Broholmskolan Grön Flagg-resa 25/26

Titel

Utomhuspedagogik i alla åldrar

---

Grön Flagg-tema

Djur & Natur

---

Vad

På vår skola vill vi stärka utomhuspedagogiken i alla årskurser, från förskoleklass till årskurs 9. Vi ser naturen som en viktig resurs för lärande, rörelse och välbefinnande och arbetar därför aktivt med att flytta ut undervisningen i flera ämnen under hela året.

Utomhuspedagogik handlar också om att eleverna ska utveckla trygghet i naturen, lära sig om allemansrätten och förstå hur vi tar hand om våra närmiljö.

---

Varför

Genom att arbeta kontinuerligt med utomhuspedagogik vill vi att alla elever ska känna sig trygga och delaktiga i naturen, utveckla förståelse för hållbar livsstil och miljöansvar, stärka sin motorik, hälsa och koncentration samt uppleva att lärande kan ske i många miljöer och på många sätt

Vårt mål är att utomhuspedagogiken ska vara en naturlig del av skolans kultur och vara något som genomsyrar vårt arbete varje vecka och syns i alla åldrar.

---

Hur

Vi arbetar på flera sätt för att nå målet i alla åldrar. Basplatser - vi utgår ifrån två stycken närliggande basplatser där vi förlägger undervisning flera gånger i veckan i alla årskurser.

Ämnesövergripande utelektioner: NO, idrott och hälsa, matematik, svenska och bild är exempel på ämnen där lektioner flyttas ut. Det kan handla om allt från mätningar och fältstudier till berättande, lekar och skapande. På våra basplatser utför vi även enklare matlagning där eleverna får träna på att använda utekök, tända eldar och tänka kring hållbarhet och konsumption.

Säsongsanpassat lärande: Eleverna får uppleva naturens förändringar och arbeta med moment som hör årstiden till som exempelvis orientering, eldning, växter och djur, näringskedjor, årstider och material i naturen.

Hela skolan deltar: Både yngre och äldre elever arbetar utomhus, ibland tillsammans. Detta skapar gemenskap och möjlighet till lärande över åldersgränser.

Natur som lärmiljö: Vi strävar efter att använda naturen som ett aktivt verktyg, inte enbart som en plats. Det innebär att eleverna får undersöka, experimentera, samarbeta och lösa problem i direkt kontakt med omgivningen.

---

Delaktighet och inflytande

Klassråd och elevråd lyfter hållbarhetsfrågor. Eleverna kan ta upp idéer, problem och förbättringsförslag kopplade till miljö och utomhusmiljö, som sedan diskuteras i elevrådet. Det kan handla om sopsortering, trygghet i skogen eller nya aktiviteter utomhus.

Praktiska insatser i närmiljön Eleverna deltar i: skräpplockning och återvinningsprojekt, skötsel av basplatser (plocka pinnar, röja gångar, bygga sittplatser, skapa skyltar), att reklamera nedskräpade områden till kommunen, att utveckla skolgården med förslag på nya ytor eller naturvänliga lösningar.

Efter utelektioner får eleverna utvärdera. Vad fungerade bra? Vad vill de göra mer av? Hur kan vi förbättra trygghet, rutiner och aktiviteter ute? Deras synpunkter används sedan direkt i planeringen inför kommande period.

Eleverna är med och dokumenterar utomhusaktiviteter genom bilder, filmer, loggböcker och skyltar som visar vad skolan gör i sitt hållbarhetsarbete.

---

Hållbar utveckling

Under utomhuslektionerna tar vi upp frågor som skogens betydelse, biologisk mångfald, skräpplockning, klimat, allemansrätt och hur vi rör oss i naturen på ett ansvarsfullt sätt.

Utomhuspedagogik ger skolan en tydlig koppling till hållbar utveckling. När undervisningen flyttar ut får eleverna uppleva naturen direkt och förstå ekologiska samband genom praktiska aktiviteter i närmiljön. Samtidigt stärks social hållbarhet genom att eleverna samarbetar, tar ansvar och bygger tryggare relationer utomhus. Genom att delta i skötsel av gemensamma ytor utvecklar de också förståelse för hur resurser används och hur man tar hand om sin omgivning. På så sätt blir utomhuspedagogik ett konkret sätt att väva samman lärande, hälsa och hållbar utveckling.

