Vi har dragit i grön flagg några år där vi främst drar igång arbetet och samlar in och sammanfattar det som görs över alla avdelningar, vi samlar tankar och idéer från pedagoger och barn på respektive avdelningar och ser till att arbetet hålls levande under läsåret.
Barnen deltar också i rådet.
Tema Livsstil & Hälsa
Livsstil & Hälsa
Att hjälpa barnen finna glädjen med att röra på sig och ta hand om sig, skapa en förståelse för sunda vanor och hur det påverkar oss och i sin tur vår miljö.
Dels går det ihop med vad vår kommun satsar på och med den reviderade läroplanen där man trycker allt mer på att få in mer rörelse i verksamheten och att det ska bli mindre digital undervisning. Vi upplever att barnen har stort rörelsebehov och barnen uttrycker ofta att dom vill göra olika rörelseaktiviteter både ute och inne så det känns som ett givande tema för oss alla att djupdyka i.
Vi är fem avdelningar i olika åldrar så det blir en variation av aktiviteter som är åldersanpassade men också försök till samarbete mellan avdelningarna där vi tänkt springa lopp eller ha gemensamma rörelseaktiviteter. VI har även planer på att utveckla vår utemiljö där vi bland annat ska få hjälp att måla upp "vägar" och trafikskyltar som ska locka barnen till mer cyklande och rörelse. Varje avdelning har möjlighet att komma med förslag och inspiration som vi sedan delar med varandra.
Barnens delaktighet grundas mycket på samtal och observation, barnen får komma med sina tankar och idéer genom samtal i samlingar och under verksamhetstid, vi observerar även hur barnen tar sig an olika aktiviteter och hur dom rör sig om dagarna för att hitta så mycket inspiration som möjligt baserat på vad barnen gör.
Genom lek och rörelse i naturen kan vi hjälpa barnen känna ett större ansvar för deras miljöer de leker i och fördjupa oss i vikten av att ta hand om naturen. Genom att tillsammans röra oss, leka och hjälpas åt att tänka på vår natur och hälsa så byggs det upp en vi-känsla i arbetet och barnen kan tillsammans hitta mening och det lustfyllda med att arbeta med temat.
Tema Djur & Natur
Djur & Natur
Vi vill ge barnen mer kunskaper men också engagemang med vår natur och dess invånare. Att upptäcka och lära känna olika växter och djur i vår natur men också få en förståelse att vi är en del av naturens kretslopp.
Djuren och naturen lockar väldigt mycket, vi ser ofta barn fånga in olika djur för att studera dem, mata dem och ta hand om dem på olika sätt. De använder också mycket av naturens material för att leka, konstruera och mycket mer. Vi vill ta vara på det här intresset som vi ser över barngrupperna och hjälpa barnen få en större empati och ansvarskänsla för närmiljöerna och djuren som bor där.
Vi kör även här på relativt fria händer över avdelningarna, en del storbarn kör insektsbingo och liknande för att lära sig mer om vad som faktiskt finns i närmiljöerna. Vi dokumenterar och inspirerar varandra med idéer, tankar och aktiviteter. Vi försöker även koppla området med vårt andra tema arbeta livsstil och hälsa genom att gå iväg på längre utflykter och utforska miljöer längre bort från förskolan.
Barnens tankar, utförande i aktiviteter, samtal och observationer blir grund för hur vi lägger upp våra olika aktiviteter. Vi tycker barnens röster är det viktigaste med det som grund tror vi att vi alla kan vara med om flera olika lärorika och roliga aktiviteter över avdelningarna.
Vi hoppas arbetet ska få barnen att känna sig mer som en del av naturen och hur de kan påverka den, att barnen ska utveckla omsorg, empati och respekt både för djur och växter i naturen. Med det så kan vi hjälpa barnen förstå att deras handlingar gör skillnad för naturen och på så vis bidra till hållbar utveckling.
