Om vårt Grön Flagg-råd
Vårt Grön Flagg-råd består av samtliga anställda i verksamheten.
Familjelyckan Grön Flagg-resa 25/26
Plan
Utvecklingsområde 1
Titel
Källsortering och avfallsmedvetenhet
Grön Flagg-tema
Skräp & Avfall
Vad
Vi ska komma igång med sopsorteringen i verksamheten igen och medan vi jobbar med det återigen väcka medvetenheten hos barnen om skräp och hur det kan bli till resursanvändning eller göra skada beroende på hur det hanteras.
Varför
Vi behöver starta en ny rutin för sortering då vårt gamla avfallssystem kom av sig när köket gjordes om.
Hur
Vi tar hjälp av sopsamlarmonstren, ansluter oss till skräpplockardagen och arbetar för att få upp medvetenheten och ambitionen att minska svinnet hos både vuxna och barn igen.
Delaktighet och inflytande
Vi skapar aktiviteterna utifrån deras intresseområden, inkluderar dem i utformandet av vårt nya sorteringssystem och låter dem vara med och sortera. Hur brett området sedan utvecklas får växa fram ur hur sopsamlarmonstren engagerar de olika grupperna.
Hållbar utveckling
Vi bidrar till mindre avfall och mer resursåtervinnande och kan i det föra samtal om såväl ekologisk som ekonomisk hållbarhet.
Utvecklingsområde 2
Titel
Hälsa, rörlighet och utomhuspedagogik
Grön Flagg-tema
Livsstil & Hälsa
Vad
Vi förlägger mer av vår pedagogiska verksamhet utomhus, rör på oss och vidgar vyerna.
Varför
Det ligger i linje med vårt arbete med rörlighet och promenader i samhället.
Hur
Genom att se hela Åseda som vår arena utvidgar vi området vi agerar inom, får syn på olika sätt att röra sig och skapar vanor av att såväl promenerar i trafikmiljö som röra sig i skog och mark.
Delaktighet och inflytande
Barnens intressen kommer att vara ledstjärnor i vårt utforskande och deras förslag vävas in i planeringen.
Hållbar utveckling
Vi ger barnen en vardagsvana av att vara en del av sitt närsamhälle och röra sig runt i det på ett sätt som främjar social hållbarhet.
Utvecklingsområde 3
Titel
Från jord till bord
Grön Flagg-tema
Djur & Natur
Vad
Ett långsiktigt arbete med att skapa förståelse för ekologiska samband i naturen och hur de hänger samman med vår egen föda.
Varför
Vi har i det här ett etablerat arbetssätt som vi vill behålla och fortsätta utveckla.
Hur
I vardagen införliva samtal och aktiviteter som medvetandegör samband i naturen och vad som behövs för att vi ska få den amt vi äter. Det handlar om vår små odlingar på gården med bär, örter och frukt men också naturutflykter, och matpedagogik.
Delaktighet och inflytande
Barnen blir delaktiga genom gemensamt arbete med att sköta våra odlingar, spana och reflektera tillsammans i naturen och bidra med sina frågor som kan leda oss i vår planering.
Hållbar utveckling
Vårt arbete här kopplar direkt till hållbar ekologisk utveckling då barnens förståelse för sin livsmiljö och sina möjligheter att stärka eller störa naturen växer.
Läroplanskoppling
Mål och riktlinjer
Normer och värden
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
- Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande.
- Förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor i vardagen.
- Ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
Omsorg, utveckling och lärande
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
- Självständighet och tillit till sin egen förmåga.
- Nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära.
- Förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler.
- Motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.
- Förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld.
- Förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.
- Förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.
- Förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
- Förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik.
Barns delaktighet och inflytande
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
- Intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.
- Förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan.
Globala målen
Genomförande
Upptäcka närsamhället
Uppladdade bilder
Tema i fokus
Vad gjorde vi?