Titel

Social trygghet i skolan

---

Grön Flagg-tema

Livsstil & Hälsa

---

Vad

Vi vill att alla elever, oavsett ålder, ska känna sig trygga, inkluderade och delaktiga i skolans gemenskap. Social trygghet är en central del av vårt hållbarhetsarbete och vi arbetar därför aktivt för att skapa en skola där alla behandlas med respekt och där eleverna utvecklar förmågan att samarbeta, kommunicera och ta ansvar för varandra.

---

Varför

Genom att arbeta långsiktigt med social trygghet vill vi att alla elever ska känna sig sedda, hörda och respekterade. De ska våga delta och ta plats utan rädsla för att bli utsatta och kunna skapa goda relationer som bygger på omtanke och samarbete.

Eleverna ska förstå sitt ansvar i att bidra till en trygg och välkomnande skola, kunna trivas i skolan och känna glädje i sina möten med andra.

Vårt mål är en skola där trygghet och gemenskap finns i varje del av skoldagen och där varje elev känner att de hör hemma.

---

Hur

Vi arbetar på flera sätt för att skapa social trygghet i alla årskurser.

Tydliga trygghetsrutiner där alla klasser arbetar regelbundet med värdegrund, gruppstärkande övningar och gemensamma regler. Varje klass har återkommande trygghetsgenomgångar där eleverna får uttrycka hur de upplever sin skoldag.

Vi använder åldersövergripande aktiviteter i vårt arbete där vi arbetar med faddergrupper, gemensamma temadagar och aktiviteter där äldre elever hjälper och stöttar yngre. Detta skapar trygghet, minskar barriärer mellan årskurser och stärker skolans gemenskap. Vi genomför även en temavecka med fokus på att "må bra" där vi genom gemensamma aktiviteter på olika sätt uppmärksammar och arbetar med måendet hos våra elever.

Vi arbetar för en trygghet i våra utomhusmiljöer. Under vårt arbete med utomhuspedagogik arbetar vi extra mycket med samarbete, kommunikation och omtanke. Vi hjälper eleverna att våga, stötta varandra och lösa problem tillsammans.

Trygghetsfrämjande lek och rörelse där vi på raster och utomhuslektioner erbjuder aktiviteter som uppmuntrar samarbete i stället för konkurrens. Pedagoger är aktiva ute och medverkar i att stötta positiva interaktioner.

Alla vuxna arbetar med att se varje elev, vara nära och skapa goda relationer. Genom att vara aktiva, delaktiga och lyhörda kan vi fånga upp tidiga signaler och förebygga konflikter.

Vi använder strukturerade metoder och samtal för att hjälpa eleverna att lösa konflikter på ett respektfullt sätt. Vi tränar eleverna i att uttrycka känslor, lyssna på varandra och hitta gemensamma lösningar.

---

Delaktighet och inflytande

Genom klassråd, trygghetskartläggningar och samtal får eleverna komma med förslag på hur miljöer och rutiner kan förbättras. Deras idéer ligger till grund för förändringar som gör skolan tryggare.

Under våra temadagar och andra åldersövergripande aktivieter får de äldre eleverna ta ansvar för de yngre och medverkar därmed till att de känner sig trygga i de aktivteter vi genomför.

I varje klass arbetar eleverna tillsammans med läraren fram regler för hur man är mot varandra, rutiner för hur konflikter ska lösas, hur man vill ha det i klassrummet, på skolgården och i skogen. När eleverna själva formulerar reglerna ökar både ansvar och trygghet.

Eleverna får genom enkäter svara på frågor om var de känner sig trygga/otrygga, vilka situationer som fungerar mindre bra, vad som skulle göra skolan tryggare. Deras svar ligger sedan till grund för förändringar, t.ex. placeringar, rastaktiviteter, vuxennärvaro eller rutiner. Vi även ett trygghetsråd på skolan som kontinuerligt jobbar för en trygg skolmiljö.

---

Hållbar utveckling

Arbetet med social trygghet i skolan är en central del av skolans bidrag till hållbar utveckling och kan tydligt kopplas till flera av de globala målen. Genom att skapa en trygg och inkluderande skolmiljö stärks elevernas möjligheter att nå sin fulla potential, samtidigt som skolan lägger grunden för ett demokratiskt och hållbart samhälle.

