Knattebo Pedagogisk omsorg Grön Flagg-resa 25/26

Om vårt Grön Flagg-råd

Vi är 3 pedagoger och 3 barn i grönflagg rådet.


Barnens deltagande

Barnen deltar också i rådet.

Mötesfrekvens

  • Varje månad

Plan

Utvecklingsområde 1

Titel

Hållbarhetsalfabetet


Grön Flagg-tema

Global samverkan


Vad

Vi vill ge barnen redskap för att bli bra världsmedborgare. Allt börjar i det lilla och hänger ihop.


Varför

Barnen är oerhört intresserade av bokstäver och av en händelse ramlade vi över ett bra hållbarhetsALFABET.


Hur

Vi har delat upp alfabetet i olika delar där vi fördjupar oss i de olika bokstäverna och dess mening på ett tydligt och gestalltande sätt. Vi använder bilder, skapande, sånger och i praktiska moment där barnen tränar dagligen. Vi planerar studiebesök på bondgård, återvinningscentral och biogasstation. Vi har ett nära samarbete med kommunens barnbibliotekarie och lånar mycket böcker om alla pågående tema.


Delaktighet och inflytande

Barnens intresse har startat vårt engagemang i att arbeta med hållbarhetsalfabetet i dagliga samtal och aktiviteter.


Hållbar utveckling

På alla plan. I stort och smått, mellan människor och djur, sortering, vördnad för jordens resurser och att lära sig att göra skillnad.

Läroplanskoppling

Mål och riktlinjer

Normer och värden

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

  • Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande.
  • Respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna.
  • Ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

Omsorg, utveckling och lärande

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

  • Sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet.
  • Självständighet och tillit till sin egen förmåga.
  • Nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära.
  • Förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler.
  • Fantasi och föreställningsförmåga.
  • Motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.
  • Förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.
  • Intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa.
  • Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.
  • Intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap.
  • Sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet.
  • Svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk.
  • Förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.
  • Förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.
  • Förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.
  • Förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Barns delaktighet och inflytande

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

  • Intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.
  • Förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan.
  • Förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

Globala målen

  • God hälsa och välbefinnande
  • Jämställdhet
  • Hållbar energi för alla
  • Hållbara städer och samhällen
  • Hållbar konsumtion och produktion
  • Hav och marina resurser
  • Ekosystem och biologisk mångfald

Genomförande

Hållbarhetsalfabetet Bokstäverna J, Q, C, L, B och E.

Uppladdade bilder

  • 20260608_084829
  • 20251218_094428
  • IMG-20260528-WA0000
  • ny-1

Tema i fokus

  • Stad & Samhälle

Vad gjorde vi?

