Engelska Förskolan Skarpnäck Grön Flagg-resa 25/26

Om vårt Grön Flagg-råd

Grön Flagg-rådet på förskolan består av rektor, två förskollärare samt en barnskötare, en representant från varje avdelning. Denna sammansättning säkerställer en bred representation av pedagoger och främjar delaktighet i hela verksamheten. Genom rådets struktur skapas förutsättningar för att information och hållbarhetsarbete på ett enkelt och inkluderande sätt når ut till samtliga barn, vårdnadshavare och pedagoger på förskolan.

Barnens deltagande

Barnen deltar också i rådet.

Mötesfrekvens

Varje månad

Plan

Utvecklingsområde 1

Titel

Återbruk och second hand

Grön Flagg-tema

Konsumtion & Resurser

Vad

I förskolans arbete uppmärksammas hållbarhet genom ett aktivt arbete med återbruk, second hand och medveten konsumtion.

Tillsammans med barn och vårdnadshavare kommer vi etablera en egen second hand-butik på förskolan, där familjer kan lämna in kläder de inte längre använder och ta med sig sådant de behöver från denna. På så sätt blir hållbar konsumtion en naturlig del av barnens vardag, samtidigt som samarbete mellan hem och förskola stärks.

Förskolan kommer även att samarbeta med en lokal second hand-butik, där barnen får möjlighet att göra studiebesök och se hur återbruk fungerar i praktiken. Från insamling till försäljning, byteshandel och återanvändning. Genom dessa upplevelser får barnen en konkret förståelse för kretsloppet och värdet i att ge material ett nytt liv.

I verksamheten arbetar vi också med skapande av återbruksmaterial och naturresurser som barnen själva samlar in i sin närmiljö som exempelvis kottar, stenar, löv och återvinningsmaterial. Genom att skapa, bygga och experimentera med dessa material utvecklar barnen kreativitet, problemlösningsförmåga och förståelse för hur vi kan hushålla med naturens resurser.

Varför

Vi har valt att arbeta med återbruk och second hand för att ge barnen en förståelse för hur våra val påverkar både miljön, ekonomin och andra människor. Genom detta tema vill vi väcka ett tidigt medvetande om resursernas värde, minska slit-och-släng-tänket och skapa en tro på att alla kan bidra till förändring. Vi vill främja samarbetet med vårdnadshavare genom förskolans egen second hand-butik samt delaktighet och gemenskap, där barnen och deras familjer tillsammans delat, lämnat och hämtat kläder på ett hållbart sätt.

Studiebesöket på den lokala second hand-butiken har väckt många tankar och frågor kring hur återbruk fungerar i samhället och praktiken.

Syftet är att ge barnen en förståelse för hur resurser kan användas ansvarsfullt, samt att visa hur delande och återanvändning bidrar till ett hållbart samhälle.

Hur

Arbetet med återbruk, second hand och den ekonomiska dimensionen kommer att genomsyra verksamheten under hela året och integreras i barnens vardagliga aktiviteter. Vi kommer att utgå från barnens egna frågor, tankar och intresse för att återanvända, dela och ta hand om saker på ett hållbart sätt.

Förskolans egen second hand-butik kommer att fortsätta utvecklas i samarbete med barn och vårdnadshavare. Tillsammans kommer vi att samla in, sortera och visa upp kläder på ett sätt som främjar delaktighet. Barnen kommer att få vara med i hela processen från att ta emot kläder till att arrangera butiken och reflektera över varför återbruk är viktigt. Detta blir en naturlig del av vardagen, där leken, språket och matematiken vävs in genom exempelvis prissättning, sortering och samtal om värde och resurser.

Vi kommer också att samarbeta med den lokala second hand-butiken, som en extern aktör i arbetet. Barnen kommer att göra studiebesök för att se hur återbruk fungerar i ett större sammanhang och således skapa förståelse för hur insamling, sortering och försäljning går till samt förståelse för materialens kretslopp kopplat till hållbarhet.

