättningar att utveckla sin motorik och en allsidig rörelseförmåga genom att de ges möjlighet att delta i varierade fysiska aktiviteter återkommande under dagen” (s.10)
“Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa och välbefinnande samt för hållbar utveckling” (s.10)
“Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är med rörelse och att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande” (s.14)
Artikel 24 Barn har rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälsosam mat och rent vatten (förklaring C).
Artikel 31 Barn har rätt till lek, vila och fritid
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
.jpg?width=600&name=20250901_102703%20(1).jpg)
Social hållbarhet: den sociala hälsan ligger ofta med den psykiska delen. Den är lika viktig som maten och rörelsen. Med social hållbarhet bygger vi ett samhälle där alla människor har lika möjligheter, känner sig inkluderade och mår bra både fysiskt och psykiskt, samtidigt vill vi öka barnens intresse och motivation att äta grönsaker och frukt. Det har varit generellt att frukten har varit i fokus i måltid mellan frukosten och lunchen. Vi vill att grönsaker även ska kunna komma mer i fokus. Att grönsaker blir mer intressant för barnen då många barn kan välja bort grönsaker medan frukt är mest omtyckt. I vårt arbete med social hållbarhet har vi utgått från att barns välbefinnande omfattar både fysisk och psykisk hälsa. Den sociala hälsan är en viktig del av barns utveckling och är lika betydelsefull som en näringsrik kost och fysisk aktivitet. Genom att arbeta med social hållbarhet vill vi bidra till en förskola där alla barn känner sig inkluderade, trygga och delaktiga, samtidigt som de ges förutsättningar att utveckla hälsosamma levnadsvanor. Ett av våra utvecklingsområden har varit att öka barnens intresse och motivation att äta grönsaker och frukt. Vi uppmärksammade att frukt ofta stod i fokus vid mellanmålet mellan frukost och lunch, medan grönsaker inte fick samma uppmärksamhet. Vi ville därför lyfta fram grönsaker som en naturlig och attraktiv del av måltiden, eftersom vi såg att många barn gärna valde frukt men ofta avstod från grönsaker.
Vi valde att koppla samman social hållbarhet, välbefinnande och mat eftersom dessa områden är nära förbundna med människors hälsa och livskvalitet. Att må bra handlar inte enbart om att äta näringsriktig mat, utan också om att uppleva glädje, gemenskap och trygghet i samband med måltider. Måltiden är en viktig pedagogisk arena där barn får möjlighet att utveckla positiva relationer till mat, samtala med varandra och känna delaktighet i en social gemenskap.
För att genomföra detta arbete använde vi flera olika metoder. Först och främst skapade vi en positiv och nyfiken atmosfär kring grönsaker genom att låta barnen utforska dem med sina sinnen. De fick titta, känna, lukta och smaka på olika grönsaker utan krav på att äta dem. Vi samtalade om grönsakernas och frukters färger, former, smak och ursprung samt involverade barnen i olika aktiviteter där grönsaker användes i lek, skapande och undervisning. Genom ett lekfullt och utforskande arbetssätt ville vi stärka barnens nyfikenhet och bidra till att utveckla en positiv inställning till hälsosamma matvanor. För att väcka barnens nyfikenhet och skapa ett positivt förhållningssätt till grönsaker planerade vi en grönsaksvecka, där grönsaker stod i centrum i både undervisningen och den dagliga verksamheten. Syftet var att ge barnen möjlighet att upptäcka grönsaker genom lek, skapande, samtal och praktiska aktiviteter.
Under veckan fick barnen måla med olika grönsaker, exempelvis genom att använda halverade paprikor, potatisar och andra grönsaker som stämplar. På så sätt fick de utforska grönsakernas former, färger och mönster samtidigt som de utvecklade sin kreativitet och finmotorik. Vi samtalade om grönsakernas namn, färger och var de kommer ifrån, vilket också bidrog till att utveckla barnens språk och begreppsförståelse. Vi skapade även en gemensam grönsaksvecka, där barnen varje dag fick bekanta sig med olika grönsaker genom att titta, känna, lukta och smaka. Målet var inte att barnen skulle äta allt, utan att de skulle få positiva upplevelser och våga prova något nytt i sin egen takt. Genom ett tillåtande och nyfiket förhållningssätt uppmuntrade vi barnen att utforska maten utan krav.
