Vi kommer att ha ett barnråd där vi lyssnar in barnens tankar om våra focus områden inom måltidspedagogik som är bland annat, rätten till sin smak från jord till bord till jord, samt hur vi ska jobba vidare med vår odling.
Barnen deltar också i rådet.
Naturens kretslopp - Pollinatörer och nedbrytare
Djur & Natur
Vi vill ge barnen förståelse för naturens kretslopp och hur allt hänger ihop. Från att maten odlas i jorden, till att vi äter den, och till att matrester blir ny jord igen. Att barnen får kännedom om pollinatöer och nedbrytarnas viktiga roller samt hur naturen samarbetar och varför det är viktigt att ta hand om vår miljö. Vi vill lägga grunden till ett förhållningssätt som gynnar naturens motståndskraft (ekologisk resiliens) både genom kunskap och praktiskt handlande.
Att utveckla vårt arbete med måltidspedagogik samt att utbilda demokratiska medvetna medborgare. Att få utforska naturen och odling kan det ge barnen en djupare förståelse för hållbar utveckling.
Maskkompost, starta en bokashi. Studera nedbrytare i närmiljön. Undersöka vad som händer med avfallet från vår odling. Utveckla vår odling med blommor som lockar bin och fjärilar. Bygga bihotell eller fjärilsholkar. Studera pollinatörer i närmiljön – räkna, rita, fota och dokumentera vilka som kommer på besök.
Vi tar tillvara på barnens intressen av att återbruka frön och vad en kan odla. Att odlingen är ett tillsammans projekt. Utgå från barnens frågor och hypoteser Vi följer barnens intresse och utvecklar projektet utifrån deras idéer och upptäckter.
Ekologiskt: Naturens kretslopp, biologisk mångfald, återbruk och kompostering, Ekologisk resiliens. Socialt: Samarbete, empati för levande varelser, respekt för naturen. Ekonomiskt: Att ta tillvara resurser – inte slänga, utan använda om igen. Om vi vill ha en bättre morgondag måste vi möta nuvarande behov utan att äventyra framtida generationers möjligheter att möta sina behov.
Saphere- Rätten till min smak
Livsstil & Hälsa
Barnen ska får uppleva med alla sinnen (smaka, lukta, känna, lyssna, se). Vi arbetar med grödor från vår odling. Sätta ord på sinnesintrycken. Alla har rätt till sin egen smak, har min smak ändrats? Vi vill att barnen ska respektera andras smak och använda ord som min mun gillar inte istället för äckligt.
Vi har en måltidsprofilering på förskolan. Vi vill ge barnen en positivt syn på mat och odling. Vad behöver jag för att må bra.
Vi använder alla våra sinnen när vi arbetar med vår odling, barnen får möjlighet att smaka, lukta känna det som växer. Vi samarbetar med skolköket där vi får vår lunch. Om det finns en månadens grönsak, arbetar vi med den på andra sätt än just äta till lunch. Till exempel göra juice, baka, måla av och med.
Lyssna in barnens tankar hur vi kan göra så att alla på förskolan får chans att provsmaka något från odlingen. Demokratiska processer kring att dela med sig och vad rättvisa är, så att alla får möjlighet att smaka. (Skyldigheter och rättigheter) Barnen får vara delaktiga i vad för typ av utforskande vi gör. Vad kan en göra med t ex potatis.
Barnen ska få möjlighet att utveckla sin självkännedom, respekt och nyfikenhet för mat. Samt en förståelse för matens ursprung och naturens kretslopp.
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Vi vill ge barnen möjlighet att skapa en förståelse för naturens kretslopp och hur allt hänger ihop. För att ta tillvara på barnens intresse för småkryp, maskar och andra insekter så har vi i närheten av vår kompost iordningsställt en pallkrage med vedträn, stubbe och stenar för att skapa en lätt tillgänglig plats till de yngsta barnen. Vi har tillsammans med barnen kikat med luppar, läst i faktaböcker för att lära oss hur de trivs samt artbestämma krypen. För att på ett konkret sätt följa hur daggmaskar lever under jorden fyllde vi en glasburk med lite sand och jord och tog in. Där fick barnen möjlighet att se dess gångar samt mata med gamla löv och skal från frukt. Vi har sjungit och ramsat om insekter och maskar för att barnen ska få uppleva olika uttryckssätt.