J. Vi började med att prata och diskutera runt ordet barnkonventionen. Vad betyder ordet? Många länder som är med? Vad betyder det att barnkonventionen är en LAG? Vi valde att arbeta med Kompisböcker baserade på barnkonventionen av Linda Palm. Kanin och Igelkott är två karaktärer som funnits med under hela arbetet eftersom vi har dessa karaktärer som mjukisdjur/dockor. Till varje bok finns arbetsblad m.m som barnen arbetat med efter att vi gått igenom uppgifter och artiklar tillsammans. Dessa arbetsblad sätts in i varje barns egen pärm som blir en bra dokumentation av varje enskilt barns funderingar och kunskapsinhämtande. Barnen har reflekterat över sin kunskap genom att kryssa för de artiklar de arbetat med genom "checklistan". Det blev konkret under arbetets gång vad varje barn gjort, men också på sikt kommer att arbeta med. Varje samling börjar med att kanin och igelkott kommer på besök, ibland är de bara med i samlingen men ibland har de en viktig roll som rollfigurer i olika dilemman som härrör till veckans artikel. Sedan introduceras boken och vi har ett boksamtal. Vi arbetar sedan med aktiviteter runt ämnet samt reflekterar och utvärderar. Dagens bok läses i sin helhet på läsvilan efter lunch. Vi repeterar också föregående arbete vid varje tillfälle. Vid arbetet "Alla barn har rätt att gå i skola har vi ägnat extra mycket tid till skolförberedande arbete. Rim, klockan, bokstäver och siffror m.m. Bokstaven Q aktualiseras på ett naturligt sätt i vår verksamhet då vi har 2 barn som lever tillsammans med 2 mammor och inga pappor. För barnen är detta helt naturligt och ingen funderar över det. Vi har pratat om att familjekonstellationer kan se olika ut och att inget är fel eller rätt. Det viktiga är att barnkonventionens som lag fungerar så att alla barn mår bra och får känna sig trygga. Bokstaven C var mest rolig för att smaka på den sura citronen. Har dock hört av föräldrar att barnen berättat att citron funkar fint att använda som städmedel och att det dessutom inte är farligt för miljön. Bokstaven B är återkommande i hela vårt återkommande arbete. Vi är rädda om bin och humlor, gjort insektsbad, insektshotell m.m. Denna bokstav är dagligen närvarande i allt vi gör. Bokstaven L, Lär dig om olika kulturer, aktualliserades med hjälp av att repetera "Plupparbetet sedan förr terminen samt att biblioteket så lägligt hade en teater i detta ämne. Bokstaven E är inskriven i våra mål. Vi lagar mat från grunden med så långt det är möjligt ekologiska och närproducerade varor.


Hur gick det?

Så här gick det... Vi har arbetat med totalt 10 artiklar, där artikel 2 (alla barn är lika mycket värda), 3, (alla vuxna ska alltid göra det som är bäst för barnet) och 6 (alla barn har rätt att känna trygghet) tog lång tid och många barn funderade mycket kring dessa och vi jobbade hårt med att implentera dessa artiklar i våra grupper.


Vad blev resultatet?

Barnen har verkligen prentat in att alla är lika mycket värda och att alla vuxna alltid ska göra det som är bäst för barnet. De har också lärt sig att de har rättigheter: Rätt att säga sitt, rätt till lek, vila och fritid, rätt att få vara trygga, ett eget namn, få vård, gå i skola, äta mat osv. Vi har tyvärr också konstaterat att det inte alltid är så. Barn som lever där det är krig är inte trygga, får inte den vård och mat de behöver osv. Detta är svårt att förklara utan att det blir för tungt och jobbigt men också värdefullt att förstå att barnkonventionen tyvärr inte funkar överallt. Ett barn sa: "Det verkar inte som att alla vuxna gör det som är bäst för barn om de gör så att det blir krig!!"


Vad tyckte barnen?

Vi har använt ett material från Natur och kultur som heter Kompisböcker baserade på barnkonventionen. Det finns en handledning med tips och kopieringsunderlag samt 10 sagoböcker för barnen baserade på olika artiklar i barnkonventionen. Barnen har tyckt om att arbeta med materialet. Man kan dock inte gå för fort fram utan ta det i barnens takt. Det kommer upp många tankar som behöver bearbetas men också bra funderingar om hur vi kan göra för att förstå att detta gäller ALLA barn, om flickor och om pojkar.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

Ovan nämnda material har hjälpt oss i det pedagogiska arbetet med att genomföra förskolans uppdrag att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna. Med sagans hjälp inspireras barnen att identifiera situationer, tankar och känslor i sina egna liv.


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Hållbarhetsalfabetet: W X S N D A G U

Uppladdade bilder

  • 20251218_094738
  • IMG-20260421-WA0003
  • 20251105_084724
  • 20250902_103700

Tema i fokus

  • Djur & Natur

Vad gjorde vi?

