Mosippans Förskola Grön Flagg-resa 25/26

Om vårt Grön Flagg-råd

I vårt grön flagg råd så har vi en pedagog från varje avdelning. Just nu är vi uppdelade i två grupper. Fjärilar med barn 3-5år och blommorna 1-3år. Alla pedagoger på förskolan jobbade under vårterminen med en bok kring grön flagg som vi fördjupande oss i och hade mycket diskussion och reflektion kring. Barnen är med vid samlingar och kommer med idéer och förslag hur vi ska arbeta med grön flagg, detta är mestadels i gruppen med fjärilar då det är dom som pratar mest. Vid föräldrasamverkan informerar vi om grön flagg till vårdnadshavare och ber även om hjälp med olika saker men även tips på idéer och förslag. Information kring vårt grön flagg arbete kan vårdnadshavare även följa i tambur och via bloggen.

Barnens deltagande

Barnen deltar också i rådet.

Mötesfrekvens

Varannan månad

Plan

Utvecklingsområde 1

Titel

Från jord till bord

Grön Flagg-tema

Livsstil & Hälsa

Vad

Under vårterminen planterade vi olika växter inne. Vi bad vårdnadshavare om hjälp att gräva och tillföra pallkragar och jord. Barnen och pedagogerna arbetade tillsammans med att gräva och plantera allt som vi hade försått inne. Barnen följde med stort intresse och nyfikenhet hur grönsakerna växte och de tog hand om och vattnade.

När vi kommer tillbaka efter sommarledigheten så ska vi se vad som hänt med plantorna och ev ta hand om det som växt upp.

Varför

Vi tycker att det är viktigt att vi värnar om det som växer men samtidigt ge en förståelse för att man inte behöver handla allt på affären utan att man kan plantera själva.

Hur

När vi kommer tillbaka efter sommarledigheten så ska vi se vad som finns kvar. Hur har det växt eller har det vissnat och dött? Vi ska ta hand om det som växt och provsmaka grödorna(potatis, bönor, paprika ,ärtor, rädisor, jordgubbar, rabarber ,lök, tomat) men även prata om vad vi kan använda detta till.

Delaktighet och inflytande

Barnen kommer att vara delaktiga genom att vattna, rensa och ta tillvara på grödorna. De kommer även att vara me och provsmaka/tillaga grödorna. Diskussioner/reflektion kring hur ett frö kan växa och bli till en grönsak.

Hållbar utveckling

Ekologiskt- Värna om natur/växter/grödor. Socialt- Tillsammans värna om det vi planterat. Samarbeta med att gräva, plantera, vattna, skörda och ta hand om det vi skördat. Ekonomiskt- Att allt inte behöver införskaffas från affären utan att man kan plantera och odla själva men även att ta tillvara på det som naturen har att erbjuda.

Utvecklingsområde 2

Titel

Skapande med hållbarhetsmaterial/naturmaterial

Grön Flagg-tema

Konsumtion & Resurser

Vad

I samarbete med hemmet/vårdnadshavare och barn ber vi att de ska ta med återvinnings material hemifrån som vi kan använda oss av i vårt skapande. Vi tänker att tex papper inte används och förbrukas lika mycket(ekonomiskt) utan att vi istället kan återanvända och skapa i återvinnings material som de tagit med och som de annars kanske skulle ha slängt.

Varför

Vi har tidigare sett i våra kartläggningar att det går åt mycket material tex papper som målas på och sedan bara slängs i pappersåtervinning. Tanken är att barn ska kunna få skapa hur mycket de vill med okodat återvinningsmaterial utifrån tanken ekonomiskt men även med tanke på vår miljö. Bra att använda material som kan användas flera ggr men som även är okodat så att de kan använda sin fantasi när de skapar.

Vi tänker att både barn och vårdnadshavare blir mer delaktiga när de ser att det som de tar med sig återanvänds. Vi tänker även att de blir mer engagerade och intresserade av det de tar med och vad det används till.

Hur

Vi informerar vårdnadshavare vid föräldramöte och via blogg vad vi arbetar med, hur vi tänker och vad vi önskar att de kan bidra med tex ta med återvinnings material till skapande. Vi kommer att använda oss av mer återvinnings och naturmaterial istället för att köpa in en massa papper och pysselsaker.

Vi arbetade med detta även förra året men nu har vi blivit två avdelningar istället för en och vår skola har även slagit igen och vi har fått en massa material från dem som vi kan ta tillvara på och använda oss av. Detta är ett arbete som behöver fortsättas med.