Platsen för Nedbrytarnas krypin har gjort att barnens intresse för småkryp har ökat. De visar omsorg och empati för småkrypen de hittar. När de hittar en insekt eller på en annan plats så bär dem den till pallkragen så den kan vara med sina vänner. Vår förskola ligger på landsbygden och med utgångspunkt i barnens hem miljö har vi använt oss av Pettson och Findus i vårt arbete med nedbrytare, för att blanda fantasi och fakta, samt kreativitet och på ett lustfyllt sätt skapa lärande hos barnen.
Nedbrytarnas kryp in blev en naturlig mötesplats där barnen fått möjlighet att studera småkryp, testat att hålla dem, funderat och samtalat om vad de äter, samt hur de rör sig och vad de gör för nytta i naturen. Barnen visar omsorg till naturen och insekterna. Vi ser att flera av barnen gärna vill att krypen ska vara med sin familj.
Vi ser att barnen använder ett förmänskligande (antropomorfiskt) förhållningssätt till småkrypen. De visar omsorg och omtanke och de använder sina erfarenheter samt fantasi för att skapa en relation till dem. Flera av barnen har blivit mer medvetna om att krypen finns och nyfikna på hur de lever, ser ut och rör sig.
Uppskattat av de yngre barnen som vill ta hand om småkryp. Ett naturligt ställe att undersöka/utforska/samtala om småkryp.
Vi har haft en aktivitet som har pågått över längre tid under vårterminen. I närheten av förskolan har vi en äng där vi gjort en nedbrytnings station för att undersöka nedbrytarnas jobb på närmare håll. Barnen valde att lägga dit : En äppleskrutt, ett clementinskal, papper, aliminiumfolie, pärlplatta och en plus plus bit. Vi har gått till samma plats och barnen har fått ställa hypoteser om vad som hänt vid varje tillfälle.
Barnen har haft stort engagemang. De har gått till ängen med spänning och haft mycket funderingar kring vad som sker vid nedbrytningen.
Äppleskrutten och pappret försvann. Clementinskalet blev mindre och mindre, medan de resternade sakerna fanns kvar i samma skick. Detta gav ett samtal kring att det som naturen producerar kan naturen ta hand om. Plast och aluminiumfolie som människan har skapat kan naturen inte ta hand om. Vid slutet av terminen gick vi och hämtade skräpet. Vi vill inte vara nedskräpare bara nedbrytnings utforskare! Vi ser framgångsfaktorer i processer som inte levererar snabba resultat och färdiga lösningar!
Barnen har uppskattat aktiviteten och tyckt att det har varit både spännande och intressant.
Ett enkelt sätt att se vad naturen kan tand om och göra det synligt för barnen.
Läst böckerna "Den mycket hungriga larven" och "Kurran och Pigan hittar en liten". Barnen har målat sekvensbilder över fjärilens livscykel. Tagit reda på fakta om fjärilar. Beställde fjärilslarver. Plockade in fjärilslarver som vi hittade i naturen.
Genom att använda oss av böcker/sagor skapade vi ett intresse hos barnen. Det är något som vi kan återkomma till "kommer du ihåg när larven..." Barnen har visat ett stort intresse över hur fjärilar har utvecklats, vad det finns för olika fjärilar, vad fjärilslarverna behöver. Det som är mest uppseendeväckande är hur intresserade barnen blev och hur arbetet blev levande i den vardagliga verksamheten, både den planerade och den fria leken.
Vi ser att att det har varit gynnsamt att möta kunskapen i olika former, något som varierar i samband med något som är konstant (i detta fallet var fjärilen konstant). Vi lärde oss att olika fjärilslarver äter endast en sort blad, t.ex. att nässelfjärilens larver äter brännässlor. Genom att vi hade lärt oss detta uppmärksammade vi tillsammans en dag att det fanns många larver på några brännässlor. Barnens hypotes var då att det nog kunde vara fjärilslarver som ska bli nässelfjärilar. Vi hade redan haft fjärilslarver på avdelningen (som vi hade köpt) som hade utvecklats till fjärilar som vi sedan släppt ut i naturen. Nu har fjärilslarverna som vi själva tagit in från naturen puppat sig så nu väntar vi med spänning för att se om barnens hypotes kring att det är nässelfjärilar stämmer.
Barnen har fastnat för fjärilens utvecklig och sett samband med skalbaggar att de har samma sorts förändring. De har uppmärksammat att det finns olika stora fjärilar i olika länder. Barnen har varit förundrade över fjärilens utveckling.