Mål och riktlinjer

Skolans värdegrund och uppdrag

Följande övergripande perspektiv och/eller förhållningssätt inkluderas i vårt Grön Flagg-arbete:

• Ett miljöperspektiv
• Ett internationellt perspektiv
• Ett etiskt perspektiv

---

Övergripande mål och riktlinjer

Normer och värden

Skolans mål är att varje elev:

• Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter.
• Tar avstånd från att människor utsätts för våld, förtryck, diskriminering och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa andra människor.
• Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.
• Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

---

Kunskaper

Skolans ansvar är att varje elev:

• Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv.
• Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt.
• Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
• Kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden.
• Kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia.
• Har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället.
• Har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling.
• Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

---

Elevernas ansvar och inflytande

Skolans mål är att varje elev:

• Genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö.
• Visar respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan.
• Successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan.
• Har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

---

Ämnesövergripande arbete

De skolämnen som inkluderas i vårt Grön Flagg-arbete:

• Hem- och konsumentkunskap
• Idrott och hälsa
• Biologi
• Fysik
• Kemi
• Geografi
• Samhällskunskap
• Slöjd
• Svenska
• Teknik

---

• God hälsa och välbefinnande
• God utbildning
• Jämställdhet
• Hållbara städer och samhällen
• Hållbar konsumtion och produktion
• Bekämpa klimatförändringarna
• Ekosystem och biologisk mångfald
• Fredliga och inkluderande samhällen

Uppladdade bilder

• 
• 
• 
• 
• 

---

Tema i fokus

• Djur & Natur

---

Vad gjorde vi?

Eleverna delades upp i åldersblandade grupper med barn från förskoleklass och årskurs 1, vilket skapade goda möjligheter för samarbete och lärande över åldersgränserna. Arbetet inleddes med att vi tillsammans tittade på en faktafilm om myran, som väckte elevernas nyfikenhet och gav en gemensam introduktion till ämnet. Därefter läste vi en kort faktatext högt och samtalade om innehållet för att fördjupa förståelsen och fånga upp elevernas tankar och frågor.

Som nästa steg fick eleverna ta del av bilder som visade myrans livscykel – ägg, larv, puppa och färdig myra. Utifrån detta genomförde de en praktisk bilduppgift där de klippte ut och placerade bilderna i rätt ordning. Uppgiften gav eleverna möjlighet att konkretisera sina kunskaper och arbeta både självständigt och tillsammans i gruppen.

Varje grupp valde därefter gemensamt ut tre faktameningar om myran. Dessa fick eleverna skriva ner och illustrera, vilket tränade både deras skrivförmåga och deras förmåga att återge och bearbeta fakta i egna ord och bilder.

Veckan efter temadagen följdes arbetet upp genom ett gemensamt besök i skogen, där alla klasser fick möjlighet att studera en myrstack på nära håll. På plats repeterade vi tidigare faktakunskaper och fördjupade samtalet kring hur en myrstack är uppbyggd och vad som sker inuti den. Som en del av undersökningen hade vi med oss kex som eleverna fick hålla ovanför myrstacken och sedan smaka på, för att undersöka om de kunde känna spår av myrornas försvarsvätska. Detta praktiska inslag bidrog till att göra lärandet mer konkret och engagerande, samtidigt som det väckte nya frågor och funderingar hos eleverna.

---

Hur gick det?

Eleverna visade ett stort intresse och engagemang genom hela arbetet. De deltog aktivt i både samtal, praktiska moment och skapande uppgifter, och visade nyfikenhet inför både faktainnehållet och undersökningarna.

Att arbeta i mindre, åldersblandade grupper med elever från olika klasser fungerade mycket bra. Det skapade goda förutsättningar för samarbete, där eleverna kunde lära av varandra och dela sina tankar och erfarenheter. De äldre eleverna tog ofta en stöttande roll, samtidigt som de yngre bidrog med nya perspektiv och frågor. Detta ledde till ett fint erfarenhetsutbyte och en inkluderande lärmiljö där många elever vågade delta och uttrycka sig.

---

Vad blev resultatet?

Vi uppmärksammade att repetition spelar en viktig roll i elevernas lärande, särskilt eftersom ettorna redan hade arbetat med temat om myran under tidigare år. Genom att återknyta till något bekant kunde eleverna känna igen sig, vilket skapade trygghet och ökade deras engagemang. Både barn och vuxna upplevde arbetet som roligt, inspirerande och meningsfullt, vilket bidrog till en positiv lärandemiljö. Arbetsmängden upplevdes som väl avvägd, både när det gäller svårighetsgrad och tidsåtgång. Uppgifterna var tillräckligt utmanande för att stimulera elevernas utveckling, samtidigt som de var hanterbara och gav utrymme för alla att lyckas. Att organisera arbetet genom att blanda grupper och lärare visade sig vara särskilt gynnsamt. Det skapade variation, nya samarbeten och en ökad arbetsglädje bland eleverna. Vi kunde också tydligt se att många elever tog större ansvar, ansträngde sig mer och visade en förbättrad koncentration i sitt arbete.