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Under läsåret utforskade vi djur och natur med särskilt fokus på fåglar i vår närmiljö. Vi gick på upptäcktsfärder utomhus där vi observerade olika fågelarter, insekter, växter och blommor. Vi lyssnade på fågelsång, jämförde olika arter och samtalade om deras kännetecken. För att fördjupa lärandet lånade vi böcker från biblioteket om djur och natur, använde bilder på fåglar, insekter och växter samt skapade en lärmiljö där materialet fanns tillgängligt för barnen. Genom samtal, högläsning och gemensamma reflektioner kom vi även in på ekosystem, biologisk mångfald och varför det är viktigt att ta hand om naturen och inte skräpa ner.
Aktiviteten väckte stort engagemang hos barnen och utvecklades successivt utifrån deras frågor och intressen. Barnen deltog aktivt i observationer, samtal och utforskande både inne och ute. Intresset växte under projektets gång och barnen började själva uppmärksamma fåglar, insekter och växter i vardagen och dela med sig av sina upptäckter till både pedagoger och varandra.
Barnen utvecklade sina kunskaper om flera vanliga fågelarter, insekter och växter i närmiljön. De lärde sig känna igen olika arter, använde deras namn i samtal och visade förståelse för djurens betydelse i naturens kretslopp. Arbetet bidrog också till ett ökat miljömedvetande där barnen visade större omsorg om naturen och uttryckte förståelse för varför vi behöver skydda djur och deras livsmiljöer. Projektet stärkte dessutom barnens språk genom ett utökat ordförråd och många gemensamma samtal.
Barnen visade stor nyfikenhet och glädje under hela projektet. De uppskattade särskilt att få leta efter fåglar utomhus, lyssna på deras läten och jämföra bilder med det de såg i verkligheten. Många ville höra böckerna flera gånger, ställde frågor och delade med sig av egna erfarenheter. Barnen började även använda sina nya kunskaper i leken och uppmärksammade djur och växter spontant under utevistelser.
Utgå från det barnen upptäcker i sin egen närmiljö. När undervisningen tar sin utgångspunkt i sådant barnen själva ser och upplever blir engagemanget stort. Kombinera gärna högläsning, bilder, faktamaterial och utforskande ute i naturen. Att återkomma till samma arter och begrepp under en längre period genom repetition gör att barnen utvecklar både sina kunskaper och sitt språk. Våga följa barnens frågor de leder ofta vidare till nya spännande områden inom hållbar utveckling, biologisk mångfald och omsorg om naturen.
Under läsåret har vi arbetat med att främja barnens hälsa genom daglig rörelse, samtal om kost och hälsa samt aktiviteter som stärker både den fysiska och sociala utvecklingen. Barnen har erbjudits varierade rörelseaktiviteter både inomhus och utomhus, såsom hinderbanor, dans, rörelsesånger, yoga, bowling, fallskärmslek och motoriska utmaningar i naturen där de fått klättra, balansera och utforska olika miljöer.
Vi har arbetat i mindre grupper för att kunna anpassa aktiviteterna efter barnens olika förutsättningar och ge varje barn möjlighet att lyckas utifrån sin egen utvecklingsnivå. Genom berättelser, exempelvis Klicken, Pricken och Fläcken, och ett rörelsealfabet har vi integrerat språk, lek och motorik i undervisningen.
Vi genomförde en skräpplockardag där barnen tillsammans hjälpte till att samla skräp i förskolans närområde. Aktiviteten gav möjlighet att samtala om hur vi tillsammans kan ta ansvar för miljön och hur en ren närmiljö bidrar till både människors och djurs hälsa. Under året arrangerade vi också ett kompislopp där barnen fick springa tillsammans och uppmuntra varandra, med fokus på rörelseglädje, gemenskap och uthållighet. För att stimulera till mer spontan fysisk aktivitet målade vi dessutom en cykelbana på gården, som blivit en naturlig mötesplats för rörelselek och motorisk träning.
Parallellt har vi samtalat om hälsosamma levnadsvanor. Vid måltiderna har barnen uppmuntrats att prova olika grönsaker och samtala om varför kroppen behöver varierad kost för att växa, bli stark och må bra. Barnen har också fått vara delaktiga genom att hjälpa till att hämta och servera maten.
Vi har även arbetat med psykisk och social hälsa genom aktiviteter som "Rocka sockorna", handdockor, kompissamtal och samarbetsövningar där barnen fått utveckla empati, respekt och förståelse för allas lika värde.