Vi har ett stort tema som sträcker sig över hela läsåret 2025/2026. Temat inkluderar hela hållbarhetsalfabetet. Vi har dykt olika djupt i och kring de olika bokstävernas innebörd. De flesta bokstäverna ligger nära till hands i vardagen, varje dag, vecka ut och vecka in! X: Vi pratar mycket och ofta om hur man är mot varandra! En speciell dag hade vi en hemlig vän, där man skulle tänka på att vara eXtra snäll! S, släck lampan! Vi påminner varandra varje dag! D, daggmasken jordens superhjälte. Tillsammans byggde/skapade vi ett maskhotell. Där kunde barnen studera hur maskarna skapade gångar, åt av gräs, blad och rivna morötter som "försvann" och blev jord. W:et sitter på toaletten. Barnen har lärt sig vad som får spolas ner och att man använder "lilla pricken" till kiss och "stora pricken" till bajs. Vi läste Vega upptäcker - Vatten och avlopp, Kim och toalettäventyret. Allemansrätten (A) blev en upprepning för vissa som kunde "glänsa" med sin kunskap om vad man får och inte får göra i naturen. Vi använde oss av sagan om "Allemansråttan". Sagans bilder laminerades, barnen kunde på så sätt berätta sagan. Höstterminen har bjudit på många olika naturmaterial (N) att skapa fina och användbara konstverk. Söt igelkott där taggarna gjordes av lindlövpinnar, ljuslyktor dekorerades med vackra höstlöv och ett vackert vinterfönster skapades med pinnar från naturen, foto på barnen och en pyntad julgran. När kirskålen växte i massor tillverkades kransar. I fördjupningen och kunskapsinhämtningen kring de globala målen har vi insett och kommit fram till att mycket som vi redan pratat och lärt oss om ingår där! Tex hur man är mot varandra, ta hand om och vårda naturen, rör på dig, återbruka, sopsortera mm. Barnen har under denna temaperiod fått se filmer hur barn i andra länder bor, går i skola och hämtar vatten mm. Vi hade ett besök av en ung tjej som besökt Tanzania. Där delade hon ut vattenfilter till människor som inte har tillgång till rent vatten. Hon visade hur de tidigare drack vatten som hämtats ur en lerpöl där även djur trampade runt. Människorna blev sjuka. Vi fick tillsammans testa filtret ute på vår gård med geggamojavatten och sedan dricka detta! Det FUNKADE!

U:et står för utrotningshotade djur, hur många kan du? Vi fokuserade på några arter som är hotade eller sårbara och finns i Sverige. Vi pratade om lodjur, fjällräv och igelkott. Vi sjöng sånger, läste böcker, använde oss av olika medier för att öka på kunskapsbanken och förståelsen. Lekte lekar där olika djurs beteende och karaktär belystes, integrerade skapande verksamhet och läste ännu fler böcker! De äldre barnen byggde ett igelkotthus och tillsammans letade alla barnen efter stenar som lades i en djup tallrik och blev en plats för insekter att dricka vatten o svalka sig. Intresset för bajs var stort! Vi tog reda på hur de olika djurens (och andras djurs bajs) såg ut. Barnen stod ofta vid planschen och "par-spelet" där de parade ihop djur och dess bajs. Alla djur är viktiga och viktiga att lära sig om! Även om de inte är utrotningshotade. I slutet av terminen jobbade vi med gosedjurspicknick! Ett trevligt sätt att marinera sig i olika växter och djur i vår närmiljö. Mysigt med picknick, samling på filt i vårsolen och ibland klurigt att veta hur många ben olika djur har, vilka som kan simma och äter svamp.


Hur gick det?

Det mesta gick enligt plan. Ibland blev det ett litet sidospår utifrån att barnen ställde frågor, visade nyfikenhet eller tappade fokus. Planen var att prata om fler utrotningshotade djur, men pga av sjukdom och andra omständigheter fick vi ge plats åt andra aktiviteter och lärande.


Vad blev resultatet?

Vi lärde oss mycket! Allt hänger ihop! Ta hand om dig själv, var vänlig, omtänksam och snäll mot naturen och människor runt omkring dig, släng inget skräp i naturen, plocka det du ser och var rädd om vårt vatten! Utan rent vatten blir det många problem över hela jordklotet!