I det dagliga arbetet kommer barnen att få utforska och skapa med återbruksmaterial och naturresurser som de själva samlar in i närmiljön som till exempel kottar, stenar, löv, kartong och tygrester. Genom skapande, bygg och konstruktionslekar tränar barnen på att tänka kreativt och se möjligheter i det som annars kunde ha kastats bort.

Genom hela arbetet vill vi stärka barnens tro på sin egen förmåga att påverka och deras vilja att göra skillnad.

Delaktighet och inflytande

Barnen får utrymme att påverka vårt hållbarhetsarbete genom att deras tankar, frågor och idéer aktivt tas tillvara och får styra arbetets innehåll och utveckling. Genom samtal, observationer och gemensamma reflektioner fångar vi upp vad barnen är intresserade av och låter deras nyfikenhet forma både aktiviteter och lärmiljöer. I vår second hand-verksamhet är barnen delaktiga i hela processen – från att ta emot och sortera kläder till att organisera butiken och bestämma hur den ska se ut. På så sätt blir barnens initiativ och val direkt synliga i verksamheten.

Barnen får även påverka genom att själva samla in material från naturen och återbruksmaterial som vi sedan använder i skapande, lek och konstruktion. De får bestämma vilka material som ska samlas in, hur de ska användas och vilka projekt vi ska genomföra.

Dokumentation och återkommande reflektioner tillsammans med barnen gör att deras idéer lyfts fram och leder vidare till nya beslut och riktningar i arbetet.

Hållbar utveckling

I den ekologiska dimensionen bidrar vårt arbete till att minska konsumtion och avfall genom att ge material och kläder ett längre liv. Second hand-butiken på förskolan, liksom samarbetet med den lokala butiken, ger barnen förstahandsupplevelser av hur resurser kan återvinnas istället för att slängas. När barnen samlar naturmaterial och återbruksmaterial i sin närmiljö, och använder dem i lek, konstruktion och skapande, utvecklar de förståelse för hur vi kan hushålla med naturens resurser och värna om miljön.

I den sociala dimensionen skapar arbetet med delande och återbruk en känsla av gemenskap och ansvar. Arbetet främjar demokratiska förmågor när barnen är med och organiserar, samtalar, samarbetar och skapar gemensamma lösningar kring hur vi tar hand om våra resurser.

I den ekonomiska dimensionen utvecklar barnen förståelse för värdet av resurser och hur vi kan använda dem på ett ansvarsfullt sätt. Second hand-butiken ger konkreta erfarenheter av hur delande, återanvändning och minskad nykonsumtion bidrar till ett mer hållbart samhälle.

Utvecklingsområde 2

Titel

Allemansrätten och livet i skogen (pyssel och skapande)

Grön Flagg-tema

Djur & Natur

Vad

Vi kommer att arbeta praktiskt och undersökande genom regelbundna utflykter till skogen, där barnen får upptäcka, leka och skapa med naturmaterial som de själva hittar. Vi samtalar om vad man får och inte får göra i naturen, tränar på att ta hand om både naturen och varandra, och synliggör allemansrätten på ett lekfullt sätt genom sagor och skapande. Vi samtalar om vilka djur som lever i skogen och hur de lever under olika årstider.

Pyssel med naturmaterial som lövtryck, pinnar, stenar och kottar används för att stärka barnens kreativitet och koppla skapandet till hållbarhet.

Varför

Vi har valt att arbeta med detta område för att stärka barnens relation till naturen och väcka en känsla av ansvar för miljön samt ge barnen kunskap om både rättigheter och skyldigheter i naturen. Genom att vistas i skogen regelbundet får barnen uppleva lugn, rörelseglädje och naturens mångfald. Arbetet bidrar till att utveckla respekt, hänsyn och hållbarhetsmedvetenhet redan i tidig ålder.