Vi har som en del av vårt arbete med livsstil och hälsa samt stad och samhälle rört oss mycket i vårt närområde, testat att spela fotboll på den öppna all-aktivitets-platsen, gått i skogen och till samhället lekplatser, spanat och funderat kring vad vi ser omkring oss och vad som pågår i samhället. genom att lämna gården vidgar vi vyerna på vad ett samhälle är och kan vara samtidigt som vi gör det naturligt att ta sig fram gående i det och gör detta att vara utomhus till något större än lek på den vanliga platsen.
Hur gick det?
Barnen har blivit väldigt bra på att gå tillsammans, tänka på hur vi förhåller oss till trafiken och samtidigt reflektera kring det vi ser. Nyfikenhet väcks och de följer med på promenader både till bekanta ställen vi återvänder till och till nya platser.
Vad blev resultatet?
Med starka ben kan man få uppleva mycket och när man blir lite trött kan man peppa varandra. Vi lärde oss också en hel del om att röra sig säkert i samhället och trafiken, om olika yrkesgrupper som gör sitt jobb där som vägarbeten, skogsmaskiner och sopbilar. Barnens värld vidgas.
Vad tyckte barnen?
Barnen gillar utforskandet och mixen av väl bekanta platser vi återkommer till och nya platser att upptäcka. De upptäckte också att en välbekant plats kan förändras av olika skäl, skogen kan till exempel förändras på grund av planerad avverkning men också se helt annorlunda ut efter en storm.
Lärdomar och tips till andra som vill testa
Skapa en tydlig struktur för hur ni som grupp rör er säkert, hur ni kallar in gruppen och vad som gäller och håll er till den så att utflykterna sedan kan vila i den ramen och fokus ligga på upplevelsen.
Skräpplockardagen
Uppladdade bilder
Tema i fokus
Vad gjorde vi?
Vi började med att hemma titta på och sortera bilder av olika sorters skräp och gick sedan ut i samhället omkring oss och plockade skräp, resonerade om var det borde slängts och såg till att det hamnade rätt.
Hur gick det?
Förskolebarnen gladdes åt att det i år inte var så mycket skräp på det område de valt att rensa, den närliggande lekplatsen. Fritidsbarnen däremot som sett ett skräpområde på väg till skolan fick ihop flera kassar men kunde sedan glädjas åt att där var renare nästa dag när de gick förbi.
Vad blev resultatet?
Skräpplockardagen är nu hos oss en årligen återkommande aktivitet och vi märker hur de äldre barnen börjar kunna jämföra mellan år och reflektera kring skillnader och varför de kan uppstå.
Vad tyckte barnen?
Konstigt att folk slänger så mycket på marken när det finns papperskorgar.
Lärdomar och tips till andra som vill testa
Låta barnen själva välja område att rensa, det ger ett mervärde i att reflektera kring var skräp ofta hamnar i naturen och varför.
Skräpbrädan
Uppladdade bilder
Tema i fokus
Vad gjorde vi?
Vi satte fast skräp av olika slag på en bräda som vi lade ute i skogen och återvände till efter ett halvår för att se vad som hänt.
Hur gick det?
Det fungerade som planerat, brädan fick ligga kvar och även om barnen under tiden den låg där glömde bort den så väcktes minnet när vi gick tillbaka till den efter ett halvår och vi fick bra reflektioner kring varför det ser ut som det gör på den och hur det som försvunnit kan ha brutits ned när annat är kvar.
Vad blev resultatet?
Vi lärde oss att olika material har olika nedbrytningstid.
Vad tyckte barnen?
Spännande och lite konstigt att det är så olika.
Lärdomar och tips till andra som vill testa
Skriv en lapp som förklarar vad ni gör och fäst på brädan så att andra som hittad en kan förstå och låter den ligga kvar.
Följa årstidsväxlingar
Uppladdade bilder
Tema i fokus
Vad gjorde vi?
Vi följer naturens växlingar under ett år och hur det påverkar vår upplevelse av att vara i den. Vad gör solen? Vad behöver vi tänka på när det är kallt? Hur påverkas växter och hur ser de ut vid olika årstider? Hur klär vi själva oss olika och hur märker vi de olika årstiderna?