Vad tyckte barnen?

Barnen tyckte det var spännande att göra geggamoja-vattnet rent genom ett filter, bygga igelkottehus, prata om kiss och bajs och tillverka maskhotell. Igelkottshuset får ofta och många besök långt efter det byggdes.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

Hållbarhetsalfabetet gav inspiration till lärande och täckte in nästan allt man kan tänkas nosa på och lära sig under ett läsår. Vissa områden/bokstäver krävde många tillfällen andra kortare tid, men finns dagligen med i vardagens handlingar tex W och S. Biblioteket har så många bra, intressanta, lärorika och fina böcker att låna ut till pedagoger och bokslukande barn! Utgå från barnens nivå, forma om om så behövs, planera och förbered, men befinn dig i nuet och var lyhörd!


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Hållbarhetsalfabetet: R, Ä

Uppladdade bilder

  • 20251111_111423

Tema i fokus

  • Livsstil & Hälsa

Vad gjorde vi?

Vi har under läsåret pratat om alla bokstäverna i hållbarhetsalfabetet detta är några av dom som vi har berört lite lätt. Bokstaven R - Röra på sig är bra för knopp och kropp. Barnen fick se bokstaven på bild för att lära sig hur den ser ut och sedan försöka komma på andra ord som börjar på bokstaven R. Vi pratade om varför det är bra att röra på sig och barnen fick tänka själva och komma på bra förslag till detta. Vi pratade också om när vi har rörelse på Knattebo och kom fram till att vi rör på oss väldigt mycket och framförallt vid uteleken och på gympan. Sedan fick barnen följa rörelse till sång och måla bokstaven R. Vi har också tagit upp bokstaven R flertal gånger efter i samband med gympa och andra planerade rörelse aktiviteter.

Bokstaven Ä - Vi en av samlingarna i skogen där vi pratade om bokstaven Ä och hur den ser ut, vi valde just att ha den i skogen eftersom att bokstaven Ä handlar om att äta vad naturen erbjuder. Vi pratade om vad i skogen och naturen som man kan äta. Barnen kom på många olika förslag både vad man kan äta och saker som man inte ska äta. Så som olika bär och svampar, både svampar man kan äta och inte äta. Eftersom att det var sen höst så fanns det inte så mycket ätbart ute just då, men barnen kom fram till många saker ändå. Vi tog upp bokstaven Ä under tidig sommar igen, där vi repeterade kort om vad det var och kollade på en kort film om blåbär och lingon på UR play.


Hur gick det?

Barnen är mycket intresserade av rörelse och vill gärna in i byggdegården och göra vårt gympaprogram, så det var en uppskattad bokstav.


Vad blev resultatet?

Arbetet med hållbarhetsalfabetet har också gjort att barnen har lärt sig alfabetet och de har fått mer förståelse för bokstäverna och hur de ser ut.


Vad tyckte barnen?

Barnen tycker att det är roligt med all form av rörelse både planerad och spontan, så detta är ett ämne som passar dem bra. Barnen tyckte om samlingen i skogen och var redan duktiga på saker som går/inte går att äta, men de fick också med sig nya saker.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

Om man väljer att ha en samling i skogen om vad som går att äta och inte, så kan det vara bra att ha det på en annan årstid, när det finns lite mer "mat" att äta ute.


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Hållbarhetsalfabetet: Å, K, M, P, Z, F, Ö

Uppladdade bilder

  • 20251127_125926
  • 20251112_082441
  • 20260205_125251
  • 20251028_083007

Tema i fokus

  • Skräp & Avfall

Vad gjorde vi?