Delaktighet och inflytande

Både barn och vårdnadshavare mera delaktiga genom att de tar med återvinnings material hemifrån. De samlar material hemma och är stolta när de och övriga barn skapar med "deras" material. Kommer med idéer vad mer man kan ta med och vad man kan använda det till.

Hållbar utveckling

Ekonomiskt att vi använder återvinnings material istället för att köpa in material. Ekologiskt att vi tänker på vår natur och att man inte ska producera tex en massa papper.

Utvecklingsområde 3

Titel

Rörelseglädje

Grön Flagg-tema

Livsstil & Hälsa

Vad

Ge barnen olika former av rörelse. Olika utifrån ålder, men utmana utifrån barngruppen. Känna en glädje och välbefinnande och inse vikten av att röra på sig för att må bra.

Varför

Vid vår kartläggning så observerade vi att barnen har ett stort rörelsebehov och ofta väljer aktiva lekar. Detta tillsammans med att läroplanen har lagt större fokus på rörelse gör att vi väljer att fokusera på detta.

Hur

Blommor (yngre barn)- jaga lekar, bygga kojor, boll lekar, rörelse sånger, krypa i och ur saker, olika former av rörelse i idrottshallen, dans, rörelse i ojämn terräng tex skog

Fjärilar (äldre barn)- Skogspromenader, klättra och bygga, planerade rörelseaktiviteter både i skog och idrottshall, dans, lugn avslappnings rörelse.

Alla barn är uppdelade i mindre grupper och är ute både fm och em.

Delaktighet och inflytande

Delaktighet/inflytande genom att vi observerar deras intresse och lyssnar på deras önskemål och förslag.

Hållbar utveckling

Vi tänker att vi är förebilder och vikten av att vi är delaktiga i deras lek. Vikten av rörelse, hälsa och välbefinnande både inne och ute.

Läroplanskoppling

Mål och riktlinjer

Normer och värden

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande.
Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.
Respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna.
Ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

Omsorg, utveckling och lärande

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

Sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet.
Självständighet och tillit till sin egen förmåga.
Nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära.
Förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler.
Förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar.
Fantasi och föreställningsförmåga.
Motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.
Förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld.
Förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.
Intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa.
Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.
Sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet.
Både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska.
Förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.
Förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta.
Förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.
Förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.
Förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.
Förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
Förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik.
Förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen.
Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Barns delaktighet och inflytande

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

Intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.
Förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan.
Förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

Globala målen

Ingen fattigdom
Ingen hunger
God hälsa och välbefinnande
Hållbar konsumtion och produktion
Ekosystem och biologisk mångfald

Genomförande

Skapa med återvinningsmaterial

Uppladdade bilder

Tema i fokus

Konsumtion & Resurser

Vad gjorde vi?

Vi vill få vårdnadshavare och barn mer delaktiga i vårat resonemang kring skapande med återvinnings material. Vi har bett VH att ta med saker som vi kan använda oss av i vårt skapande istället för tex att måla på papper. Vår skola på orten lades också ner och mycket material skulle slängas så vi plockade ihop mycket av deras material som vi har kunnat använda oss av både i skapande men även annat material tex lekmaterial.

Hur gick det?

Vårdnadshavare och barn var väldigt engagerade och tog med väldigt mycket användbart material som vi kunde skapa med tex äggkartonger, vanlig kartong, burkar, snören, vykort. Vi fick in så mycket material så att vi tom hade ett stort extra lager att ta av.

Vi fick väldigt mycket material från skolan men hade svårt att hinna med och plocka ihop, sortera och dela upp det då vi i samma veva gick från att vara en avdelning till att bli två. I efterhand när vi fått lite tid på att gå igenom allt så har vi hittat en riktig skattkista med mycket material som barnen kunnat använda sig av.

Vad blev resultatet?

Vi fick stort gensvar och lite "för "mycket av vissa saker tex mjölkkartonger så att vi inte hade plats att förvara allt. Barnen fick då vara med och sortera och lämna lite på återvinningen.

Vad tyckte barnen?

Barnen tyckte att det var jättekul att få uppdrag och ta med sig saker hemifrån. De var stolta när de kom och visade vad de hade med sig och även stolta när andra barn var nyfikna på och ville använda de saker som de haft med sig.

"Skattkistan" med allt material och alla saker som vi fick från skolan var också väldigt spännande. De fick "skolböcker", pennor och stora linjaler som de kunde använda och barnen började att leka skola.

Lärdomar och tips till andra som vill testa

Vi pratade med vh på föräldramöte och skrev via blogg och önskade återvinningsmaterial. Alla ville hjälpa till men blev lite för mycket så man kanske ska dela upp och efterlysa några saker i taget så vi har plats att kunna ta emot och hinna använda allt.