Hur

Vi kommer att arbeta praktiskt och undersökande genom regelbundna utflykter till skogen, där barnen får upptäcka, leka och skapa med naturmaterial som de själva hittar. Vi samtalar om vad man får och inte får göra i naturen, tränar på att ta hand om både naturen och varandra, och synliggör allemansrätten på ett lekfullt sätt genom sagor och skapande.

Pyssel med naturmaterial som lövtryck, måla pinnar, stenar och kottar. Detta används för att stärka barnens kreativitet och koppla skapandet till hållbarhet. Vi kommer även tillsammans med barnen samtala om vikten av att återvinna skräp på rätt sätt och skapa en förståelse genom att skapa en skräpplanka. Denna planka med olika material kommer att grävas ner i jord på förskolan för att sedan efter en tid observera resultatet av skräpet kopplat till nedbrytningsprocessen.

Delaktighet och inflytande

Barnen får delaktighet och inflytande i hållbarhetsarbetet genom att deras frågor, upptäckter och intressen i skogen styr vad vi utforskar och arbetar vidare med. De väljer material att samla in, platser att undersöka och hur naturmaterial ska användas i lek och skapande. Genom samtal om Allemansrätten, gemensamma regler och reflektioner kring naturens värden påverkar barnen både aktiviteter och arbetssätt. Dokumentation och återkoppling gör deras tankar synliga och bidrar till nästa steg i planeringen. På så sätt blir barnens perspektiv en central del av arbetet och skapar inflytande i både ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhetsdimensioner.

Hållbar utveckling

Arbetet med Allemansrätten och livet i skogen kopplar tydligt till hållbar utveckling genom att barnen får konkreta erfarenheter av hur vi kan ta hand om naturen, varandra och våra gemensamma resurser. I den ekologiska dimensionen lär sig barnen att värna om naturen genom att upptäcka djur, växter och kretslopp samt öva på att vistas i skogen med respekt. De förstår att deras handlingar påverkar miljön och att naturens resurser ska användas varsamt. I den sociala dimensionen tränar barnen samarbete, hänsyn och ansvar när vi skapar gemensamma regler för hur man rör sig i naturen och tar hand om både platsen och gruppen. Skogen blir en arena där de utvecklar empati, trygghet och gemenskap. I den ekonomiska dimensionen får barnen erfarenheter av att använda naturmaterial på ett hållbart sätt och att skapa med sådant som redan finns i deras omgivning, istället för att använda nyproducerade material. Genom att barnen själva får vara aktiva, utforska och påverka arbetets innehåll blir hållbar utveckling inte bara kunskap, utan något konkret och meningsfullt som de upplever i sin vardag och kan bidra till själva.

Utvecklingsområde 3

Titel

Hälsoveckor– Rörelse och pulshöjande aktiviteter

Grön Flagg-tema

Livsstil & Hälsa

Vad

Arbetet med rörelse och pulshöjande aktiviteter fokuserar på att stärka barnens fysiska hälsa, motorik, rörelseglädje och välbefinnande. Genom återkommande hälsoveckor och dagliga rörelseaktiviteter vill vi främja en livsstil där fysisk aktivitet är en naturlig och lustfylld del av vardagen. Arbetet omfattar både planerade aktiviteter och spontana rörelsestunder – inne, ute och i naturen.

Varför

Vi har valt att arbeta med detta område eftersom barn behöver rörelse för att må bra, utvecklas och kunna koncentrera sig. Genom fysisk aktivitet utvecklar barnen motorik, koordination och kroppsuppfattning, men också samarbete, gemenskap och glädje. Hälsoveckorna ger möjlighet att uppmärksamma vikten av balans mellan rörelse, vila och kost. Arbetet bidrar till barnens psykiska och fysiska välbefinnande och stärker deras självkänsla där förskolan ska erbjuda barnen en miljö som främjar hälsa, välbefinnande och rörelseglädje.