---

Vad tyckte eleverna?

Eleverna uttryckte glädje över att få arbeta tillsammans med andra elever än de i den egna klassen. Det bidrog till en positiv stämning och ökade motivationen i grupparbetet. Många tog chansen att lära känna nya kamrater och samarbetade på ett öppet och nyfiket sätt. Djuret myran väckte stort intresse hos eleverna, och de fastnade särskilt för olika faktakunskaper kring dess liv och beteende. De visade nyfikenhet genom att ställa frågor, dela med sig av egna tankar och återkoppla till det de lärt sig under aktiviteterna. Flera elever visade också att de tog till sig kunskapen genom att använda nya begrepp och detaljer i sina muntliga och skriftliga uppgifter.

---

Lärdomar och tips till andra som vill testa

Att arbeta i åldersblandade grupper fungerar mycket bra när uppgifterna är tydligt strukturerade. Det skapar naturliga tillfällen för eleverna att stötta varandra, och bidrar till både kunskapsutbyte och social utveckling. Variation i arbetssätten – som att kombinera film, högläsning, praktiska uppgifter och skapande – håller engagemanget uppe och gör att fler elever hittar ett sätt att ta till sig innehållet. Konkreta och visuella moment, som att arbeta med bilder eller undersöka i naturen, hjälper eleverna att förstå och minnas innehållet bättre. Att få uppleva på riktigt, som vid besöket vid myrstacken, gör lärandet mer meningsfullt. Det är också värdefullt att låta eleverna vara delaktiga i att välja ut fakta, till exempel genom att tillsammans formulera faktameningar. Det stärker deras ägarskap över lärandet och tränar deras förmåga att urskilja viktig information. Ett annat tips är att ge utrymme för samtal i små grupper, där eleverna får sätta ord på sina tankar och lyssna på varandra. Det bidrar både till språkutveckling och fördjupad förståelse. Vi tycker också att skogsbesöket veckan efter knöt ihop lärandet på ett bra sätt.

---

• Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Uppladdade bilder

• 
• 
• 
• 
• 

---

Tema i fokus

• Livsstil & Hälsa

---

Vad gjorde vi?

Under en temavecka med fokus på hälsa och livsstil arbetar eleverna med frågor som rör fysisk aktivitet, kost, sömn, psykiskt välmående och sociala relationer. Genom praktiska aktiviteter, diskussioner, samarbetsövningar och ämnesövergripande undervisning får eleverna ökad kunskap om hur olika livsstilsval påverkar hälsan. Veckan syftar till att stärka elevernas medvetenhet om vikten av en balanserad livsstil och ge dem verktyg för att göra hälsosamma val i vardagen. Eleverna har fått testa olika fysiska aktiviteter under veckan, så som Teakwondo, tabata, dans, träna på gym och skridskor med mera. Årskurs 6 fick under veckan bjuda skolan på frukost där fokus låg på kostcirkeln och hur en bra frukost kan se ut. Hela skolan fick lyssna på en föreläsningen med Andreas Cederqvist från Hjärnplus. Han pratar om vikten av rätt inställning för att kunna prestera bättre, studieteknik och olika verktyg för att må bättre. Även skolans vårdnadshavare fick ta del av denna föreläsning. Under veckan har skolan fadderverksamhet där äldre barn tillsammans med de yngre genomför olika aktiviteter. I år fick de skriva dikter om saker som de mår bra av, vika hjärtan samt ha högläsning i små grupper. Skolan hade även besök av NTF som pratade med åk 7-9 om vikten av säkerhet i trafiken. Eleverna fick testa att sitta i en krocksläde och känna på de krafter som blir vid en hastig inbromsning.

---

Hur gick det?

Må-Bra-Veckan är ett väl inarbetat arbete som skolan genomfört under många års tid. De aktiviteter som vi genomför flyter på bra och pedagogerna känner sig trygga med vad som ska göras under veckan. Vi är noga med att förekomma eventuella situationer som kan uppstå, vi arbetar att med anpassa för de elever som har någon NPF-diagnos samt andra fysiska hinder.

---

Vad blev resultatet?