Hur gick det?
Vi blandade planerade aktiviteter med reflekterande samtal i vardagen och fick barnen med oss i de skillnader vi upplever.
Vad blev resultatet?
Det här har som ett löpande inslag under året väckt en ökande medvetenhet om hur olika årstider ger olika förutsättningar och hur vi och vår omgivning påverkas av det.
Vad tyckte barnen?
Här blev det nära mellan vad som händer i naturen och hur det påverkar oss, från rimligheten i att dra på alla varm och täta kläder när det är kallt och regnar fast det är jobbigt till att njuta med måtta när solen skiner. De såg naturens olika behov från fågelmat i kalla vintern till vatten på våra växter när det är sommar och varmt.
Experimentvecka
Uppladdade bilder
Tema i fokus
Vad gjorde vi?
Inför Nobeldagen hade vi en experimentvecka där vi experimenterade med olika material och fysikaliska skeenden. Veckan avslutades sedan med Nobelfest på förskolan.
Hur gick det?
Det blev en spännande vecka där vi upplevde dansande russin, glittrande curry och flytande färger.
Vad blev resultatet?
Vi väckte en nyfikenhet på naturvetenskap, kemi och fysik i enkelt format.
Vad tyckte barnen?
För barnen blev det spännande wow-effekter och mycket att fundera på. Hur kan det bli såhär?
Lärdomar och tips till andra som vill testa
Genom att göra det till en fokuserad experimentvecka kopplat till Nobel kunde vi också koppla det till Nobelprisen och den stora festen som då är en stor nyhet och snackis i samhället. STEM får en naturlig plats och vi öppnar fönster mot området.
- Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.
Återbruk och resursmedvetenhet
Uppladdade bilder
Tema i fokus
Vad gjorde vi?
Vi strävade efter att återbruka redan i anspråktaget material och sådant som återskapas naturligt. Bland annat gjorde vi en hinderbana av spillvirke, tillverkade eget lekmaterial av brädbitar och bilder på barnen som blev figurklossar att ta med i leken, lade vår fågelmat i second hand koppar och tillverkade armband av naturens material.
Hur gick det?
Att återanvända och att nyttja det som blir över i annat blir en naturlig del av hur vi tar fram lekmaterial. vi spanar på second hand-butiker, samverkar med Re-Play och ber föräldrar om sådant de inte behöver och håller därmed nere resursanvändandet av jungfruligt material i vår verksamhet.
Vad blev resultatet?
Av saker vi har och sådant som finns omkring oss kan vi själva göra det vi vill ha och behöver. Vi såg också att samma material kan bli flera olika saker, brädbitar kan till exempel vara både byggklossar, balansbanematerial och figurer i leken.
Vad tyckte barnen?
Våra enkla lekfigurer av en bit trä med ett påklistrat foto blev populära i leken. Man lekte både med sin egen figur och med kompisar, lät dem uppleva saker i leken och lekte rollekar med dem.
Lärdomar och tips till andra som vill testa
Gör det enkelt, det behöver inte vara perfekt för att bli bra material för lek och ju enklare material i grunden ju större utrymme för barnens egen fantasi.
- Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.
Matpedagogik
Uppladdade bilder
Tema i fokus
Vad gjorde vi?
Vi har kontinuerligt under året arbetat med matpedagogik i form av att smaka, samtal och reflektera kring livsmedel. Vad är det för skillnad på äpple och gurka? Vad heter våra grönsaker? Kan grönkål verkligen vara samma grönsak när den blir så olika stekt, rostad till chips eller blandad rå i en sallad? Vad gör det för skillnad i smak och konsistens om frukt torkas?
Hur gick det?
Det varierar såklart hur framme barnen är i att våga prova. vi har noterat att det är viktigt att hålla i och att koppla med köket i arbetet så att vi kan prata omd et soms erveras och köket kan servera varianter av det vi pratar om. Här kan vi bli bättre på att vara tydliga och ha framförhållning i vår planering så att vi inte jobbar parallellt utan tydligare kopplar samman kökets arbete med våra läraktiviteter.