Hur

Vi kommer att genomföra återkommande hälsoveckor med olika rörelseteman, där barnen får prova på pulshöjande aktiviteter som hinderbanor, dans, naturbanor, stafetter och gemensamma rörelselekar. Aktiviteterna anpassas efter barnens ålder och intresse och planeras så att alla kan delta utifrån sina förutsättningar. Rörelse integreras även i vardagen genom musik, lek, utevistelse och samarbetsövningar. Pulshöjande aktiviteter kommer att integreras dagligen två gånger per dag genom olika dansövningar och springtävlingar. En viktig del i arbetet med hälsoveckorna är kost och vila som även kommer vara en stor del av arbetet med barnen. Vi kommer testa olika återhämtningsmetoder som massagevila och andra sätt att vila och återhämta sig på samt samtala om olika näringsämnen som finns i kosten vi äter.

Delaktighet och inflytande

Barnen blir delaktiga och får inflytande i vårt hållbarhetsarbete genom att deras idéer, intressen och upplevelser får styra innehållet i våra rörelseaktiviteter och hälsoveckor. De är med och väljer vilka lekar, banor och rörelseformer vi ska prova, och deras förslag ligger till grund för hur aktiviteterna utformas och utvecklas. Genom samtal om vad som får dem att må bra, vad som känns roligt och vad som ger energi påverkar barnen både planeringen och genomförandet av vårt arbete med fysisk hälsa.

Barnen deltar också i utvärderingar där de får uttrycka vad de tyckte om, vad de vill ändra och vad de vill göra mer av. Vi tar vara på deras reflektioner och låter dem synas i nästa steg av planeringen, vilket gör arbetet levande och anpassat efter gruppens behov. I vardagen får barnen även skapa spontana rörelsestunder genom att föreslå lekar, rörelsesånger och aktiviteter både inne och ute.

Genom att barnen får påverka innehåll, val av aktiviteter och hur vi arbetar vidare blir de medskapare i vårt hälsofrämjande hållbarhetsarbete. Detta stärker deras engagemang och ger dem en konkret förståelse för hur de själva kan bidra till en hållbar livsstil där rörelse, välbefinnande och hälsa är en naturlig del av vardagen.

Hållbar utveckling

Den ekologiska dimensionen synliggörs när barnen rör sig och leker utomhus i naturen, lär sig värna om miljön och använder naturmaterial på ett ansvarsfullt sätt. Den sociala dimensionen stärks genom samarbeten, gemensamma lekar och aktiviteter där barnen tränar ansvar, hänsyn och empati, samt lär sig att ta hand om både sig själva och varandra. Den ekonomiska dimensionen kan synliggöras genom att barnen lär sig att hälsa och rörelse inte behöver kosta mycket pengar – till exempel genom att använda kroppen som redskap, leka utomhus, göra hinderbanor med enkla föremål eller skapa egna aktiviteter med material som redan finns. På så sätt får barnen förståelse för att hållbar hälsa handlar om smarta, resurssnåla val som både sparar resurser och är tillgängliga för alla.

Läroplanskoppling

Mål och riktlinjer

Normer och värden

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande.
Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.
Förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor i vardagen.
Respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna.
Ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

Omsorg, utveckling och lärande

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

Sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet.
Självständighet och tillit till sin egen förmåga.
Nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära.
Förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler.
Förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar.
Fantasi och föreställningsförmåga.
Motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.
Förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld.
Förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.
Intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa.
Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.
Intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap.
Sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet.
Både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet.
Både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska.
Svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk.
Förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.
Förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta.
Förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.
Förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.
Förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.
Förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
Förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik.
Förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen.
Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Barns delaktighet och inflytande

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

Intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.
Förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan.
Förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

Globala målen

God hälsa och välbefinnande
God utbildning
Jämställdhet
Hållbar konsumtion och produktion
Ekosystem och biologisk mångfald

Genomförande

Arbetet kring second hand butik

Uppladdade bilder

Tema i fokus

Konsumtion & Resurser

Vad gjorde vi?

