Vi som sitter i rådet är en blandning av rektor, förskollärare och barnskötare. En gång i månaden har vi möte där vi tillsammans går igenom de projekt vi arbetar med, dokumenterar, reflekterar och tittar på vår arbetsplan för att se hur vi arbetar i linje med den. Tillsammans bidrar vi med olika erfarenheter och synsätt för att utveckla verksamheten.
Pulshöjande aktivitet & rörelse
Livsstil & Hälsa
Engelska Franska Förskolan arbetar systematiskt med Grön Flagg och hållbar utveckling som en integrerad del av utbildningen. Arbetet grundar sig i Lpfö 18 (rev. 2025), Barnkonventionen, FN:s Globala mål, samt vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Utifrån utvärderingar, barns intressen och vår gemensamma arbetsplan för 2025/2026 har vi valt tre fokusområden som främjar hälsa, naturkontakt och cirkulär hållbarhet:
1. Rörelse och välbefinnande,
Att skapa daglig rörelseglädje och fysisk aktivitet som stärker barnens hälsa, motorik, självkänsla och koncentration. Rörelse ses som en naturlig och lustfylld del av dagen – både inomhus, utomhus och i undervisningen.
Varje avdelning genomför dagligen minst två pulshöjande aktiviteter på cirka 10 minuter. Aktiviteterna dokumenteras veckovis på TYRA med bilder och reflektioner för att följa upp målen. Målens innehåll är förankrat i arbetslagen via APT och anpassas efter väder, gruppstorlek och barnens ålder, vilket säkerställer att de är både genomförbara och meningsfulla för alla barn.
Barnen är aktiva medskapare i arbetet med rörelse och hälsa, som är en del av vårt hållbarhetsarbete inom den sociala dimensionen. De får vara med och välja, planera och utvärdera de pulshöjande aktiviteterna utifrån sina egna idéer och intressen – exempelvis genom att tillsammans med pedagogerna skapa hinderbanor, välja musik till dans, eller föreslå lekar på gården.
Genom reflektioner, dokumentation och samtal kring hur rörelse påverkar kroppen, orken och humöret utvecklar barnen en medvetenhet om sambandet mellan hälsa, välbefinnande och hållbara vanor. Detta bidrar till att lägga grunden för en hållbar livsstil och en förståelse för vikten av fysisk aktivitet i vardagen.
Barnens delaktighet stärker även deras inflytande och självkänsla – de ser att deras idéer tas tillvara och leder till gemensamma aktiviteter som påverkar hela gruppens välmående.
Arbetet med pulshöjande aktiviteter främjar social hållbarhet genom att stödja barnens hälsa, motorik, självkänsla och koncentration. Genom att barnen är delaktiga i planering och utförande av aktiviteterna utvecklar de ansvarstagande, samarbetsförmåga och inflytande över sin vardag – viktiga aspekter av ett hållbart samhälle.
Dessutom bidrar det till individens långsiktiga hälsa, vilket är en del av hållbar utveckling på individnivå, och stärker barnens förståelse för att vardagliga vanor, rörelse och välbefinnande är viktiga resurser att ta hand om för framtiden.
Skogen & allemansrätten
Djur & Natur
Fokusområdet Skogen & allemansrätten handlar om att ge barnen kunskap om naturen och allemansrätten samt att utveckla förståelse för samspelet mellan människor, växter och djur. Genom regelbundna upplevelser i skog och närnatur vill vi väcka nyfikenhet, ansvar och respekt för miljön. Barnen får uppleva och utforska naturen genom aktiviteter som utflykter till skog och närnatur, samtal och lekar om “Skogens regler”, undersökande av växter, djurspår och årstidernas förändringar, skapande med naturmaterial, byggande av insekts- och fågelhotell av återbruksmaterial samt dokumentation av sina upptäckter i naturdagböcker. Vi markerar även viktiga miljödagar som Världsmiljödagen och deltar i aktiviteter som Kapten Reko-dagar, och genomför utflykter till exempelvis Skansen, Naturhistoriska museet eller kosläpp.