Genom de varierade aktiviteterna fick eleverna ökad kunskap om hur fysisk aktivitet, kost, säkerhet och psykiskt välmående påverkar hälsan. Veckan bidrog också till att stärka gemenskapen på skolan genom fadderaktiviteter och gemensamma upplevelser över årskurserna

---

Vad tyckte eleverna?

Må-Bra-Veckan blev mycket uppskattad av eleverna. Många elever visade stort engagemang och nyfikenhet, och aktiviteterna gav dem nya erfarenheter och verktyg för att göra hälsosamma val i vardagen.

---

Lärdomar och tips till andra som vill testa

Vi upplever att denna vecka är mycket uppskattad av hela skolan och tycker att det är ett viktigt område att beröra. - Att börja smått kan vara bra, det är mycket som ska gå ihop schemamässigt och det kan vara svårt att få till bra och meningsfull aktiviter unde ren hel vecka. Vi rekommenderar att börja med en eller kanske två dagar för att sedan öka på. - Vi vänder oss ut till våra lokala idrottsföreningar och andra samhällstjänster för att få till varierade och meningsfulla aktiviteter, vi tycker att det är viktigt att synliggöra för eleverna vad som finns att tillgå i vår stad. - Vi arbetar även en del över årskurserna för att skapa en större gemenskap och en känsla av att skolan är ett Vi.

---

• Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Uppladdade bilder

• 

---

Tema i fokus

• Livsstil & Hälsa

---

Vad gjorde vi?

På vår skola arbetar vi aktivt för att skapa en trygg och inkluderande miljö där alla elever känner sig välkomna och respekterade. I detta arbete använder vi oss utav ett färdigt material där vi genom olika samarbetsövningar låter eleverna träna på att lyssna på varandra, lösa problem tillsammans och utveckla goda relationer. Vi arbetar kontinuerligt med likabehandling för att stärka förståelsen för allas lika värde och motverka diskriminering och kränkningar. Genom samtal, gemensamma aktiviteter och värdegrundsarbete främjar vi vänskap, gemenskap och respekt, så att alla elever får möjlighet att känna sig delaktiga och betydelsefulla i skolans vardag.

---

Hur gick det?

Eleverna har deltagit i de olika övningarna aktivt och har genom detta utvecklat sin förmåga att lyssna in andras tankar och känslor.

---

Vad blev resultatet?

Genom regelbundna samarbetsövningar och arbete med likabehandling ser vi att eleverna har utvecklat en ökad medvetenhet om hur deras ord och handlingar påverkar andra. Vi upplever att de har fått en bättre förståelse för vad kränkningar, utanförskap och diskriminering innebär samt hur de kan agera för att skapa en trygg och inkluderande miljö. Arbetet har bidragit till ökad respekt, empati och hänsyn mellan eleverna, vilket har stärkt gemenskapen och trivseln på skolan.

---

Vad tyckte eleverna?

Eleverna på skolan uppskattar att arbeta med samarbetsövningar eftersom de får lära känna varandra bättre, träna på att lyssna och lösa problem tillsammans. Övningarna bidrar till en positiv gemenskap där alla får möjlighet att delta och känna sig betydelsefulla. Många elever upplever att samarbetsövningarna är både roliga och lärorika, samtidigt som de stärker tryggheten och sammanhållningen i gruppen.

---

Lärdomar och tips till andra som vill testa

Vi upplever att det är lättare att få till arbete med likabehandling och värdegrund när det finns ett färdigt material. Materialet kan vi sedan anpassa efter våra klasser för att få till bästa resultat. Att genomföra dessa övningar regelbundet upplever vi gör att detta ämne är levande hos barnen hela tiden.

---

• Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Uppladdade bilder

• 
• 
• 
• 
• 

---

Tema i fokus

• Djur & Natur

---

Vad gjorde vi?

På skolan bedrivs regelbundet undervisning utomhus där eleverna utgår från en gemensam basplats i naturen. Detta sker minst en gång i veckan upp till och med årskurs 5. Basplatsen fungerar som en trygg samlingspunkt för lärande, reflektion och gemenskap. Genom att använda närmiljön som klassrum får eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper genom praktiska och upplevelsebaserade aktiviteter samtidigt som de stärker sin förståelse för natur och hållbar utveckling. På vår skola används skogen som ett naturligt klassrum där undervisning sker i alla ämnen. Genom praktiska och teoretiska aktiviteter får eleverna arbeta med matematik, språk, naturvetenskap, samhällskunskap, idrott och estetiska ämnen i en inspirerande miljö. Skogen ger möjlighet till rörelse, samarbete och utforskande samtidigt som eleverna utvecklar sina kunskaper och sin förståelse för omvärlden på ett lustfyllt sätt.