Vi började med att prata om vad second hand betyder och varför det är viktigt att återanvända saker. Därefter besökte vi en second hand-butik där barnen fick titta på olika varor, hur de sorteras och säljs. Vi samtalade om var sakerna kommer ifrån och varför man kan köpa begagnat istället för nytt.

Hur gick det?

Det gick bra. Barnen var nyfikna och ställde många frågor. De visade intresse för sakerna i butiken och hur allt var organiserat.

Vad blev resultatet?

Vi lärde oss att saker kan få nytt liv genom att användas igen. Barnen fick en ökad förståelse för hållbar konsumtion och att man kan minska avfall genom att handla second hand.

Vad tyckte barnen?

Barnen tyckte det var spännande att besöka butiken och att se alla olika saker som fanns där. De tyckte det var roligt att känna igen föremål och fundera på vem som haft dem tidigare.

Lärdomar och tips till andra som vill testa

Vi tipsar om att förbereda barnen innan besöket och att följa upp med samtal efteråt. Att låta barnen ställa frågor på plats gör upplevelsen mer lärorik och engagerande.

Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Naturmaterial

Uppladdade bilder

Tema i fokus

Djur & Natur

Vad gjorde vi?

Vi har märkt att barnen var intresserade av fågeln hackspett, så vi gick ut i skogen och plockade pinnar. Därefter fick barnen limma fast en pinne som blev en gren. Sedan fick de klippa ut en hackspett, färglägga den i hackspettens färger och limma fast den på grenen.

När våren började komma fick barnen gå ut i skogen och plocka blommor, som de sedan laminerade i papper. Detta bidrog till att barnen utvecklade sin förståelse för naturen, tränade sin finmotorik och fick möjlighet att vara kreativa samtidigt som de utforskade sin närmiljö.

Hur gick det?

Aktiviteten inleddes med att vi samtalade om fågeln hackspett och barnens intresse för den. Därefter gick vi tillsammans ut i skogen där barnen fick plocka pinnar. Inomhus fick barnen limma fast pinnen på ett papper så att den blev en gren. Sedan fick de klippa ut en hackspett, färglägga den i dess typiska färger och limma fast den på grenen.

När våren kom gick vi återigen ut i skogen, denna gång för att plocka blommor. Barnen fick välja sina egna blommor som vi sedan tillsammans laminerade i papper. Under hela processen fick barnen vara delaktiga, utforska naturen och arbeta både praktiskt och kreativt.

Vad blev resultatet?

Resultatet blev att barnen skapade egna bilder av en hackspett sittande på en gren, där de kombinerade naturmaterial med eget skapande. Varje bild blev unik utifrån barnens egna val av färger och uttryck.

Barnen visade engagemang och glädje under aktiviteten, och de utvecklade sin kreativitet och finmotorik. De fick också en ökad förståelse för naturen och visade intresse för både fåglar och växter efter aktiviteterna.

Vad tyckte barnen?

Barnen visade stort intresse och engagemang, särskilt för fågeln hackspett. De tyckte det var roligt att få arbeta både ute i skogen och inne med skapande aktiviteter.

Många barn uppskattade att få plocka egna pinnar och blommor samt att själva få klippa, färglägga och skapa sin egen bild. De visade stolthet över sina arbeten och delade gärna med sig av sina tankar och idéer under processen.

Lärdomar och tips till andra som vill testa

Era lärdomar och tips till andra som vill testa Vi såg att barnen blev mer engagerade när aktiviteten utgick från deras eget intresse, i detta fall fågeln hackspett. Att kombinera utevistelse med skapande aktiviteter gav barnen en helhetsupplevelse och ökade deras nyfikenhet på naturen.

En lärdom är att ge barnen tid och utrymme att utforska materialet i sin egen takt, samt att låta dem göra egna val i skapandet. Det är också bra att ha material förberett men samtidigt vara flexibel och följa barnens idéer.

Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Pulshöjande aktiviteter med lek och rörelse

Uppladdade bilder

Tema i fokus

Livsstil & Hälsa

Vad gjorde vi?

Vi har gjort pulshöjande aktiviteter genom att springa en tävling, dansa utomhus och göra olika rörelser från Bamse-kort, till exempel att rulla som en stock fram och tillbaka.

Hur gick det?

Vi brukar ha springtävling och dansa utomhus på fredagar. Vi använder också Bamse-kort där vi gör olika rörelser, till exempel att rulla som en stock fram och tillbaka.

Vad blev resultatet?

Resultatet blev att vi fick upp pulsen och rörde på hela kroppen. Vi blev mer aktiva och hade roligt samtidigt som vi tränade kondition, styrka och koordination.

Vad tyckte barnen?

Barnen tyckte att aktiviteterna var roliga och varierade. Springtävlingen skapade mycket engagemang och många blev taggade på att tävla och springa snabbt. Dansen utomhus upplevdes som lustfylld och gjorde att flera vågade släppa loss och röra sig mer fritt. Bamse-korten var också uppskattade eftersom de innehöll olika roliga rörelser, till exempel att rulla som en stock, vilket gjorde att barnen skrattade och hjälpte varandra. Sammantaget var barnen positiva och deltog aktivt i alla moment.

Lärdomar och tips till andra som vill testa

Vi lärde oss att barnen blir mer engagerade när aktiviteterna är lekfulla och varierade. Kombinationen av springtävling, dans utomhus och Bamse-kort gjorde att alla kunde delta på olika sätt och på sin nivå. Vi märkte också att tydliga instruktioner och att visa rörelserna först gjorde det lättare för barnen att förstå vad de skulle göra.

Tips till andra som vill testa är att planera korta och tydliga aktiviteter, blanda olika typer av rörelse och använda material som är enkla och roliga, som kort med rörelser. Det är också bra att vara utomhus om det går, eftersom barnen ofta får mer energi och tycker det är roligare att röra sig där.

Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Utvärdering

Hållbar utveckling

Under året har hållbar utveckling varit en naturlig del av vår verksamhet och integrerats i barnens vardag. Vi har arbetat med de ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionerna genom praktiska aktiviteter där barnen fått möjlighet att utforska, reflektera och agera.

Inom den ekologiska dimensionen har barnen deltagit i skräpplockning, källsortering och arbetat aktivt med att ta hand om naturen. Genom våra regelbundna skogsbesök och arbetet med allemansrätten har barnen utvecklat kunskap om hur man visar hänsyn till djur och natur. Barnen påminner idag varandra om att inte trampa på myror, att inte lämna skräp efter sig och att visa respekt för skogens invånare. De bygger små hem till djur av naturmaterial och visar stor empati för djur och insekter. Även de yngsta barnen har utvecklat ett ökat intresse för insekter och visar mindre rädsla och större nyfikenhet.

Den ekonomiska dimensionen har synliggjorts genom återbruk, pantinsamling och besök i second hand-butik. Vi ordnade också en klädbyteshörna. Barnen har deltagit i pantning och fått vara med och rösta om vad pengarna skulle användas till. På så sätt har de fått erfarenhet av att gemensamma insatser kan leda till konkreta resultat och att resurser har ett värde. Vi har även arbetat med att skapa egna pengar och leksaksbutiker där barnen fått utforska köp, försäljning och pengars värde. Genom att efterfråga återbruksmaterial från hemmen har vi också synliggjort hur material kan användas på nytt istället för att köpas in eller slängas.

Den sociala dimensionen har bland annat stärkts genom hälsoveckor, pulshöjande aktiviteter och gemensamma projekt. Barnen har fått utveckla sin motorik genom balansstationer och rörelseaktiviteter. Vi ser tydligt att barnen idag vågar utmana sig själva mer, både på balansbanor och i naturmiljöer. Genom gemensamma aktiviteter har barnen tränat samarbete, ansvarstagande och omtanke om varandra.