Ett annat tips är att tänka på att sortera och ha sakerna på rätt plats för att lättare ha en överblick över vad man har och vad man behöver.

Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Från jord till bord. Plantering inne och ute

Uppladdade bilder

Tema i fokus

Livsstil & Hälsa

Vad gjorde vi?

Vi förde en diskussion med vår föräldraförening om att vi vill börja odla tillsammans med barnen så föräldrarna ordnade med pallkragar och levererade en massa jord med en stor grävare. Barnen fick sedan hjälpa till att köra jord i skottkärror och gräva land. När temperaturen var lämplig så började vi att plantera potatis,jordgubbar, sallad. Vi hade även fått massa fröer från en lokal affär och dessa fröer hade hade barnen förodlat inne. Barnen fick ta hem varsin plantering men vi planterade även ut en del i våra pallkragar.

Hur gick det?

Det var tungt och jobbigt att köra skottkärra och gräva men barn och pedagoger jobbade på bra tillsammans. Barnen fick små vattenkannor som de använde för att vattna med och de önskade att de kunde växt lite snabbare.

Vad blev resultatet?

Vi fick en massa härliga grönsaker och potatis som vi kunde skörda. En del hann barnen att skörda innan sommarlovet men det fanns mycket som växt till sig och som vi kunde skörda när vi kom tillbaka från semestern. Barnen fick vara med och skörda och smaka på det vi planterat. Sallad och tomat plockades och användes till våra smörgåsar vid frukost och mellanmål. Det som var lite svårt och som vi behöver tänka på framöver är vem som ska vattna under de veckor som förskolan är stängd.

Vad tyckte barnen?

Barnen var väldigt delaktiga och intresserade av att jobba, gräva och köra skottkärra. De tyckte även det var kul att gå och vattna men de tyckte att det tog lite för lång tid innan vi kunde skörda. Vi hittade maskar i jorden och barnen diskuterade att det var bra att maskar luckrar upp jorden då det växer bättre.

Lärdomar och tips till andra som vill testa

Ha en plan för vad man vill odla, kanske olika grödor som kommer upp med olika mellanrum så man kan skörda under lång tid. Vad gör vi med det vi skördat? Vem är ansvarig för planteringen när det är semesterstängt?

Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Rörelseaktivitet

Uppladdade bilder

Tema i fokus

Livsstil & Hälsa

Vad gjorde vi?

Vi märkte att barnen hade ett stort rörelsebehov så vi började med att titta över vår innemiljö. Vart och hur har barnen möjlighet till mer aktiva rörelseaktiviteter. Vi provade med att ta in rörelsestenar och bygga olika balansbanor, vi tillförde bollar i olika storlek, kryptunnel och även material så att barnen skulle kunna bygga kojor i en garderob men även i vår kub.

Vi hade oftare rörelsestundar då vi projicerade sång/dans på väggen så att barnen fick dansa. Barnen var även väldigt intresserade och bad ofta om att få dansa och röra sig till "lava on the floor".

Ute på gården har vi haft musik så barnen dansat även där. Vi har lekt lekar ute på gården där vi kombinerat rörelse och likabehandling där rörelse, lekregler och turtagning varit en central del. Vi har exempelvis lekt under hökens vingar kom, vad är klockan farbror lejon? Vi har även skapat en tärning kopplat till vårt projekt där vi rör oss som olika insekter och djur.

Vi har haft tillgång till en gympasal vi nyttjat där barnen fått prova på olika typer av rörelseaktiviteter. Barnen har fått prova och samtala om styrketräning, konditionsträning, gymnastik, yoga och stretching. Vi har haft som olika "stationer" i gympasalen där vi även erbjudit en lugn aktivitet för att tillgodose alla barns behov. Exempelvis har vi tagit med böcker eller ritmaterial.

Hur gick det?

Det var väldigt svårt att tillföra materialet inne. Bollarna fungerade ett tag men sen kastades de överallt. Bygg/rörelsestenarna fungerade ett tag sen började även dessa att kastas runt med. Kryptunneln var roligare att springa runt och leka mask med så fungerade inte heller. Däremot kojlek fungerade bra.

Rörelsesånger och lava on the floor fungerade däremot väldigt bra. Barnen kom efter ett tag och bad om dessa stunder och nästan alla barn var delaktiga.

Barnen lockas till att röra sig till musik de första sångerna och när de själva får önska musik. Rörelselekar utomhus har fungerat bra. Ibland har det varit svårt för barnen att hålla sig till lekregler som vi har pratat och reflekterat tillsammans med barnen kring.