---

Hur gick det?

Vårt arbete med utomhusundervisning från förskoleklass till årskurs 6 fungerar bra och är en naturlig del av undervisningen. Eleverna har fått lära sig genom att vara ute, undersöka, samarbeta och använda kroppen på olika sätt. Vi har arbetat med allt från natur, årstider och arter till matematik, engelska, rörelse, friluftsliv och hållbar utveckling.

Det har varit uppskattat av eleverna och vi märker att många blir engagerade när undervisningen blir mer praktisk och varierad. Det har också gett bra möjligheter att träna ansvar, samarbete och att ta hand om vår närmiljö. Samtidigt har vi lärt oss att tydliga ramar och enkla upplägg gör det lättare att lyckas med lektionerna ute.

Under året har vi sett hur utomhusundervisningen hjälper eleverna att upptäcka och utveckla sina egna förmågor. De får uppleva att de ofta klarar mer än de först tror och att orken räcker längre, att kroppen blir starkare och att större utmaningar blir möjliga när de får växa steg för steg genom årskurserna. Vi ser också hur eleverna bygger upp en trygghet i att vistas ute. Kunskapen om kläder, väder och utrustning blir inte bara något vi pratar om, utan något de själva använder i praktiken. Det märks tydligt att de har gjort erfarenheterna till sina egna. De vet hur de behöver klä sig efter årstid, väder och aktivitet, och det gör dem mer självständiga och trygga i olika utomhusmiljöer.

---

Vad blev resultatet?

Vi upplever att utomhusundervisningen främjar samarbete, nyfikenhet, rörelse och ansvarstagande samtidigt som den stärker elevernas relation till naturen och varandra. Detta arbetssätt ser vi bidrar till en ökad motivation, stärkt gemenskap och ett varierat lärande där alla elever får möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar.

---

Vad tyckte eleverna?

Många elever upplever utomhuspedagogiken som både rolig och lärorik. Att få lära sig genom praktiska aktiviteter och rörelse i naturen skapar engagemang och nyfikenhet. Eleverna beskriver ofta att de känner sig friare och mer delaktiga när undervisningen sker utomhus. Arbetssättet ger också fler möjligheter att samarbeta, lösa problem tillsammans och stärka relationerna till sina klasskamrater. För många bidrar utomhusundervisningen till ökad trivsel, motivation och en känsla av lugn och välbefinnande.

---

Lärdomar och tips till andra som vill testa

Vårt bästa tips är att bara börja. Det behöver inte vara stort eller krångligt. Ta med klassen ut på skolgården, gör en kort övning, prata om dagens ämne ute eller låt eleverna lösa en uppgift tillsammans i rörelse. Vi har lärt oss att det blir bäst när eleverna vet vad som gäller. Var ska vi samlas? Vad ska vi göra? Vilka regler gäller? Tydliga ramar gör att det blir lugnare och lättare att genomföra lektionen. Ett annat tips är att tänka att nästan alla ämnen kan flytta ut ibland. Matte kan bli mätning och problemlösning ute, svenska kan bli skrivuppgifter med inspiration från naturen och NO blir väldigt lätt att koppla till det man ser runt omkring sig. Vi märker att många elever blir mer nyfikna och aktiva när de får lära med hela kroppen. Det blir också ett bra sätt att träna samarbete, ansvar och att ta hand om naturen.

Så vårt råd är: börja enkelt, testa er fram och våga göra det på ert eget sätt. Det behöver inte bli perfekt från början. Det viktigaste är att komma ut.

---

• Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Uppladdade bilder

• 
• 
• 
• 
• 

---

Tema i fokus

• Livsstil & Hälsa

---

Vad gjorde vi?