Arbetet har varit mycket uppskattat av barnen och präglats av hög delaktighet och rörelseglädje. De återkommande aktiviteterna skapade trygghet och gjorde att barnen successivt vågade utmana sig själva motoriskt. Arbetet i små grupper blev en viktig framgångsfaktor då pedagogerna kunde ge individuellt stöd, utmana barnen vidare och sätta ord på det lärande som skedde.
Vi såg att kombinationen av rörelse, lek, språk och gemensamma upplevelser ökade barnens motivation att delta. Rörelsealfabetet och berättelserna blev naturliga inslag i lärmiljön och användes även spontant av barnen under den fria leken.
Samtalen kring mat, hälsa och välbefinnande väckte nyfikenhet hos barnen, som gärna diskuterade olika livsmedel, kroppen och varför det är viktigt att äta varierat.
Samtliga aktiviteter engagerade barnen i hög grad. Skräpplockardagen väckte många samtal om miljö, återvinning och varför det är viktigt att ta hand om naturen. Kompisloppet präglades av glädje, gemenskap och ett starkt stöd mellan barnen där de uppmuntrade varandra att ta sig i mål. Den målade cykelbanan började användas direkt och har blivit ett återkommande inslag i barnens fria lek.
Arbetet bidrog till en tydlig utveckling av barnens motoriska färdigheter, kroppsuppfattning och koordinationsförmåga. Genom observationer kunde vi se att många barn blev säkrare i att balansera, hoppa, kasta, rikta sina rörelser och använda kroppen på ett mer varierat sätt. Barnen visade också ökad förståelse för rörelsebegrepp som över, under, fort och långsamt.
Vi såg samtidigt en positiv utveckling av barnens sociala kompetens. Barnen samarbetade i större utsträckning, väntade på sin tur, hjälpte varandra och bjöd oftare in andra barn i lek och aktiviteter. Gemensamma rörelseaktiviteter stärkte gruppkänslan och skapade många tillfällen att öva kommunikation och samspel.
Arbetet med kost och hälsa ökade barnens nyfikenhet på olika livsmedel och flera barn visade större vilja att prova nya grönsaker. Barnen utvecklade även en ökad förståelse för sambandet mellan mat, rörelse och hälsa samt hur kroppen påverkas av goda levnadsvanor.
Skräpplockardagen bidrog till att stärka barnens miljömedvetenhet och förståelse för hur egna handlingar kan påverka naturen positivt. Kompisloppet utvecklade barnens uthållighet och gav positiva erfarenheter av fysisk aktivitet där fokus låg på att delta och ha roligt tillsammans snarare än prestation. Cykelbanan har bidragit till ökad daglig rörelse och gett barnen fler möjligheter att utveckla balans, koordination, trafikmedvetenhet och samspel i leken.
Barnen visade stort engagemang under hela projektet. Hinderbanor, dans, fallskärmslek och rörelsealfabetet var särskilt uppskattade aktiviteter som många återkom till även under den fria leken. Flera barn uttryckte stolthet när de upptäckte att de klarade rörelser som tidigare varit svåra.
De uppskattade också att få hjälpa till vid måltiderna och samtala om maten vi äter. Aktiviteter som "Rocka sockorna" och samarbetslekar skapade glädje och många samtal om vänskap, olikheter och att hjälpas åt.
Barnen uttryckte stor stolthet över att få hjälpa naturen genom att plocka skräp och visade engagemang när de upptäckte hur mycket skräp som faktiskt fanns i området. Kompisloppet upplevdes som en rolig utmaning där många barn ville springa flera varv och hejade på sina kompisar. Cykelbanan har varit mycket populär och används dagligen av barnen, både för cykling och i olika fantasilekar.
Låt rörelse genomsyra hela dagen istället för att begränsas till enstaka aktiviteter. När motorik, språk, lek och socialt samspel kombineras blir lärandet både lustfyllt och meningsfullt.
Att arbeta i mindre grupper ger goda möjligheter att möta varje barn på rätt nivå och skapa delaktighet för alla. Genom att återkomma till samma aktiviteter med variation och upprepning blir barnen tryggare och vågar successivt utmana sig själva.
Koppla gärna samman rörelse med andra målområden, exempelvis språk, matematik eller naturvetenskap.