Barnen visar intresse för många olika stationer exempelvis att använda ringar, balansera, hoppa hopprep, bygga hinderbanor. Vi kom fram till att några barn även behöver ett lugn i gympasalen där vi även gör lugna aktiviteter som att läsa sagor och rita. Detta gör att vi kan hitta en balans mellan vila och fysisk aktivitet och anpassa efter varje barns individuella behov. Att besöka gympasalen har fungerat bra. I början av besöken i gympasalen har barnen varit väldigt uppe i varv och kunde lätt bli "stökigt" och mycket ljud innan personalen kunnat bygga upp stationer.

Vad blev resultatet?

Barnen ber gärna om att få lyssna på musik och röra sig till den i större utsträckning än tidigare. Barnen har fått upp ögonen för olika rörelselekar mer och tar oftare egna initiativ till rörelselekar. Barnen har blivit säkrare på vad för lekregler som tillhör de olika lekarna och syftet med lekregler vilket har gjort att barnen har haft lättare att förhålla sig till dom.

Vi lärde oss att barnen från start behöver ha en uppgift i gympasalen för att undvika en "stökig" miljö och att de kopplar gympasalen till mycket fysisk rörelse och förväntar sig att få utlopp för den. Där av har vi bestämt att vi under tystnad springer några varv i gympasalen för att sedan hjälpa till att bygga stationer. Barnen har många egna tankar kring hur vi kan bygga upp olika miljöer vilket vi har tagit tillvara på. När vi tar vara på deras intressen ser vi att barnen är extra engagerade i att röra på sig.

Vad tyckte barnen?

Barnen uttrycker att de tycker om att dansa när de får välja musik att röra sig till. De tycker det är roligt med variation i utomhusaktiviteter och leker gärna olika rörelselekar. Barnen uttrycker att det är väldigt roligt i gympasalen.

Lärdomar och tips till andra som vill testa

Ta hjälp av barnens tankar och idéer som de lockas till. Exempelvis vara lyhörda för musikförslag, i skapandet av olika miljöer i gympasalen. Variera mellan olika musikstilar, rörelseaktiviteter för att låta barnen erfara rörelse på flera olika sätt. För oss har det varit viktigt att komplettera med lugna aktiviteter för att anpassa efter varje barn och dess behov.

Utvärdering

Hållbar utveckling

Vi har arbetat med hållbar utveckling inom flera områden varav ett område är odling. Vi har odlat både grönsaker och blommor och pratat om dess fördelar med att odla. Barnen har fått prova olika metoder odling. Vi har förodlat i mjölkpaket, använda en soilblocker som packar jorden till kuber och sått frön i och direktsått i pallkragar. Vi har också planterat plantor och sticklingar från jordgubbar och smultron. Vi har följt utvecklingen av dessa odlingar och samtalat om hur de olika växterna är gynnsamt för oss, djur och natur. Vi har pratat om nektar och pollinering och hur vi tar hand om de olika växterna men också jorden där vi behövde förbereda jorden genom att luckra upp jorden och gödsla den för att växter ska trivas och rötterna kunna tränga igenom jorden. Vi har uppmärksammat insekter vi sett i jorden och reflekterat kring hur de olika insekterna lever. Inom området har vi arbetat mycket med den ekologiska dimensionen. Arbetet har gett effekt genom att vi märker att barnen har större förståelse för växter och vad de behöver för att överleva. Barnen är måna om att växterna behöver vattnas. Inom den sociala dimensionen ser vi att barnen tillsammans vattnar plantorna och hjälps åt att all jord vattnas. Vi hade kunnat vara mera noggranna med att dokumentera odlingen med bilder för att tydligt kunna se hela utvecklingen i bild.

Då vi skapar mycket har vi sett över vad för material vi har och hur vi använder materialet och vad vi anser är hållbara lösningar inom skapande. För att få in material har vi bett vårdnadshavare ta med återbruksmaterial. Vi har bland annat fått papper, tyger, kartonger kakelplattor och tapetrester som vi kommer använda inom skapade. Vi har pratat om att ta vara på de resurser som finns och minska avfall. Vi tar också vara på naturen och plockar in material från skogen att skapa med. Material som exempelvis knappar, kulor, stenar och snäckor använder vi på ett sätt så det kan återanvändas för att minska konsumtionen. Vi har provat att skapa vårt egna lim av mjöl och vatten inom papir mache. (Ekologisk och ekonomisk hållbarhet). Barnen frågar inte längre om material som glitter då de vet att det endast används vid speciella tillfällen. Barnen har blivit bättre på att ta vara på det material som finns tillgänligt i miljön och blivit mer kreativa och anpassat sig och skapat utifrån det material som finns. Vi behöver arbeta mer med förmågan att organisera och ansvara för det material som finns då skaparhyllorna ofta ger ett rörigt intryck.