Under läsåret genomför vi flera större utomhusaktiviteter med våra äldre elever, från årskurs 5 till årskurs 9. Aktiviteterna byggs upp stegvis och ger eleverna möjlighet att utveckla både fysisk förmåga, självständighet, ansvar och kunskaper inom friluftsliv. I årskurs 5 cyklar eleverna cirka fyra mil och vandrar en mil på Hindens rev. I årskurs 6 genomförs en tvådagarsvandring på Kinnekulle, där eleverna tältar och lagar sin egen lunch på trangiakök i mindre matlag. I årskurs 7 genomförs en tvådagars paddelhajk. Under hajken får eleverna planera sin egen mat i matlag, från frukost till lunch och middag. I planeringen ingår även att ta hänsyn till budget och näringsinnehåll. Eleverna får tillsammans med lärare handla den mat de planerat för. I årskurs 8 vandrar eleverna på Billingen under tre dagar och övernattar på logement. Upplägget liknar det i årskurs 7, där eleverna själva ansvarar för matplanering, budget och matlagning. All mat lagas i matlag på trangiakök. I årskurs 9 får de elever som valt friluftsliv som inriktning åka till Jämtlandsfjällen och Vålådalen under en skolvecka. Under veckan vandrar eleverna till en STF-fjällstuga och arbetar i matlag med att planera, handla och laga mat. Under turen genomförs också en topptur på en närliggande fjälltopp. Ett uppskattat inslag är att få skriva i toppboken och avsluta med bad och vedeldad bastu.

---

Hur gick det?

Arbetet med de större utomhusaktiviteterna har gått mycket bra och har blivit en viktig del av vår undervisning. Genom att aktiviteterna byggs upp stegvis från årskurs 5 till årskurs 9 får eleverna möjlighet att växa in i friluftslivet och utveckla både trygghet, ansvar och självständighet.

Vi ser tydligt att eleverna klarar mer för varje år. De blir säkrare på att vara ute, hantera utrustning, laga mat på trangiakök, samarbeta i matlag och ta ansvar för både sig själva och gruppen. Många elever upptäcker också att de orkar mer än de först tror, till exempel vid längre cykelturer, vandringar och paddling.

---

Vad blev resultatet?

Arbetet med friluftsliv har stärkt elevernas friluftskunskaper, gemenskap och tilltro till den egna förmågan. Vandringarna är en viktigt del av skolans profil och utomhusundervisningen är en naturlig och återkommande del av skolans arbete.

---

Vad tyckte eleverna?

Aktiviteterna har varit uppskattade av eleverna och har gett dem minnen och erfarenheter som de bär med sig. Särskilt värdefullt har det varit att eleverna får använda sina kunskaper i praktiken, att planera mat, hålla budget, klä sig efter väder, lösa problem tillsammans och ta hand om naturen. Resorna är ett återkommande inslag under sommarlovets avslutningstal av elevrådets årskurs 9, med både minnen som var härliga men också med händelser som var stora utmaningar som man klarade av.

---

Lärdomar och tips till andra som vill testa

En viktig lärdom är att börja tidigt, gärna redan när eleverna är små. Då blir det naturligt för dem att undervisning kan ske både inne och ute, och de vänjer sig vid rutiner, kläder och att lära i olika miljöer.

Ett tips är att börja enkelt. Utomhusundervisning behöver inte vara en hel friluftsdag eller en stor aktivitet. Det kan vara en kort samling ute, en begreppspromenad, en matteuppgift på skolgården eller att använda naturen som utgångspunkt för samtal och undersökningar.

Vi har också lärt oss att det är viktigt med tydliga ramar. Eleverna behöver veta var de ska vara, vad de ska göra och vad som förväntas av dem. När rutinerna sitter blir det lättare att genomföra mer avancerade aktiviteter längre fram.

Vårt råd till andra lärare är att våga testa, även om allt inte blir perfekt från början. Börja smått, gör det ofta och bygg vidare steg för steg. Med tiden växer både elevernas trygghet och lärarnas vana, och utomhusundervisningen blir en naturlig del av skoldagen.

Men en trygg grupp kan små äventyr bli till stora där man kan få åka iväg och sova borta med sin klass.

---

• Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Uppladdade bilder

• 
• 
• 
• 

---

Tema i fokus

• Livsstil & Hälsa

---

Vad gjorde vi?

Vi gick till skogen tillsammans med de blivande eleverna som ska börja förskoleklass. Varje barn fick gå tillsammans med sin nya fadder från förskoleklassen. I skogen lekte vi, utforskade naturen och umgicks tillsammans.

---

Hur gick det?

Aktiviteten gav eleverna ökad rörelse, utevistelse och välbefinnande. Barnen fick möjlighet att lära känna sin nya fadder och känna sig tryggare inför övergången till förskoleklass. Genom gemensamma aktiviteter i naturen stärktes gemenskapen, samarbetet och de sociala relationerna mellan barnen. Skogsvistelsen gav också positiva upplevelser av fysisk aktivitet och naturens betydelse för hälsa och välmående.