- Låt barnen ställa hypoteser. - Använd sagor som utgångspunkt. - Se förvandlingen på riktigt , antingen köp fjärilslarver eller hitta i naturen.
Redan förra våren fick vi tulpanlökar av kommunen som vi arbetar i. Dessa planterade under hösten. Under hösten fick vi även dahliaknölar som vi planterade under våren. Detta för att ge våra pollinatörer en "restaurang" eftersom vi behöver dem för att pollinera våra frukt och bär plantor. Även här har vi använt oss av hypoteser Vi byggde ett insekts hotell av vedträn med borrade hål i och halm.
Tulpanerna blommade under våren och dahliorna har börjat blomma nu under början av sommaren. Barnen har respekterat blommorna och genom samtal har vi talat mycket om att våra pollinatörer vill komma och äta/dricka av våra blommor. Även här använde vi oss av hypoteser om hur de trodde att blommorna skulle se ut. Insekts hotellet har fått gäster, vilket vi inte var säkra på att vi skulle få.
Genom att samtala och undersöka vad pollinatörerna behöver lärde vi oss att maskrosen var en av de viktigaste vårblommorna för pollinatörerna. I insekts hotellet har gäster bosatt sig och vi har kunnat samtala om hur olika insekter bygger olika sorters bon. Tillsammans med barnen har vi kommit fram till hur viktigt det är att det finns blommor för att vi ska få frukt och bär.
De har uppskattat våra vackra blommor och använt sig av sitt luktsinne för att se om de doftar. Vi har redan börjat förbereda inför höstens plantering av tulpanlökar för att skapa näring till våra pollinatörer. De har uppskattat att få bygga ett hotell för våra insekter.
Odla tulpaner. Bygg insekts hotell.
Vi har odlat både inne och ute. Under vårvintern sådde barnen microblad och gurka inomhus. I höstas skördade vi potatis och morötter i vår odling. Morötterna kokades, revs, picklades, skars i slantar och smakades av. Barnen fick frågan kan en måla med morotsblast? - Vi provar! Under året har vi arbetat med månadens grönsak, där barnen får utforska t ex morot, palsternacka, sötpotatis på olika sätt. Barnen har fått möjlighet att möta olika grönsaker under andra tillfällen än vid just måltiden med sina olika sinnen. Vi har utmanat dem att sätta ord på sinnesintrycken. Vi skördar från odlingen utomhus, potatis, morot, kryddväxter, bär och jordärtskocka. Från odling inomhus har vi skördat mickroblad, ärtskott, gurka. Vi lyfter fram att maskrosor är viktig utifrån att det är en tidig vårblomma - därmed viktig för våra pollinatörer. Vi testar att göra maskrossirap!
Barnen visar ett stort intresse för det vi odlar och deltar aktivt i alla moment. De inspirera varandra att smaka, lukta och utforska olika grödor. Vi pratar mycket om att en får ta lite så att det räcker till alla. Att vi utforskar frukt och grönt utanför måltidssituationer får barnen möjlighet att bekanta sig med nya smaker på ett lustfyllt sätt i sin egen takt, samt sätta ord på sina upplevelser.
Vi ser att arbetet med måltidspedagogik, odling och saphere gett barnen ökad nyfikenhet på grönsaker och frukt. Flera av barnen sätter ord på sina smaker, så som surt, sött, krispigt. De yngre barnen säger ofta gott eller hänvisar till smaker som jordgubbe då de smakar på exempelvis ett microblad. Vi tolkar det som att de hänvisar till något de tycker om.
De flesta barnen ha utökat sitt intresse för odling och att smaka. Det finns en medvetenhet om processen från jord till bord till jord samt vikten av nedbrytare och pollinatörer.
- Vi tipsar om saphere metoden som är ständigt pågående förhållningssätt på vår förskola. - Börja odla inne!
Måla sina Hypoteser : Vi har arbetat med att dokumentera barnens hypoteser i flertalet aktiviteter som vi har genomfört. Dels genom att anteckna på barnmöten men också genom att barnen har fått rita sina hypoteser, samt skriva för de som vill.
Använda protokoll : Vi har tagit fram protokoll där barnen inomhus och utomhus kan dokumentera olika fynd de har gjort på gården eller på utflykter. Barnen får dokumentera hur insekten ser ut, om det är en pollinatör eller nedbrytare, vad insektens smak är och en rolig fakta om insekten. Barnen tar hjälp av varandra, fakta-böcker och sina erfarenheter.