Samtal om kost, känslor, återhämtning och hälsa blir mest meningsfulla när de knyts till vardagliga situationer såsom måltider, rörelseaktiviteter och lek. På så sätt utvecklar barnen både kunskap om kroppen och förståelse för hur de själva kan bidra till sitt eget och andras välbefinnande.
Kombinera gärna rörelse med hållbarhetsarbete. Aktiviteter som skräpplockning och kompislopp gör det möjligt att arbeta med både fysisk hälsa, social gemenskap och miljömedvetenhet samtidigt. Genom att utveckla den fysiska lärmiljön exempelvis med en målad cykelbana kan ni skapa långsiktiga förutsättningar för spontan rörelse och lek varje dag utan att aktiviteterna behöver planeras särskilt.
Under läsåret arbetade vi med Barnkonventionen genom att göra barns rättigheter begripliga och konkreta i barnens vardag. Vi fokuserade särskilt på rätten till ett eget namn, delaktighet, lek, trygghet och allas lika värde.
Barnen målade och dekorerade sina namn, som sedan sattes upp i verksamheten för att synliggöra att varje barn är unikt och betydelsefullt. Vi läste boken Sören, Sören, Sören och genomförde boksamtal där barnen reflekterade över sina egna namn, identitet och hur det skulle kännas om alla hette samma sak eller om man inte hade något namn alls.
Vi arbetade också praktiskt med Barnkonventionen genom samtal och vardagliga situationer. Barnen fick rösta om aktiviteter, resonera kring hur man är en bra kompis, hur man bjuder in andra i leken och varför alla har samma värde oavsett kön. Vi uppmärksammade dessutom Barnkonventionens dag genom att tillsammans skapa och tända ljuslyktor.
Under året återkom vi kontinuerligt till barnens rättigheter genom samtal, lek, planscher och gemensamma reflektioner.
Arbetet engagerade barnen i hög grad och blev snabbt en naturlig del av verksamheten. Barnen visade ett intresse för sina egna namn och började själva lyfta frågor om identitet, rättvisa och hur man bemöter varandra.
Vi märkte att barnen successivt började använda begrepp från Barnkonventionen i sina samtal och lekar. När stereotypa uttryck som "killar är bäst" eller "tjejer kan inte..." förekom använde vi situationerna som utgångspunkt för gemensamma samtal om allas lika värde. Barnen deltog aktivt i diskussionerna och visade en växande förståelse för att alla människor har samma rättigheter.
Arbetet bidrog till att barnen utvecklade en ökad medvetenhet om sina egna och andras rättigheter. De började använda Barnkonventionens begrepp i vardagliga situationer och kopplade rättigheter till exempelvis lek, trygghet, inflytande och identitet.
Vi såg också att barnens förståelse för sitt eget namn som en del av den egna identiteten stärktes. Barnen blev noggrannare med att använda varandras namn och visade större respekt för varandras känslor och upplevelser.
Genom arbetet utvecklades även barnens empati och förmåga att resonera kring hur handlingar och ord påverkar andra människors mående. Barnkonventionen blev ett levande verktyg i både undervisningen och barnens egen lek.
Barnen uppskattade arbetet mycket och visade stort engagemang. De tyckte särskilt om att skapa sina namntavlor, samtala om sina namn och dela berättelser om sig själva och sina familjer.
Boken Sören, Sören, Sören väckte många tankar och frågor kring identitet och barnen deltog aktivt i boksamtalen. De uppskattade också att få rösta om aktiviteter och använde Barnkonventionens plansch i sina rollekar, där de lekte samling och samtalade om olika artiklar.
Utgå från barnens vardag och konkreta situationer. Barnkonventionen blir betydligt mer begriplig när rättigheterna kopplas till sådant barnen själva upplever, exempelvis lek, vänskap, inflytande och trygghet.
Använd litteratur, skapande aktiviteter och vardagliga samtal som utgångspunkt för reflektion. När undervisningen återkommer till samma begrepp under en längre tid blir barnens förståelse djupare och de börjar själva använda kunskaperna i lek och samspel.