Vi har också provat olika rörelseaktiviteter vilket har inspirerat barnen till att röra sig ännu mer på olika sätt. Vi vistas mycket i olika miljöer som bidrar till rörelseaktivitet. Vi är mycket i en idrottshall och skogen som vi märker lockar barnen till rörelse vilket är gynnsamt för barns hälsa och välmående där barnen utvecklar sin grovmotorik, balans, koordination och kroppsuppfattning. Vi har lekt flera olika rörelselekar där sociala koder är centralt inom social hållbarhet. Arbetet har gett effekt genom att barnen är mer öppna till att utforska nya rörelser och aktiviteter och får ett ökat självförtroende inför nya utmaningar. Vi hade kunnat bli bättre på att dokumentera och följa barnens utveckling över tid. Vi hade kunnat ha en större variation inom rörelselekarna för att utvecklas motoriskt och utveckla sociala normer och koder i flera sammanhang.

Lärdomar

Vi lärde oss att många olika aktiviteter bidrar till barnens rörelseglädje och variation i rörelse. Att ha tillgång till mycket återbruksmaterial är värdefullt men bör inte ha allt material framme samtidigt då det lätt ger en "rörig" känsla än lust till att vilja skapa. Därav behöver vi bli bättre på att återställa ordningen men också fundera på vad för material ska erbjudas vid vilka tillfällen och gärna byta ut materialet för att väcka andra kreativa ideér och problemlösningar kring skapande.

Generellt sätt kan vi bli bättre på att dokumentera. Exempelvis upptäckte vi att bilder på växterna för att kunna blicka tillbaka hade varit av värde för barnens helhetsbild av sådderna och plantornas utveckling. Likaså inom rörelse hade dokumentation kunnat visa oss hur barnen har vågat prova allt fler aktiviteter med tiden.

Delaktighet och inflytande

Att låta barnen vara delaktiga inom odling har gjort att barnen fått intresse för att utforska jord, insekter och växter vilket gjort att barnen lättare tagit till sig lärdomar. Likaså inom rörelseaktiviteter har barnen fått bestämma mycket vad de vill göra samtidigt som vi inspirerat till nya aktiviteter. Vi har haft en bra balans mellan detta vilket har gjort att barnen varit intresserade av att utveckla sina rörelsemönster. Genom att barnen fått vara mycket delaktiga i hur vi formar våra miljöer i exempelvis idrottshallen märker vi att barnen kommer med nya kreativa idéer som får dem att utvecklas utifrån deras intresse och motoriska nivå.

Lärdomar

När barnen får vara delaktiga ökar deras engagemang och motivation vilket är en stor tillgång för att kunna lära.

Handlingskompetens

Barnen har i hög utsträckning tagit egna initiativ i lek, rörelseaktiviteter och skapande med återbruksmaterial. De har själva startat lekar, valt material och kommit på nya sätt att använda materialet.

Inom odling har vuxenstöd styrt processen mycket men barnens intresse har tagit tillvara på genom att pedagogerna lagt extra fokus på det barnen samtalat om och uppskattat mest. Barnen har testat vattna med olika föremål på deras egna initiativ.

Lärdomar

Vi ska inför kommande resa reflektera mer medvetet kring hur barnen får möjlighet att påverka. Exempelvis gjorde denna utvärdering att vi reflekterade kring att just odlingen blev väldigt vuxenstyrd och att vi inför framtiden försöker vara mer medvetna kring detta och hitta vägar till att barnen får vara mer delaktiga vilket är viktigt då det påverkar intresset. Inför nästa resa kan barnen vara med redan från start där de kan få önska vad vi ska så. Vi hade kunnat läsa mer böcker och lära mer om odling innan vi själva sår för att ge barnen en bredare kunskapsbas inom området som gör att barnen lättare kan göra val och ta egna beslut.

Stort grattis till er Grön Flagg-certifiering!

Att vara certifierad med Grön Flagg visar att verksamheten arbetar kvalitetssäkrat och metodiskt med lärande för hållbar utveckling. Grön Flagg är en del av det internationella Eco-Schools-nätverket, där FEE (Foundation for Environmental Education) fastställer certifieringskraven och Håll Sverige Rent säkerställer att de efterlevs i Sverige.