Barnen kommer ihåg varandras hypoteser, ropar "det var jag som sa det" "det var du som sa det". De visar hänsyn för varandras hypoteser, spinner vidare på varandras idéer och delger oss vad de tror ska hända även när vi inte ställer frågan. Barnen visar stort intresse för att använda protokoll! De är stolta och vi ser att deras självförtroende får en skjuts. Barnen efterfrågar att få dokumentera sina upplevelser. De går in för att hämta protokoll och målar och skriver saker de vill föreviga.
Detta har skapat meningsfullhet för processerna vi är i. Vi får en djupare förståelse för var barnen befinner sig, hur deras tankebanor går. Vi får reda på vad de vet, vad de är nyfikna på och vad vi kan utveckla i undervisningen. Vi ser att arbetet med hypoteser och protokoll skapar och ger utrymme för barnens agens och aktörskap.
Protokollen har barnen arbetat vidare med på egen hand och funnit detta som intressant. Detta skapade även ett nyfunnet intresse för bokstäver. När vi har frågat barnen om vad de tror (ställa hypoteser) har de med glädje både yttrat sina tankar i tal, TAKK och genom att måla.
Genom att låta barnen ställa hypoteser har vi uppmärksammat deras föreställningsförmåga och lyfta att vi kan tänka på olika sätt.
Ekonomisk hållbarhet Vi har som ambition att återanvända och återbruka material på flera plan på vår förskola. Vi vill ge barnen en förståelse att det inte finns obegränsade resurser. Vi har bland annat tagit tillvara på förra årets frön och tulpanlökar vilka vi har använt för att hjälpa pollinatörerna. Vi har fått jord ifrån den lokala affären och blomlökar från kommunens parkförvaltning. Vi har hämtat gödsel ifrån en bonde bredvid förskolan.
Ekologisk hållbarhet Vår odling med blommor, grönsaker, bärbuskar och andra ätbara växter ger barnen möjlighet att förstå naturliga kretslopp samt få en inblick i att vi måste hjälpa insekterna att hitta mat och pollinera så vi kan få mat. Vikten av biologisk mångfald. Att skapa ett insekts kryp- in har gett även de yngsta barnen en plats att samlas vid och studera småkryp.
Social hållbarhet Odlingen är ett gemensamt projekt på vår förskola där barnen har samarbetat, delat erfarenheter samt inspirerat varandra. Vi har lyssnat in barnens tankar och hypoteser för att sedan testa dem och utvärdera tillsammans. Barnen visar respekt och lyssnar på varandras tankar. Vi har också pratat om att en måste se till alla barnen ska få chans att smaka på det vi odlat, ett sätt är att ta in det till buffen.
Att ta tillvara på barnens nyfikenhet och intresse för djur och natur och ta det ett varv till så kunskapen fördjupas. Att de nya barnen lär av de gamla. Saphere och måltidspedagogik är något vi arbetar med varje dag och kan utvecklas med att barnen får jobba med vad deras kropp behöver för att må bra.
Barns nyfikenhet utifrån böcker. Vi har utgått utifrån deras tankar och hypoteser. Småkryp, insekter och maskar ser vi intresserar de yngre barnen. Måltidspedagogiken med sapheremetoden ger barnen möjlighet att bekanta sig med nya livsmedel och smaker både under måltider men även genom odling.
Att låta processen ta tid och utvecklas olika vägar. Vi har arbetat med olika estetiska uttryckssätt och leken där vi utgått från barnens intresse. Måltidspedagogiken är något vi alltid har med oss men kan utvecklas genom att prata mer med barnen om vad deras kropp behöver.
Vi har möten varje dag som skapat en sammanhållning och grundtrygghet i gruppen. De har övat på att uttryck sina tankar, känslor och funderingar. De har ställt hypoteser samt utforskat dessa. Barnen hjälper och lyssnar på varandra. de är öppna för varandras olikheter. De är hjälpsamma medmänniskor som vill hjälpa varandra, djuren och naturen.
Vi vill utveckla barnens förståelse för att deras handlingar kan bidra till en mer hållbar framtid. Vi vill Att visa på vilka hand och fotavtryck vi gör.
Att vara certifierad med Grön Flagg visar att verksamheten arbetar kvalitetssäkrat och metodiskt med lärande för hållbar utveckling. Grön Flagg är en del av det internationella Eco-Schools-nätverket, där FEE (Foundation for Environmental Education) fastställer certifieringskraven och Håll Sverige Rent säkerställer att de efterlevs i Sverige.