Vad blev resultatet?
Vi får intresserade barn som vågar smaka, hittar nya smakfavoriter och kan beskriva mer specifikt vad de inte tycker om när något inte faller dem i smaken. Kan utbyta tankar kring i fler ord än gott eller äckligt och har en bredare smakrepertoar och förstår mer om olika råvarors möjligheter. I år har vi inte fått till odlandet i den utsträckning att vi kunnat följa råvaror hela vägen från jord till bord men haft det med os si hur vi pratat om var det kommer ifrån.
Vad tyckte barnen?
Det här har vi arbetat med ganska länge nu och barnen tycker det är intressant men också en naturlig del av hur vi förhåller oss till smaker och vår mat.
Lärdomar och tips till andra som vill testa
Tänka på hur vi själva talar och uttrycker oss om maten, ta med samtalen från en läraktivitet till matbordet och tvärtom så att en helhet byggs.
Bondgårdstema
Uppladdade bilder
Tema i fokus
Vad gjorde vi?
Med utgångspunkt i Emma Janssons faktaböcker Mina första bondgårdsdjur som finns i två varianter av samma bok, en för de yngsta och en för lite äldre barn, har vi under vårterminen arbetat med ett gemensamt bondgårdstema. Varje grupp har utifrån sina förutsättningar fått skapa aktiviteter och lära sig mer om bondgårdens djur och arbetet på en gård. Temat fick näring och inspiration av en förskolans dag med besök av djur och traktorer och avslutades sedan med en gemensam utflykt där vi hyrde en buss och åkte tillsammans till två små gårdar där vi fick uppleva djuren hemma hos sig, åka vagn bakom en traktor och provsitta i en.
Hur gick det?
Böckerna och temat blev en sammanhållande faktor som gjorde att trots att alla grupper under vårterminen gjort väldigt olika saker så hängde det ihop och den gemensamma upplevelsen blev ett logiskt avslut för alla. Vi har haft fantastiskt gott engagemang från barnens familjer som stöd. De har ställt upp med djur och maskiner, följt med på bussresan och stöttat arbetet.
Vad blev resultatet?
Vi lärde oss massor om djur, maskiner och vardag på bondgård samt vad vi får från den som hamnar på vårt bord som mjölk, ägg osv. Vi byggde också gemenskap mellan barnen och mellan familjer och förskola i gemensamma upplevelser.
Vad tyckte barnen?
Djuren blev spännande när de blev verkliga. Att få se, känna på och dofta levande djur var starka upplevelser. Bussresan i sig belv också en större upplevelse än vi tänkt på i förväg, barn steg förväntansfulla på den stora bussen och lekte sedan bussresa när de kom hem.
Lärdomar och tips till andra som vill testa
Den gemensamma utgångspunkten i Emmas böcker gav gemensamma bilder som fick temat att hänga ihop även om grupperna gjorde olika saker utfrån ålder och intresse inom temat. Vi fick ett gemensamt bildspråk som ramade in och eftersom samma bok finns i två versioner fungerade det i alla åldrar.
Djur på gården på förskolans dag
Uppladdade bilder
Tema i fokus
Vad gjorde vi?
Som en del av vårt stora bondgårdstema förvandlade vi på Förskolans Dag vår förskolegård till en liten bondgård med både levande och leksaksdjur. med hjälp av våra fantastiska föräldrar som kom med häst, kalv, hönor, kaniner, hund med flera djur blev det liv och rörelse på gården. Vi hade också byggt stationer med leksaksdjur där man kunde prova på att rida eller att leka med bondgårdsdjur i hagar byggda av pallkragar. Barnen fick uppleva, klappa, känna dofter och höra ljud av alla bondgårdens djur i verkligheten.
Hur gick det?