Arbetet har haft flera konkreta effekter. Föräldrar berättar att barnen även hemma pratar om att plocka skräp, spara vatten och vara rädda om naturen. Barnen tar egna initiativ till att spara papper och material vid skapande aktiviteter och ser återbruk som en naturlig del av verksamheten. Källsortering, återbruk och miljömedvetna val har blivit en del av vardagen.

Vi har även involverat vårdnadshavare i projekten och skapat en tydligare koppling mellan förskolan och hemmet. Arbetet har bidragit till att stärka barnens förståelse för hur deras handlingar påverkar både miljön och människor omkring dem, vilket ligger i linje med läroplanens mål kring hållbar utveckling, demokrati och ansvarstagande.

För att utveckla arbetet ytterligare ser vi möjligheter att samarbeta mer med externa aktörer. Exempelvis skulle samarbeten med second hand-verksamheter, lokala föreningar eller äldreboenden kunna skapa fler meningsfulla sammanhang där barnen får möjlighet att bidra och göra skillnad. Vi ser även potential i att vidareutveckla den ekonomiska dimensionen utifrån barnens intresse för affärer, pengar och försäljning genom att arbeta med sparmål, affärslek och gemensamma projekt där barnen får följa en process från insamling till inköp

Lärdomar

Vi tar med oss vikten av att låta hållbar utveckling genomsyra hela verksamheten och vara en naturlig del av barnens vardag. Arbetet med utomhuspedagogik har utvecklats under året. Tidigare användes skogen främst som en plats för lek och utflykter, medan undervisningen skedde inne på förskolan. Idag använder vi skogen som en lärmiljö där undervisning, utforskande och projektarbete sker direkt i naturen.

Vi ser också värdet av att fortsätta utveckla barnens intresse för naturen och skapa ännu fler möjligheter till utforskande utomhus. Nästa steg blir att utveckla gården ytterligare och erbjuda fler planerade aktiviteter som stimulerar lärande, rörelse och hållbar utveckling.

Vi vill fortsätta utveckla arbetet med odling genom att odla fler grönsaker, frukter och örter tillsammans med barnen. Vi ser också möjligheter att stärka barnens delaktighet kring måltider genom att involvera dem mer i planering av mellanmål, bakning och matlagning.

Arbetet med second hand, återbruk och pantinsamling vill vi fortsätta utveckla. Barnens engagemang kring pantningen och besluten om vad pengarna skulle användas till visade att de är intresserade av att förstå pengars värde och hur gemensamma resurser kan användas. Nästa steg blir att arbeta mer med sparmål tillsammans med barnen, så att de får följa en process över tid och vara delaktiga i planering, beslut och genomförande. På så sätt kan vi ytterligare stärka deras förståelse för ekonomisk hållbarhet och hur gemensamma insatser kan leda till konkreta resultat.

Delaktighet och inflytande

Barnens intressen, frågor och upptäckter har varit en viktig utgångspunkt i vårt arbete. Genom observationer och samtal har vi fångat upp sådant som engagerar barnen och låtit det påverka projektens innehåll och riktning.

Ett exempel är när barnen visade stort intresse för skräpplockning. Detta utvecklades till samtal om miljö, återvinning och hur vi kan ta hand om naturen. När ett barn hittade en fjärilslarv tog vi tillvara på intresset och lät barnen följa larvens utveckling tillsammans med våra andra fjärilslarver. På så sätt skapades möjligheter för fördjupat lärande utifrån barnens egna upptäckter.

Barnen har även varit delaktiga i val av pulshöjande aktiviteter och rörelselekar. Genom att lyssna på barnens önskemål har vi kunnat skapa aktiviteter som engagerar och motiverar dem.