---

Vad blev resultatet?

Aktiviteten bidrog till att stärka elevernas förståelse för naturens betydelse och ligger i linje med skolans arbete för natur, miljö och hälsa. Genom regelbundna aktiviteter utomhus får eleverna utveckla en positiv relation till naturen, förstå vikten av att ta hand om miljön och uppleva hur rörelse och utevistelse bidrar till en god hälsa. Skogsbesöket blev därför både en social, hälsofrämjande och miljömedveten aktivitet.

---

Vad tyckte eleverna?

Eleverna uttryckte att de tyckte om att vara ute i skogen och att det var roligt att träffa sina nya faddrar. Många uppskattade att få leka, utforska naturen och göra aktiviteter tillsammans. De blivande förskoleklasseleverna verkade känna sig tryggare efter att ha fått lära känna de äldre eleverna, och flera visade glädje över sina nya kontakter.

Aktiviteten skapade engagemang, nyfikenhet och positiva upplevelser av både naturen och gemenskapen. Eleverna visade intresse för sin omgivning och uppskattade möjligheten att lära och röra sig utomhus, vilket stärker skolans arbete med natur, miljö och hälsa.

---

Lärdomar och tips till andra som vill testa

Välj ut fadderpar i god tid före aktiviteten. Det skapar trygghet för både de äldre och yngre eleverna.

Låt faddrarna skriva ett eget brev eller en inbjudan till sitt fadderbarn innan träffen. Det väcker förväntan och gör det lättare för barnen att lära känna varandra.

Var tydlig med syftet med dagen och vilka förväntningar som finns på elevernas ansvar, bemötande och samarbete.

Informera eleverna om vad som ska hända under skogsdagen så att alla känner sig förberedda och trygga.

Planera enkla samarbetsövningar och lekar som uppmuntrar fadderparen att prata och arbeta tillsammans.

Se till att det finns tid för både fika, en organiserade aktiviteter och fri lek i naturen.

Koppla aktiviteten till skolans arbete med natur, miljö och hälsa för att stärka elevernas förståelse för varför utevistelse och naturupplevelser är viktiga.

---

• Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Uppladdade bilder

• 
• 
• 
• 
• 

---

Tema i fokus

• Skräp & Avfall

---

Vad gjorde vi?

Vi gick ut med klasserna och plockade skräp i vårt närområde. Innan vi gick iväg undervisade vi eleverna om sopsortering med hjälp av olika skyltar. Vi pratade även om hur lång tid det tar för skräp att brytas ner i naturen och vilka konsekvenser skräpet kan göra för djur och natur. Vi bestämde olika områden där vi skulle gå. Eleverna gick i grupper och samlade skräpet i hinkar. Vi återbrukade hinkar från köket. När vi kom tillbaka fick eleverna sortera sitt skräp och gå och slänga i skolans källsorteringsstation.

---

Hur gick det?

Eleverna fick ihop en hel säck med sopor. Alla var väldigt engagerade i arbetet och letade noggrant. Eleverna intog en undersökande inställning och var noga med att ta reda på rätt material. ”Detta är bra för vår miljö” ”Detta är bra för djuren” ”Vi kan få nya saker av detta skräpet” var några kommentarer från dagen.

---

Vad blev resultatet?

Renare närmiljö – skolgården och närmiljön runt skolan blir trevligare och säkrare. Ökad miljömedvetenhet – barnen lär sig varför det är viktigt att inte skräpa ner och hur avfall påverkar naturen. Ansvarskänsla – eleverna får känna sig stola och att de kan göra skillnad genom egna handlingar. Samarbete och gemenskap – att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål stärker sammanhållningen i klassen. Praktiskt lärande – dagen kan kopplas till undervisning i naturkunskap, matematik (räkna och sortera skräp), svenska (skriva om upplevelsen) och bild. Rörelse och utevistelse – eleverna får vara aktiva utomhus och upptäcka sin närmiljö. Stolthet och motivation – många barn känner sig stolta när de ser den synliga skillnaden de har åstadkommit.

---

Vad tyckte eleverna?

De tyckte att de hade gjort en bra insats för miljön och framförallt för djuren.

---

Lärdomar och tips till andra som vill testa

Viktigt att köpa in skyddshandskar och prata med barnen om att vara försiktig när man plockar föremål som kan vara vassa, t ex glas. Metall och glas kan med fördel sorteras i separata hinka

---

• Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.