Dagen blev mycket lyckad tack vare samarbetet med föräldrar som ställde upp och kom med djuren och att den kopplades till ett gemensamt tema för hela huset. Alla grupper har på olika sätt arbetat med tema bondgården under våren och hade därmed koppling in till dagen och djuren i sina lärprocesser.
Vad blev resultatet?
Vi lärde oss att våra föräldrar är magiska på att ställa upp och engagera sig när vi ber dem. För barnen blev det en upplevelsedag som både kopplade ihop med det vi redan pratat om och väckte nytt intresse för vårt bondgårdstema.
Vad tyckte barnen?
Det var spännande och tryggt att uppleva alla djuren i den egna välbekanta miljön. Till synes små upplevelser som att klappa en levande häst och förundrat känna att "den är varm" ger stora intryck att sedan processa och leka vidare på.
Lärdomar och tips till andra som vill testa
Tänka stort och våga fråga.
Snöexperiment
Uppladdade bilder
Tema i fokus
Vad gjorde vi?
Vi tog in snö och utforskade vad som händer med den inne i värmen.
Hur gick det?
Alla barn förutsåg att den skulle smälta men samtalet fördjupades när vi pratade om varför det blev så lite vatten av så mycket snö och att det vattnet ju inte var rent. Vi tog det också ett steg vidare genom att ta in snö och leka med den inomhus, känna hur den gick från lätt pudersnö till mer och mer kramsnö och till slut blev vatten.
Vad blev resultatet?
Barnens förståelse fördjupades från det korta snö smälter till vatten till en djupare förståelse och reflektion när vi fortsatte under flera dagar och på olika sätt.
Vad tyckte barnen?
De var oerhört förvånade när vi tog in massor av snö och lekte med den inomhus, kan man ens göra så?
Lärdomar och tips till andra som vill testa
Arbeta under flera dagar för att uppleva både i stunden, återkommande och att se hur den stora snöhög vi lekt med igår är vatten idag.
Utvärdering
Hållbar utveckling
Vi har arbetat mer med förståelse och kunskapsutveckling kring natur, djur och ekologi samt matens ursprung och mindre med vårt mål kring källsortering skräp och avfall. Vid sammanställningen av året blev det också tydligt att minskad resursförbrukning och återbruk ligger numera som en naturlig del av hur vi arbetar och vi har möjligen underskattat vår styrka på det området och fokuserat mer på det vi inte gjort, fått full ordning på vårt källsorterande av avfall. Sett till helheten av våra mål kan vi ändå känna oss nöjda med arbetet med årets plan.
Lärdomar
Se mer av våra styrkor men också utveckla arbetet mer kring Grön Flagg. Vi ska ta ett nytt grepp kring hur vi sätter målen och göra det till en rubrik i vår arbetsplan så att vi tydligare i vårt systematiska kvalitetsarbete följer upp arbetet.
Delaktighet och inflytande
Barnens intresse och engagemang ges stort inflytande i hur vi arbetar med våra mål och det fungerar väl vilket blev tydligt under bondgårdstemat där olika grupper arbetade helt olika men delarna passar samman i slutet ändå. Det finns många vägar till samma mål och vi vågar låta det vara så.
Lärdomar
Vi kan nog ytterligare medvetandegöra Grön Flagg-processen i barngruppen.
Handlingskompetens
Vi inkluderar barnen efter förmåga i det vi gör, lyssnar in, gör dem delaktiga och arbetar med okodat material och egen tillverkning där de ges utrymme att utforma det som ska bli.
Lärdomar
Vi har potential för utveckling i att medvetandegöra det här arbetet mera.
Stort grattis till er Grön Flagg-certifiering!
Att vara certifierad med Grön Flagg visar att verksamheten arbetar kvalitetssäkrat och metodiskt med lärande för hållbar utveckling. Grön Flagg är en del av det internationella Eco-Schools-nätverket, där FEE (Foundation for Environmental Education) fastställer certifieringskraven och Håll Sverige Rent säkerställer att de efterlevs i Sverige.