Vi flyttade också ut måltiderna i naturen, där barnen fick äta både frukt och grönsaker under våra utflykter. Att äta tillsammans utomhus skapade en lugn och trivsam atmosfär där måltiden blev en social gemenskap. Barnen visade större nyfikenhet på att smaka när de såg sina kompisar göra det, och flera av dem vågade prova grönsaker som de tidigare hade tackat nej till.
En annan uppskattad aktivitet var att barnen fick besöka förskolans kök och laga mat tillsammans med kockarna. Där fick de följa matens väg från råvara till färdig måltid och delta i enklare moment, såsom att skölja grönsaker, röra om i en sallad eller hjälpa till att förbereda maten. Genom att involvera barnen i matlagningen skapades ett större intresse för maten och en ökad förståelse för var den kommer ifrån. Många barn blev stolta över att ha varit delaktiga och visade större vilja att smaka på den mat de själva hade varit med och tillagat.
För att stärka den sociala hållbarheten arbetade vi också med drama och rollspel vid flera tillfällen. Genom dramatiseringar fick barnen möjlighet att utforska olika vardagssituationer och samtala om hur man är en bra kompis. Vi gestaltade exempelvis situationer där någon blev utanför leken, där någon behövde hjälp eller där barnen fick öva på att dela med sig, visa omtanke och lösa konflikter på ett respektfullt sätt.
Genom dessa aktiviteter skapade vi en undervisning där hälsa, hållbar utveckling, språk, matematik, naturvetenskap och estetiska uttrycksformer integrerades på ett lekfullt och meningsfullt sätt. Barnen fick möjlighet att lära med hela kroppen och alla sina sinnen, samtidigt som vi främjade matglädje, gemenskap och ett hållbart förhållningssätt till mat och hälsa. Genom att använda drama som pedagogisk metod blev abstrakta begrepp, såsom vänskap, respekt, inkludering och hänsyn, mer konkreta och begripliga för barnen. Arbetssättet gav dem möjlighet att öva på sociala färdigheter i en trygg miljö och stärkte deras förmåga att samarbeta, lyssna på varandra och visa omsorg. På så sätt blev arbetet med social hållbarhet en naturlig del av undervisningen och barnens vardag.
Barnen ökade deras förståelse för både mat från olika kultur, grönsaker och frukter. De började äta mer grönsaker under lunchen eller åtminstone smaka. Arbetet med social hållbarhet bidrog till flera positiva förändringar i barngruppen. Vi såg att barnen blev mer nyfikna på grönsaker och visade större intresse för att smaka på sådant de tidigare hade valt bort. Genom grönsaksveckan, skapande aktiviteter, måltider utomhus och besöken i köket blev grönsaker en naturlig del av undervisningen och något som väckte barnens nyfikenhet snarare än motstånd.
Vi uppmärksammade att barnen började samtala mer om mat, ställa frågor om olika grönsaker och visa stolthet över att ha varit delaktiga i matlagningen tillsammans med kockarna. Flera barn vågade prova nya smaker efter att ha fått vara med och förbereda maten eller sett sina kompisar göra det.
Arbetet med dramatiseringar gav också positiva resultat. Barnen utvecklade en större förståelse för hur man är en bra kompis och började i större utsträckning använda ord och strategier som vi hade övat på under rollspelen. Vi såg fler situationer där barnen hjälpte varandra, bjöd in varandra i leken och försökte lösa konflikter genom samtal istället för att be en vuxen om hjälp direkt.
Genom våra observationer kunde vi se att barnen visade ökad empati, respekt och hänsyn till varandra. De blev också mer delaktiga i samtal om känslor, vänskap och inkludering. Arbetet bidrog till en tryggare och mer inkluderande barngrupp där barnen visade större förståelse för allas lika värde.
Sammantaget visar resultatet att ett långsiktigt och varierat arbetssätt, där lek, skapande, måltider och drama integreras i undervisningen, kan stärka både barnens sociala utveckling och deras intresse för hälsosamma levnadsvanor.
En viktig lärdom från vårt arbete med social hållbarhet är att förändring tar tid och att det är viktigt att skapa positiva upplevelser kring mat, gemenskap och relationer. Barn behöver få möjlighet att utforska och upptäcka i sin egen takt, utan att känna krav på att smaka eller äta. Genom att göra grönsaker till en naturlig del av undervisningen och låta barnen möta dem genom olika sinnen ökade deras nyfikenhet och intresse.