Syftet är att barnen ska utveckla en nära relation till naturen och förstå hur människor, växter och djur påverkar varandra. Genom aktiviteterna får barnen både kunskap och upplevelser som stärker deras ansvarstagande, nyfikenhet och respekt för miljön. Arbetet bidrar till att skapa en förståelse för hållbar utveckling på individnivå, genom att ge barnen insikt i hur deras handlingar påverkar naturen och samhället omkring dem.
Vi genomför minst en undervisningsaktivitet i skogen eller naturen varje vecka som är kopplad till allemansrätten och hållbarhet. Alla aktiviteter dokumenteras på TYRA efter varje utflykt, vilket gör det möjligt att följa upp målen och reflektera över barnens lärande. Mål och arbetssätt är förankrade i hållbarhetsgruppen och arbetslagen, och aktiviteterna anpassas efter närliggande naturområden och barnens ålder, intressen och behov.
Barnen är aktiva medskapare i naturupplevelserna och har möjlighet att påverka vilka utflykter som görs och vad som undersöks i naturen. De får vara med och bestämma hur naturmaterial kan användas i skapande och konstruktion. Genom samtal, reflektioner och dokumentation i naturdagböcker kan barnen synliggöra sina upptäckter och idéer, vilket ger dem verkligt inflytande över innehållet i aktiviteterna och stärker både deras ansvarstagande och självkänsla.
Arbetet stärker den ekologiska hållbarheten genom att barnen lär sig om allemansrätten, naturens regler, återbruk och respekt för allt levande. Social hållbarhet främjas genom samarbete, delaktighet och reflektion, vilket utvecklar barnens empati, ansvar och förståelse för gemensamma resurser. Barnen får kunskap och erfarenheter som skapar långsiktiga hållbara vanor och medvetenhet om hur deras handlingar påverkar både miljön och samhället i framtiden.
Återbruk & second hand
Konsumtion & Resurser
Arbetet fokuserar på att utveckla barnens förståelse för resurshantering, kretslopp och hållbar konsumtion genom kreativt skapande och återbruk. Barnen får upptäcka att det som inte längre används kan få nytt liv, vilket både stimulerar fantasi och problemlösningsförmåga samtidigt som det ökar miljömedvetenheten. På förskolan har vi en återvinningshörna med kläder, böcker och leksaker där barnen kan lämna saker de inte längre använder och hämta något som andra har bidragit med. Vi genomför även besök till lokala second hand-butiker, där barnen får skapa kontakt och relation med personalen och uppleva ett konkret utbyte av material och idéer. Aktiviteterna inkluderar även skapandeprojekt med återvunnet material under temat “Från skräp till skatt”, skräpplockardagar med reflektion kring avfall och ansvar samt samtal och lek med naturmaterial.
Syftet är att barnen ska utveckla en tidig förståelse för hur resurser kan användas på ett hållbart sätt och hur vi alla kan bidra till ett mer cirkulärt samhälle. Genom återbruk, kreativa lösningar och interaktion med second hand-butiker får barnen konkreta erfarenheter av hållbar konsumtion och återvinning, vilket stärker både deras miljömedvetenhet och ansvarstagande.
Varje avdelning genomför minst ett återbruksprojekt per termin, och alla aktiviteter dokumenteras med bilder och reflektioner på TYRA. Mål och arbetssätt är förankrade i hållbarhetsgruppen, och material samlas in från förskolan och familjer för att säkerställa att projekten är både realistiska och genomförbara. Arbetet sker i nära samarbete mellan pedagoger och barn, med fokus på att göra lärandet praktiskt, kreativt och meningsfullt. Genom återvinningshörnan och besök till second hand-butiker får barnen dessutom uppleva ett konkret utbyte och utveckla relationer med andra människor utanför förskolan.