Vi har pratat om de olika bokstäverna i hållbarhetsalfabetet och några av dom har med skräp och återvinning att göra och det är dessa bokstäverna. Vi började med att introducera de första bokstäverna vilket var Å och K, som handlar om återvinning och kasta ditt skräp där det hör hemma. Till hjälp använda vi oss av skräpmonstren, där det finns ett monster till varje skräp, plastis-plast, prassel-tidningar, kompostina-matavfall osv. Detta är allt för oftast snälla monster tills man slänger något i naturen, då blir dom arga. När vi pratat om monstren har de också fått sin egen plats här på Knattebo, plastis där man slänger plasten och flamman där vi slänger restavfall osv. Till varje monster finns det texter som man kan förenkla så det passar barnen och till många finns det också filmer om hur man tar hand om skräpet när man har sorterat de och de återvinns och blir nya förpackningar, leksaker, osv.

Under arbetet med monstren har vi också haft en del skapande. Vi har färglagt de allra flesta monstren, där man har fått kolla på en bild av monstret och sen färglagt bilden, med rätt färger osv. Men vi har också gjort en pappis av toalettrullar och piprensare och en matallika/metallis av konservburkar, lock från gamla mjölkpaket och gammal kartong. Under dessa skapande aktiviteter har vi även fått in monstret återandy som återanvänder och lagar gamla saker. Då kom vi även in på bokstaven F som handlar om att fixa och laga de som är trasigt. Här på Knattebo är vi bra på att laga de saker som är trasiga och vi satte upp bokstaven F vid en korg där vi lägger trasiga saker som lagas när det finns tid.

Bokstäverna M och P har också kommit in när vi har berört de olika monstren. M - Minska matsvinnet när vi pratade om kompostina. P - Panta burkar och flaskor när vi pratade om Pantilla.

Det finns också en sång om monstren, "Sortera dina sopor" som vi dansar och lyssnar på flera gånger och som vi även hade med som intro sång på våran sommarfest. Vi har också sjungit låtar om bland annat plastis och pappis, där man sjunger om monstret och vad den gillar att äta.

Vi har pratat om boktaven Y- byt grejer istället för att köpa nytt. Detta var ett område som vi inte djuptdök i men vi pratade om second hand och vad de är, varför ska man byta och skänka istället för att köpa nytt. Jag skickade även med ett uppdrag hem till barnen där det skulle kolla igenom vad de har för saker hemma och då skänka eller ge bort om det är något som inte passar dom längre eller något som de inte leker med.

Bokstaven Ö - rädda östersjön, vi pratar om haven i stort och hur mycket skräp det egentligen ligger på havens botten. Vi lyssnar på berättelser om havet och kollar också på en kort filmklipp om miljöklubben som plockar skräp. Barnen har också fått skapa bläckfiskar med hjälp av papperstallrikar, garn och färg. De fick välja om de ville göra glada bläckfiskar (de bläckfiskar som bor i "BRA" hav utan skräp och föroreningar) eller ledsna bläckfiskar där det har fastat plast i tentakler (de bläckfiskar som bor i "dåliga" hav där det finns skräp och föroreningar).

Vi har också skapat en temahörna här på Knattebo där vi har en sopbil som vi har byggt av ett bord och en gammal vaxduk. Vi har också gjort soptunnor av gamla skokartonger där några av skräpmonstren har en egen tunna samt skräp som passar till monstren. Det är en mycket uppskattad hörna och bilen används dagligen i alla typer av lekar.

Flera gånger under året har vi också varit ute och plockat skräp i närområdet. Vi har också haft en skräp dag, där skräpet hade stort fokus under hela dagen. Under Knattebos skräpplockardag hade vi besök av tidningen som var här och ställde frågor till oss vuxna men pratade också med barnen och tog bilder. Vi började dagen med en introduktion där vi berättade vad vi skulle göra och varför vi gör detta mm. Barnen fick även sina förstoringsglas, som de under några veckor har fått skapa för att "lättare" kunna leta och hitta skräp. Efter lite sång och dans med grön flagg sången och sortera dina sopor så gick vi alla ut och plockade det skräp som vi kunde hitta, vi kom hem med två stycken påsar. När vi kom tillbaka till Knattebo sorterade vi en del av skräpet, rätt skräp till rätt skräpmonster. Vi avslutade med att barnen fick varsin medalj för bra skräpletande. En mycket uppskattad dag för både barn, personal och journalist.