Vi har arbetat med hållbar utveckling genom att integrera sociala och ekonomiska perspektiv i barnens vardag och undervisning. Vårt fokus har varit att skapa förståelse för hur våra handlingar påverkar både oss själva, andra människor och vår miljö.
Inom social hållbarhet har vi arbetat med barns välbefinnande, trygghet, gemenskap och inkludering. Vi har fokuserat på att stärka barnens relationer genom samtal, drama och rollspel kring exempelvis hur man är en bra kompis, visar hänsyn och tar ansvar för varandra. Genom dessa aktiviteter har barnen fått möjlighet att utveckla empati, respekt och förståelse för allas lika värde.
Vi har även arbetat med hållbara matvanor och hälsa genom att öka barnens intresse för frukt och grönsaker. Under vår grönsaksvecka fick barnen utforska olika grönsaker genom skapande aktiviteter, smaka på olika råvaror och samtala om matens betydelse för kroppen och vårt välbefinnande. Barnen fick även äta frukt och grönsaker ute i naturen och besöka köket där de tillsammans med kockarna fick vara delaktiga i matlagning och förberedelser. Genom detta skapade vi en positiv relation till mat och visade att hållbarhet även handlar om hälsa och livsstil.
Att man ska alltid prova nya arbetssätt och våga utföra nya aktiviteter med barnen för att kunna locka dem till undervisning. Sedan kan man utvärdera vad som har gått bra och mindre bra. Att jobba systematiskt och hela tiden följer vårt arbete och processen.
Vi har arbetet aktivt med det genom att fråga barnen hela tiden vad de önskar sig för grönsaks vecka, utvärdera tillsammans våra aktiviteter genom olika arbetssätt. Vår utgångspunkt har varit att se barnen som kompetenta individer som har rätt att uttrycka sina åsikter och påverka sin vardag i förskolan. Ett viktigt arbetssätt har varit att prata med barnen och inte om barnen. Vi har gett barnen möjlighet att själva berätta, uttrycka sina tankar och dela sina erfarenheter. Även vid hämtning har barnen fått möjlighet att själva berätta för sina vårdnadshavare om sin dag, vilket stärker deras delaktighet och självständighet.
En viktig lärdom vi tar med oss är att förändringsarbete är en kontinuerlig process som kräver tid, reflektion och gemensamt engagemang i arbetslaget. Vi har sett att små förändringar i vardagen kan skapa stora möjligheter för barnens utveckling, delaktighet och lärande.
Vi har lärt oss att det är viktigt att utgå från barnens perspektiv och intressen när vi utvecklar verksamheten. När barnen får vara aktiva deltagare och påverka innehållet blir lärandet mer meningsfullt och de visar större engagemang. Vi tar därför med oss vikten av att fortsätta lyssna på barnens röster och skapa olika möjligheter för dem att uttrycka sig.
En annan viktig lärdom är att vårt förhållningssätt som pedagoger har stor betydelse. Genom att vara närvarande, lyhörda och reflekterande kan vi skapa trygga relationer som ger barnen bättre förutsättningar att utvecklas. Vi har också sett vikten av att prata med barnen och inte om barnen, samt att ge dem möjlighet att själva formulera sina tankar och erfarenheter.
Vi har arbetat för att utveckla barnens handlingskompetens genom att ge dem kunskap, erfarenheter och möjligheter att själva påverka sin vardag. Handlingskompetens handlar om att barn inte bara ska få kunskap om olika frågor, utan också utveckla förmågan och viljan att agera och göra medvetna val.
En viktig lärdom vi tar med oss är att barn utvecklar kunskap och handlingskompetens genom att få vara aktiva deltagare i sitt eget lärande. Vi har sett att när barn får möjlighet att undersöka, prova, samtala och påverka blir lärandet mer meningsfullt och de utvecklar en större förståelse för att deras handlingar kan göra skillnad.
Att vara certifierad med Grön Flagg visar att verksamheten arbetar kvalitetssäkrat och metodiskt med lärande för hållbar utveckling. Grön Flagg är en del av det internationella Eco-Schools-nätverket, där FEE (Foundation for Environmental Education) fastställer certifieringskraven och Håll Sverige Rent säkerställer att de efterlevs i Sverige.