Vår erfarenhet är att Barnkonventionen inte behöver vara ett avgränsat tema utan kan genomsyra hela verksamheten. När barn får möjlighet att samtala om sina känslor, sin identitet och sina rättigheter stärks både deras självkänsla, empati och förståelse för allas lika värde.
Under läsåret har arbetet med Grön Flagg genomsyrat undervisningen genom våra teman Djur & natur och Livsstil & hälsa. Utgångspunkten har varit att ge barnen konkreta erfarenheter av hur deras egna handlingar påverkar både människor och miljö. Genom att utgå från barnens intressen och vardag har hållbar utveckling blivit en naturlig del av utbildningen snarare än ett avgränsat tema.
Ekologisk hållbarhet
Inom temat Djur & natur har barnen utvecklat kunskap om biologisk mångfald genom att utforska fåglar, insekter, växter och djurlivet i närmiljön. Genom observationer, litteratur, samtal och utforskande aktiviteter har barnen fått ökad förståelse för samspelet i naturen och vikten av att värna om olika arter och deras livsmiljöer. Arbetet med skräpplockning gjorde hållbarhetsfrågorna konkreta då barnen själva fick bidra till en renare närmiljö och samtala om hur nedskräpning påverkar djur, natur och människor. Vi såg att barnen efter aktiviteten uppmärksammade skräp även i andra sammanhang och uttryckte en vilja att hjälpa till att hålla naturen ren.
Social hållbarhet
Arbetet med Livsstil & hälsa har haft ett tydligt fokus på barnens välbefinnande, delaktighet och förståelse för allas lika värde. Genom undervisning om Barnkonventionen, arbete med identitet, barns rättigheter och aktiviteter som "Rocka sockorna" har barnen fått utveckla empati, respekt och förståelse för olikheter. Samarbetsövningar, kompislopp, gemensamma rörelseaktiviteter och reflekterande samtal har stärkt barnens sociala kompetens och gruppgemenskap. Vi har också sett att barnen i högre grad bjuder in varandra i lek, använder ett mer inkluderande språk och visar större förståelse för hur deras handlingar påverkar andra.
Ekonomisk hållbarhet
Även den ekonomiska dimensionen har berörts genom undervisningen om än mer indirekt. Genom att låna litteratur från biblioteket, återanvända material i undervisningen och använda naturen som lärmiljö har vi visat att lärande inte alltid kräver nyinköp. Samtal om matens betydelse, att våga provsmaka olika grönsaker och att minska matsvinn genom att ta lagom mycket mat har bidragit till en ökad medvetenhet om hur resurser kan användas ansvarsfullt. Barnens delaktighet vid måltiderna har också stärkt deras förståelse för matens värde och vikten av hållbara matvanor.
Konkreta effekter
Vi kan se flera konkreta effekter av årets arbete. Barnen visar ett större intresse för djur och natur och använder sina kunskaper spontant i lek och samtal. De känner igen flera fågelarter och växter i närmiljön och visar ökad omsorg om naturen genom att uppmärksamma skräp och prata om hur vi kan skydda djur och miljö.
Vi ser också en ökad rörelseglädje hos barnen. Den målade cykelbanan har blivit ett uppskattat inslag på gården och används dagligen för spontan fysisk aktivitet. Kompisloppet skapade positiva erfarenheter av rörelse, gemenskap och uthållighet,och barnen uppmuntrade varandra snarare än att fokusera på prestation.
Arbetet med Barnkonventionen har lett till att barnen använder begrepp som rättigheter, trygghet och allas lika värde i både undervisning och lek. De visar ökad förståelse för identitet, delaktighet och vikten av att inkludera andra.
Utvecklingsområden
Inför kommande läsår ser vi möjligheter att ytterligare fördjupa hållbarhetsarbetet. Vi skulle vilja genomföra fler undersökande aktiviteter utomhus där barnen får följa naturens förändringar över längre tid, exempelvis genom odling, kompostering eller återkommande observationer av samma naturområde. Där finns även flera teman vi ser som spännande att utforska i framtiden.
Den ekonomiska hållbarheten skulle kunna synliggöras ännu tydligare genom att arbeta mer med återbruk, materialåtervinning och barnens delaktighet i hur resurser används i verksamheten.