Hur gick det?

Ett uppskattat, inspirerande och lättarbetat tema.


Vad blev resultatet?

Barnen har fått mer förståelse för vad skräp är och intresserar sig väldigt i de olika skräpmonstren.


Vad tyckte barnen?

Barnen tycker att det har varit väldigt roligt att få träffa skräpmonstren och pratar ofta om dom och vill gärna lära sig om de skräpmonstren som inte vi har tagit upp. Barnen har redan innan intresserat sig väldigt i skräp och vill mer än gärna gå ut och plocka skräp, detta intresset har ökat under arbetet med monsterna.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

Jag tycker att det har varit ett bra arbetssätt att jobba med de olika skräpmonsterna och att man också kan välja ut vilka monster som passar till just det man pratar om eller vill lägga energi på. Det finns redan väldigt bra material som man kan använda sig av, där det finns information om de olika monstren, som är lätt att anpassa till rätt ålder, samt pyssel och målar bilder.


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

UPPTRÄDANDEN: Kyrkfrukost, Luciafirande, sång på äldreboenden, sång i kyrkans hus för PRO, sång vid Kyrkoherdeinstallation samt sång m.m på vår sommarfest

Uppladdade bilder

  • 20260608_131115
  • Sommarfest

Tema i fokus

  • Livsstil & Hälsa

Vad gjorde vi?

Vi har under flera tillfällen sjungit för både människor som barnen känner, personer i deras närhet (familj och anhöriga), men också för personer som de aldrig har träffat innan. Vi sjöng på den årliga kyrkfrukosten där det både är sång från Knattebobarnen och sedan frukost. Vi hade 4 stycken uppträdande under luciatiden. En för vårdnadshavare och anhöriga, två på äldreboenden och en på PROs julavslutning. Sen sjöng barnen även på kyrkoherdeinstalationen för personer som inte barnen känner. Vi har även under både hösten och våren sjungit flera gånger med en kantor som kommer och spelar piano. Där vi både sjungit nya sånger, men också gamla sånger som barnen redan kan. The Grande finale är sommarfesten som hålls ute och alla är taggade till tänderna för uppträde för alla far, morföräldrar, syskon och föräldrar. T-Tillsammans kan vi göra skillnad!


Hur gick det?

Alla uppträdande har gått bra och fast att vi har några små barn som aldrig har stått på scenen förut har det gått jättebra. Det har också varit väldigt uppskattat av de som lyssnat: så klart har föräldrarna uppskattat det väldigt mycket, men också när vi sjungit för de andra. Man ser att barnen sprider glädje med sången och det är som sagt mycket uppskattat av alla. Barnen har också uttryckt att de känner sig glada när andra blir glada. Barnen har stärkt sitt självförtroende genom att stå framför många människor och uppträda.


Vad blev resultatet?

Vi har märkt att alla uppträden barnen gör för publik, gör dem säkrare för varje gång och efter några gånger är det ingen big deal för någon. Vi tänker att ett powerpoint arbete senare i livet inte blir så nervöst att göra inför lärare och elever i skolan när de så mycket har tränat inför människor som de inte känner som små.


Vad tyckte barnen?

Barnen tycker att det är väldigt roligt att sjunga och ser framemot när vi ska ha sångstunder här på Knattebo. De tycker också att det är väldigt roligt att sjunga framför publik och det gör det också väldigt bra. Man märker det på de tillfällena när det är frivilligt, de allra flesta barn kommer dit och sjunger ändå på sin lediga tid, vilket är väldigt roligt att se. Det är roligt att glädja andra.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

Gör det bara. Det behöver inte vara perfekt, alla människor i alla åldrar älskar se barn uppträda och sjunga av hjärtans lust. Alla äldreboenden i vårt område är lyriska över våra små besök. En äldre kvinna på PRO:s julavslutning sa att "Detta gjorde hela min dag, faktiskt hela julen, nu känner jag glädje i mitt hjärta".