Barnen är aktiva medskapare i alla återbruksprojekt och får vara med och bestämma vad som ska skapas, vilka material som används och hur slutresultaten ska presenteras. Genom återvinningshörnan får de själva välja material, lämna saker och hämta andras bidrag. Vid besök på second hand-butiker får barnen delta i dialoger, samarbeta med personalen och reflektera över utbyte och resurshantering. Genom diskussioner, observationer och reflektioner får barnen påverka innehållet i projekten, vilket ger dem både inflytande och ansvar, samtidigt som deras kreativitet och problemlösningsförmåga utvecklas.
Arbetet kopplar till ekologisk hållbarhet genom att barnen får kunskap om återbruk, ekonomisk hållbarhet, kretslopp och hur resurser kan användas på ett hållbart sätt. Social hållbarhet främjas genom samarbete, delaktighet och ansvarstagande i gruppen, samt genom kontakt och relationer med människor utanför förskolan, till exempel personal på second hand-butiker. Genom kreativa projekt och återvinningsaktiviteter lär sig barnen att värdera resurser och ta ansvar för hållbar konsumtion, vilket bidrar till långsiktiga hållbara vanor och miljömedvetenhet.
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Vi ville jobba med ekonomisk hållbarhet på ett sätt som blev tydligt och konkret för barnen där de även skulle vara delaktiga i ekonomiska beslut som påverkar deras miljö på förskolan. Vi bestämde oss för att skapa ett gemensamt sparmål i syfte att vi sedan skulle använda pengarna och köpa något roligt till avdelningen.
Vi började med att prata om pengars värde och pantade med barnen. På en samling tittade vi och kände på mynt och sedlar och pratade om hur mycket de var värda. Barnen fick berätta om de har handlat med fysiska pengar någon gång och de var särskilt nyfikna på 20-kronors sedeln med Pippi Långstrump på. Vi satte sedan upp en bild på en burk med "mynt" i som gick att fylla i med whiteboardpenna för att synliggöra sparandet. Målet vi satte var 100 kronor och vi pratade om vi skulle använda pengarna vi sparade till att köpa något tillsammans till avdelningen.
En dag tog vi en mindre grupp barn till en second hand butik nära förskolan och tog bilder på olika saker som förslag på vad vi kunde köpa. Barnen hittade gosedjur, bilar, dockor och spel. När vi kom tillbaka visade vi bilderna och smalnade ner det till fyra kategorier. Barnen röstade sedan genom att lägga en trästav på bilden av det föremål de ville köpa. Vinnaren blev bilar, och nu hade vi ett tydligt mål att spara till!
Under ett par veckor fick vi in mer pant från vårdnadshavarna och barnen fick fylla i burken på tavlan för att se hur mycket vi sparade varje gång vi pantade. Till slut hade vi nått vårt mål på 100 kronor och vi gick iväg till second handen. Där kunde vi köpa en burk med massor av små bilar och en lite större bil, en bubbla med rymdmönster på.
Det här blev ett superbra sätt för oss med åldrarna 2-4 att konkretisera pengars värde och hur man kan återvända resurser. Dels genom att panta, dels genom att köpa second hand. Att barnen själva fick rösta gjorde att beslutet blev demokratiskt och de blev verkligen delaktiga i hela processen. Nu frågar de vad mer vi kan köpa för pantpengarna så det blir någonting som ständigt pågår inne på avdelningen.
Under året har vi introducerat olika sätt att röra på kroppen och skapa rörelseglädje med barnen. Barnen har fått undersöka hur man kan få upp pulsen och röra på sig snabbt när vi har sprungit, dansat och hoppat tillsammans. Vi har också undersökt hur man kan skapa ett lugn med långsammare rörelser när vi har haft yoga med barnen. Rörelseaktiviteterna har vi utfört både inomhus och utomhus.
Till en början var barnen observanta när vi introducerade våra aktiviteter med fokus på att höja pulsen eller andas lugnt. När barnen började känna igen rörelseaktiviteterna och dess rutiner började barnen att dansa, springa och hoppa med när vi höjde pulsen. Och de började också att vara med och följa de lugna yogarörelserna som att sträcka på ryggen, stå på tårna eller sitta som en fjäril.