Koppling till läroplanen
Årets arbete har haft en tydlig koppling till läroplanens mål om hållbar utveckling. Genom undervisningen har barnen fått utveckla förståelse för naturens kretslopp, människans påverkan på miljön, vikten av hälsosamma levnadsvanor samt förmågan att samarbeta, visa omsorg och ta ansvar för både människor och natur. Vi bedömer att hållbar utveckling i större utsträckning än tidigare har blivit ett sammanhållet perspektiv som genomsyrar undervisningen där ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter samverkar i barnens vardagliga lärande och erfarenheter.
Utöver det vi nämnt ovan ser vi ett värde av att ha mer gemensam dokumentation över avdelningarna, det hade underlättat om vi smidigare kunde ta del av varandras dokumentation i form av mer bilder, sammanhang och aktiviteter. Just nu har det mesta varit samlat i textform i olika dokumentationsrum från varje avdelning vilket gjort det mer komplicerat när man väl sammanfattar allt bra vi gjort.
Barnens intressen har varit den främsta utgångspunkten för planering och utveckling av undervisningen under året. Vi har kontinuerligt observerat barnens lek, samtal och frågor för att identifiera vad som engagerar dem och låtit detta påverka både innehåll, lärmiljöer och val av aktiviteter. Exempelvis utvecklades arbetet med fåglar och natur successivt utifrån barnens växande nyfikenhet vilket ledde vidare till samtal om biologisk mångfald, ekosystem, djurens livsvillkor och människans ansvar för naturen.
Barnen har haft inflytande över undervisningen genom att deras frågor och idéer fått styra hur projekten utvecklats. När de visade intresse för olika fågelarter kompletterades lärmiljöerna med bilder, litteratur och faktamaterial, vilket skapade nya möjligheter till fortsatt utforskande. På samma sätt har barnens stora intresse för rörelse lett till att vi utvecklat våra lärmiljöer genom bland annat en målad cykelbana, rörelsealfabet och fler motoriska aktiviteter.
Vi har också skapat många tillfällen där barnen fått fatta gemensamma beslut. Genom omröstningar om aktiviteter, val av sånger, litteratur och undervisningsinnehåll har barnen fått erfara att deras åsikter tas tillvara och påverkar verksamheten. I vardagliga situationer har vi uppmuntrat barnen att uttrycka sina tankar, lyssna på varandra och gemensamt komma fram till lösningar.
Barnens delaktighet har blivit tydlig genom deras engagemang. De har återkommande tagit initiativ till att fortsätta lekar och aktiviteter utanför de planerade undervisningstillfällena. Barnkonventionen har exempelvis blivit en naturlig del av barnens rollekar, där de själva använt planscher och samtalat om barns rättigheter. Rörelsealfabetet har använts spontant i den fria leken och barnen har själva tagit initiativ till att visa och lära varandra olika rörelser. Inom naturtemat har barnen fortsatt att uppmärksamma fåglar, växter och insekter under utevistelser och delat med sig av sina upptäckter till både kamrater och pedagoger.
Barnens stora engagemang, deras vilja att fortsätta aktiviteter på eget initiativ och deras återkommande frågor visar att de upplevt lärandet som meningsfullt och att de känt att deras tankar haft betydelse.
Under året har vi även arbetat med öppna frågeställningar som bjudit in till gemensamt utforskande där det inte finns ett självklart rätt svar. Exempelvis har vi samtalat om varför människor skräpar ner trots att vi vet att det skadar naturen, hur vi kan hjälpa fåglar och andra djur att må bra, varför människor tycker olika och hur vi tillsammans kan skapa en trygg och inkluderande miljö där alla får vara med. Genom dessa samtal har barnen fått resonera, lyssna till olika perspektiv, pröva egna idéer och utveckla sin förmåga att tänka kritiskt och reflekterande.
Årets arbete har visat att barnens engagemang blir som störst när undervisningen tar sin utgångspunkt i deras egna frågor, erfarenheter och intressen. När vi har varit lyhörda för barnens initiativ har undervisningen blivit mer meningsfull och lett till ett fördjupat lärande. Den erfarenheten vill vi ta med oss och fortsätta utveckla.