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Nycklabacken och 6-årsresa till Boråsdjurpark

Uppladdade bilder

  • IMG_5989
  • IMG_5945

Tema i fokus

  • Djur & Natur

Vad gjorde vi?

Varje år i maj går hela Knattebo till Nycklabacken (ett historiskt gravfält, med många träd, gropar, kullar och ängar), vilket är en vandring på ca 1,5 km enkel väg. Det är en dag som är mycket uppskattad av barnen och de börjar prata om den flera veckor innan och framförallt vad de ska ha med sig i matsäcken. För alla barn får ta med sig egen mat för hela dagen, vilket de tycker är väldigt roligt. När vi kom fram var barnen super taggade på att plocka upp sin mat ur ryggsäckarna och barnen satt och åt av sina matsäckar. Väl på Nycklabacken han vi med att plocka blommor, kolla på fjärilar, leka i lövgropen, klättra i träd och ha en kort sångsamling. Sen åt vi ju också lunchen, innan vi gick tillbaka till Knattebo. Som sagt så är det en mycket uppskattad dag och det blev en lugn eftermiddag med trötta barn.

En annan resa som vi gör varje år är resan till Boråsdjurpark med 6-åringarana (dom som ska börja skolan till hösten) tillsammans med 6-åringarna på en förskola i närheten. Vi börjar med att åka tåg till Borås, på tåget så får barnen äta av det fika som dom har tagit med sig, dels för att ha lite tidsfördriv och också för att hålla energin uppe, sen är det ju också såklart väldigt gott och mycket uppskattat från barnens håll. När tåget har anlänt till Borås går vi en promenad till parken. Väl inne i parken får vi träffa alla typer av olika djur allt från djuren som lever på savannen till dom nordiska djuren som vi har här i Sverige, innan det blir dags för lite korvgrillning och lek på lekplatsen. Sen fortsatte vi runt i parken för att se fler djur och leka på fler olika lekplatser. Vi han också med bondgården där vi fick klappa på grisarna innan vi gick till dinoparken. Vi avslutade med att gå tillbaka till tåget och sen ta oss hemåt igen.


Hur gick det?

Båda utflykterna gick enligt plan.


Vad blev resultatet?

Barnen lär känna sina blivande klasskamrater och skapar goda relationer till varandra. Båda utflykterna ger djur och natur upplevelser.


Vad tyckte barnen?

Mycket uppskattade aktiviteter!!!


Lärdomar och tips till andra som vill testa

Ta med potta och planteringsspade så att barnen kan göra sina behov (Nycklabacken). Om möjlighet åk kollektivt, det är mångas första gång och det är mycket uppskattat.


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Utvärdering

Hållbar utveckling

Vi har använt oss av "Hållbarhetsalfabetet"

Lärdomar

Vad är "viktigast", lära sig begränsa tiden och lyssna på barnen.


Delaktighet och inflytande

Varit lyhörda, snappat upp deras intressen och utformat barnens intresse.

Lärdomar

Fortsätta som vi gör, vara lyhörda och åldersanpassade samlingar.


Handlingskompetens

Barnen har med glädje och entusiasm tagit med sig all kunskap hem!

Lärdomar

Välja teman som fångar barnen, ökar deras intressen och utvecklar deras kreativitet.


Stort grattis till er Grön Flagg-certifiering!

Att vara certifierad med Grön Flagg visar att verksamheten arbetar kvalitetssäkrat och metodiskt med lärande för hållbar utveckling. Grön Flagg är en del av det internationella Eco-Schools-nätverket, där FEE (Foundation for Environmental Education) fastställer certifieringskraven och Håll Sverige Rent säkerställer att de efterlevs i Sverige.