Vi har arbetat med öppna frågor där barnen fått fundera kring exempelvis hur vi kan ta hand om naturen, vad som händer med skräp som lämnas i skogen och hur vi kan återanvända material istället för att slänga det. Barnen har fått diskutera olika lösningar och dela sina tankar med varandra.

Barnens inflytande har synliggjorts genom att deras idéer lett vidare till nya aktiviteter, projekt och undersökningar. De har fått uppleva att deras tankar och förslag tas på allvar och påverkar verksamheten.

Inför nästa Grön Flagg-period vill vi involvera barnen ännu tidigare i projektens uppstart genom att använda bildkort, föremål och dokumentation som underlag för diskussioner. På så sätt kan vi fånga upp deras tankar och intressen redan från början och ge dem ännu större möjlighet att påverka projektens innehåll.

Lärdomar

Vi tar med oss vikten av att vara lyhörda för barnens intressen och låta deras frågor och upptäckter styra verksamhetens innehåll. När barnen ser att deras idéer leder till nya projekt och aktiviteter ökar både engagemanget och känslan av delaktighet. Vi vill fortsätta utveckla arbetssätt där barnens röster synliggörs genom observationer, dokumentation och gemensamma reflektioner samt ge dem ännu större inflytande redan i projektens planeringsfas.

Handlingskompetens

Genom att göra barnen delaktiga i arbetet med hållbar utveckling har de fått möjlighet att utveckla sin handlingskompetens. Barnen har varit aktiva i skräpplockning, källsortering och arbetet med att ta hand om naturen under våra skogsbesök. Vi ser att de allt oftare tar egna initiativ till att plocka upp skräp, uppmärksamma sådant som inte hör hemma i naturen och påminna varandra om hur vi ska vara rädda om djur och miljö.

Barnen visar även handlingskompetens i vardagen genom att använda material mer medvetet. Vid skapande aktiviteter använder de hela pappret innan de tar nytt och sparar överblivet material till kommande projekt. De kommer själva med förslag på hur material kan återanvändas istället för att slängas.

Genom pantning och arbetet med den ekonomiska dimensionen har barnen fått erfara att deras gemensamma insatser leder till konkreta resultat. De har fått vara med och fatta beslut kring vad pengarna ska användas till, vilket har stärkt deras förståelse för ansvar, delaktighet och gemensamt beslutsfattande.

Vi ser också att barnen tar med sig sina kunskaper utanför förskolan. Vårdnadshavare berättar att barnen hemma uppmärksammar nedskräpning, påminner om att spara vatten och pratar om hur man tar hand om naturen. På så sätt påverkar barnen både sin närmiljö och människor omkring sig.

Lärdomar

Vi tar med oss insikten om att barn utvecklar handlingskompetens när de får möjlighet att vara delaktiga i verkliga situationer där deras handlingar gör skillnad. När barnen får ta ansvar, fatta beslut och se resultatet av sina insatser stärks deras tilltro till den egna förmågan.

Vi vill fortsätta skapa fler meningsfulla sammanhang där barnen får möjlighet att påverka sin vardag, lösa problem och bidra till hållbar utveckling. Nästa steg är att ge barnen ännu större ansvar i projektarbeten, utveckla arbetet med den ekonomiska dimensionen genom gemensamma sparmål och skapa fler möten med externa aktörer där barnen får möjlighet att sprida sina kunskaper och inspirera andra. Detta kan exempelvis ske genom samarbeten med äldreboenden, vårdnadshavare och lokala verksamheter.

Stort grattis till er Grön Flagg-certifiering!

Att vara certifierad med Grön Flagg visar att verksamheten arbetar kvalitetssäkrat och metodiskt med lärande för hållbar utveckling. Grön Flagg är en del av det internationella Eco-Schools-nätverket, där FEE (Foundation for Environmental Education) fastställer certifieringskraven och Håll Sverige Rent säkerställer att de efterlevs i Sverige.