Vi lärde oss att skapa rörelseglädje med barnen tar tid och repetition, både dagligen med pulshöjande aktiviteter och veckovis när vi skapade lugnande rörelser med yoga.
- ”Dansa!” - ”Yoga!”
Barnen har uttryckt nyfikenhet, koncentration, glädje och önskemål om att få dansa och ha yoga. Barnens rörelseglädje har växt fram med hjälp av dessa snabba och lugna rörelseaktiviteter.
Vi tipsar om att repetera rörelseaktiviteter dagligen och veckovis, både utomhus och inomhus, så att barnen får tid på sig att observera och lära sig vad man ska göra och få de i rutin.
Under året har vi arbetat med hållbar utveckling genom att integrera de ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionerna i den dagliga verksamheten. Barnen har deltagit i skräpplockning, återbruk av material som kartonger och toalettrullar samt pantinsamling. Genom pantningen har barnen fått erfarenheter av den ekonomiska dimensionen då de tillsammans har röstat om vad pengarna ska användas till. Detta har stärkt deras förståelse för demokratiska processer och gemensamt ansvar.
Den ekologiska dimensionen har varit särskilt framträdande genom vårt arbete i naturen. De äldre barnen har regelbundet besökt skogen där de arbetat med allemansrätten och samtalat om hur vi tar hand om naturen. Barnen har utvecklat en större respekt för skogen och dess invånare. Där de tidigare sprang omkring och skrek visar de nu större hänsyn till naturen och förståelse för att vi är gäster i skogens hem.
Den sociala dimensionen har bland annat synliggjorts genom dagliga dans- och yogastunder. Efter vilan har barnen deltagit i pulshöjande aktiviteter som blivit en naturlig del av verksamheten. Vi ser en tydlig utveckling i barnens rörelseglädje och sociala samspel. Barnen uttrycker själva önskemål om att få dansa och yoga, och de har lärt sig gemensamma regler kring aktiviteterna, såsom att visa hänsyn, inte puttas och att lyssna på varandra.
Arbetet har haft flera konkreta effekter. Barnen visar större ansvarstagande för naturen, är mer medvetna om återbruk och resurshushållning samt har utvecklat goda vanor kring rörelse och hälsa. Vi har även flyttat ut fler aktiviteter till naturen, såsom läsning, musik, skapande verksamhet och pedagogiska projekt.
Även pedagogerna har utvecklats genom arbetet. Intresset för utomhuspedagogik har ökat och verksamheten har kunnat bedrivas utomhus året runt, även under vinterhalvåret. Samtidigt har vi sett utmaningar i att få hela personalgruppen lika engagerad i utomhuspedagogiken, vilket vi arbetat med genom tydliga mål i arbetsplanen och kontinuerlig uppmuntran.
Arbetet har haft en tydlig koppling till läroplanens mål kring hållbar utveckling, barns hälsa, inflytande och ansvarstagande. Genom projekten har barnen fått möjlighet att utforska hur resurser används, återanvänds och kan sparas, exempelvis genom experiment kring vattenförbrukning och samtal om konsumtion och återvinning.
Vi ser värdet av att fortsätta utveckla utomhuspedagogiken och låta ännu fler delar av verksamheten ske utomhus. Nästa steg är att stärka samarbetet med externa aktörer, exempelvis idrottsföreningar, för att ge barnen möjlighet att prova olika aktiviteter. Vi vill också utveckla arbetet med öppning och stängning utomhus så att det blir en gemensam rutin på alla avdelningar.
Barnens intressen och idéer har varit utgångspunkten för verksamhetens projekt och aktiviteter. Genom observationer av barnens lek och samtal har vi fångat upp deras intressen och låtit dessa styra projektens innehåll. När barnen exempelvis började hoppa som harar utvecklades detta till ett projekt där vi lånade böcker om harar, letade efter spår i skogen och fördjupade oss i djurens liv.