Inför nästa resa vill vi ge barnen ännu större inflytande över hela arbetsprocessen. Vi ser möjligheter att i högre grad involvera barnen redan i planeringen genom att tillsammans formulera frågor, fundera över vad de vill ta reda på och hur de vill undersöka olika fenomen. På så sätt kan barnen bli medskapare av undervisningen och dokumentationen.
Under läsåret har vi strävat efter att ge barnen möjlighet att omsätta sina kunskaper i konkreta handlingar och uppleva att deras egna insatser kan göra skillnad. Genom att utgå från barnens frågor och intressen har undervisningen gett dem möjlighet att vara aktiva deltagare snarare än enbart mottagare av kunskap.
Arbetet med Djur & natur gav barnen flera tillfällen att agera för en mer hållbar miljö. Skräpplockardagen är ett tydligt exempel där barnen själva bidrog till en renare närmiljö och samtidigt samtalade om hur människors handlingar påverkar djur och natur. Efter aktiviteten kunde vi se att barnen spontant uppmärksammade skräp under utevistelser och uttryckte en vilja att fortsätta hjälpa naturen, vilket visar att de utvecklat en förståelse för att deras egna handlingar har betydelse.
Genom utforskandet av fåglar, insekter och växter började barnen själva uppmärksamma arter i sin omgivning, dela sina kunskaper med varandra och ställa nya frågor som drev undervisningen vidare. Barnens nyfikenhet blev en drivkraft i projektet och deras initiativ påverkade vilka aktiviteter och vilket material som introducerades i verksamheten.
Inom temat Livsstil & hälsa har barnen fått utveckla handlingskompetens genom att göra aktiva val kring sin egen hälsa. Vid måltiderna har de uppmuntrats att prova nya grönsaker, samtala om matens betydelse för kroppen och successivt utveckla förståelse för hälsosamma levnadsvanor. Barnen har också tagit ansvar genom att hjälpa till vid måltiderna och visa omsorg om både varandra och den gemensamma miljön.
Genom rörelseaktiviteter, kompislopp, samarbetsövningar och arbetet med Barnkonventionen har barnen fått möjlighet att pröva egna idéer, lösa problem tillsammans och påverka gruppens gemensamma aktiviteter. Vi har sett att barnen i allt större utsträckning bjuder in varandra till lek, uppmuntrar sina kompisar och använder begrepp som "tillsammans", "hjälpa" och "allas rätt" i både lek och vardagliga situationer. Detta visar att de inte bara utvecklat kunskap om hållbar utveckling utan också en vilja att omsätta den i handling.
Vi bedömer att barnens tilltro till sin egen förmåga har stärkts under året. Många barn har blivit mer självständiga i att ta initiativ, uttrycka sina idéer och genomföra aktiviteter tillsammans med andra. Vi har också sett att de i större utsträckning vågar prova nya utmaningar, både motoriskt och socialt samt visar stolthet över sina framsteg och sin egen utveckling.
Vår samlade bedömning är att barnen under året har utvecklat en ökad tilltro till sin egen förmåga att påverka, samarbeta och bidra till en hållbar utveckling. De har inte bara fått kunskap om hållbarhetsfrågor utan också återkommande möjlighet att omsätta sina kunskaper i handling.
Vi ser möjligheter att ytterligare utveckla barnens handlingskompetens. Nästa steg blir att ge barnen ännu större ansvar för att planera, genomföra och följa upp olika hållbarhetsprojekt. Vi vill också skapa fler tillfällen där barnen får möta aktörer utanför förskolan exempelvis bibliotek eller kommunens miljöarbete för att ge dem en ännu tydligare upplevelse av att deras handlingar kan göra skillnad även utanför förskolans verksamhet.
Vi upplever att när man håller arbetet levande under året så märker man att barnen blir mer engagerade, inspirerade och att kunskaperna om hållbar utveckling blir mer vardagliga inslag vilket gör det mer naturligt för barnen att tänka på.
Att vara certifierad med Grön Flagg visar att verksamheten arbetar kvalitetssäkrat och metodiskt med lärande för hållbar utveckling. Grön Flagg är en del av det internationella Eco-Schools-nätverket, där FEE (Foundation for Environmental Education) fastställer certifieringskraven och Håll Sverige Rent säkerställer att de efterlevs i Sverige.