Barnen har visat stort engagemang för våra skogsutflykter. Genom återkommande rutiner, där de själva packar ryggsäck och frukt, har de blivit allt mer delaktiga i planering och genomförande. Vi har även lånat böcker utifrån förskolans teman, vilket har inspirerat barnen att själva vilja låna böcker och bidra med idéer till verksamheten.
Barnen har fått påverka genom omröstningar, exempelvis kring vilka parker vi ska besöka. Deras intressen har också lett till nya projektområden, såsom arbete kring bebisar och djurs ungar när flera barn fått småsyskon hemma.
Vi har arbetat med öppna frågor och utforskande arbetssätt där en bok, en observation eller ett intresseområde får leda vidare till nya frågor och undersökningar. Pedagogerna har ibland använt dokumentation, bilder och filmer som underlag för barns reflektioner där barnen själva fått diskutera och resonera medan pedagogerna observerat och lyssnat.
Barnen visar att de känner igen projektarbetssättet och kommer själva med förslag på sådant de vill utforska vidare. Även vårdnadshavarna har fått en ökad förståelse för hur vi arbetar med projekt och tematiskt lärande.
Vi tar med oss vikten av att fortsätta observera barnens intressen och låta deras frågor styra verksamheten. Genom att ge barnen tid att diskutera, reflektera och uttrycka sina tankar får vi värdefull kunskap om deras perspektiv. Vi vill fortsätta utveckla arbetssätt där barnens röster synliggörs och påverkar verksamhetens innehåll.
Genom det dagliga arbetet har barnen fått möjlighet att omsätta sina kunskaper i handling. Vi ser att barnen idag tar större ansvar för naturen genom att undvika att bryta pinnar, sparka på buskar eller störa miljön omkring sig. De plockar skräp, återanvänder material och visar omsorg om både naturen och förskolans resurser.
Barnen har också blivit mer medvetna om hållbar resursanvändning. De använder mindre papper när de torkar händerna, är uppmärksamma på vattenförbrukning och påminner ibland varandra om att inte slösa på resurser.
Många barn tar egna initiativ genom att ta med återbruksmaterial hemifrån som kan användas i verksamheten. De berättar för sina familjer om arbetet på förskolan och vill visa sina föräldrar de platser i skogen som de besöker regelbundet. På så sätt sprids kunskaperna även utanför förskolan.
Vi ser att barnen har utvecklat tilltro till sin egen förmåga att påverka sin omgivning. De tar ansvar, föreslår lösningar och hjälper varandra att göra hållbara val. Deras kunskaper omsätts i praktisk handling både i förskolan och i hemmet.
Vi tar med oss insikten om hur betydelsefullt barnens engagemang är för verksamhetens utveckling. När barnen får möjlighet att påverka, ta ansvar och omsätta sina idéer i handling växer deras handlingskompetens. Samtidigt inspirerar deras nyfikenhet och engagemang oss pedagoger att fortsätta utveckla arbetet med hållbar utveckling.
Genom arbetet har det blivit tydligt att hållbar utveckling skapas genom många små handlingar varje dag och att barnen, när de ges rätt förutsättningar, är viktiga förändringsaktörer både i förskolan och hemma. För att ta tillvara på detta engagemang krävs ett medvetet och långsiktigt arbete. En viktig lärdom är därför att en tydlig arbetsplan, som beskriver när och hur vi arbetar med de ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionerna, säkerställer att hållbar utveckling genomsyrar hela verksamheten. Det skapar samsyn i arbetslaget, en tydlig röd tråd i undervisningen och ger barnen kontinuerliga möjligheter att utveckla sina kunskaper, sitt ansvarstagande och sin förmåga att göra hållbara val i vardagen.
Att vara certifierad med Grön Flagg visar att verksamheten arbetar kvalitetssäkrat och metodiskt med lärande för hållbar utveckling. Grön Flagg är en del av det internationella Eco-Schools-nätverket, där FEE (Foundation for Environmental Education) fastställer certifieringskraven och Håll Sverige Rent säkerställer att de efterlevs i Sverige.
