Vittra Jakobsbergs Förskola Grön Flagg-resa 25/26

Om vårt Grön Flagg-råd

På vår förskola finns fyra avdelningar och i Grön Flagg-rådet har vi med minst en representant från varje avdelning. Tillsammans driver vi arbetet med hållbar utveckling i nära samarbete med barnen.

Jag, Rebecka Bengtsson, är förskollärare och leder arbetet med Grön Flagg tillsammans med mina kollegor. På en av de yngreavdelningarna arbetar jag tillsammans med Anna och Ashwaq, som båda är barnskötare och också mina närmaste kollegor i arbetslaget.

Från den andra yngreavdelningen deltar Mouna, som är barnskötare. Från de äldreavdelningarna deltar Lotta och Hiba, båda barnskötare.

Tillsammans bildar vi ett råd där vi delar idéer, planerar aktiviteter och följer upp vårt gemensamma arbete för en mer hållbar framtid.


Barnens deltagande

Barnen deltar också i rådet.

Mötesfrekvens

  • En gång per termin

Plan

Utvecklingsområde 1

Titel

Från skräp till resurser


Grön Flagg-tema

Skräp & Avfall


Vad

Barnen ska fördjupa sin förståelse för hur skräp kan bli resurser. De får sortera material, undersöka vad som kan återanvändas och följa hur matrester omvandlas till jord via komposten. Gamla förpackningar, som yoghurtburkar och mjölkpaket, används som krukor för fröer. Genom att bygga och skapa med återbruksmaterial ser barnen hur vardagliga saker kan få nytt liv. På så sätt utvecklas förståelsen för kretsloppet: frö → planta → mat → avfall → jord → nytt liv.


Varför

Barnen ser att skräp kan bli resurser och får förståelse för hur deras handlingar påverkar miljö och trivsel. Tidigare arbete med sortering och återbruk ger en grund som nu fördjupas. Barnen kopplar vardagliga handlingar till hållbarhet och avfallstrappan: förebygga, återanvända, återvinna och minska restavfall.


Hur

Pedagogerna erbjuder planerade och spontana undervisningstillfällen kopplade till Grön Flagg och projektet om de fyra elementen. Barnen odlar fröer, sköter växter och återbrukar material. Skräpplockning och sortering på gården och i närområdet är återkommande aktiviteter. Barnen får skapa och bygga med återbruksmaterial och reflektera över hur material kan få nytt liv. Pedagogerna stöttar barnen med frågor som uppmuntrar reflektion och problemlösning.


Delaktighet och inflytande

Barnen deltar i planering, organisering och genomförande av aktiviteter. De skapar symboler och skyltar, tar initiativ till ordning på gården och reflekterar över konsekvenserna av sina handlingar. Barnen får vara med och besluta hur återbruksmaterial ska användas och vilka projekt som ska genomföras.


Hållbar utveckling

Ekologiskt: Barnen får se hur återbruk och kompostering bidrar till hållbarhet. De reflekterar över naturresurser och lär sig hur skräp kan få nytt liv.

Socialt: Samarbete i grupp utvecklar kommunikation, ansvarstagande och förmåga att fatta gemensamma beslut. Barnen märker att deras insatser har betydelse.

Ekonomiskt: Barnen får förståelse för resursernas värde. Genom återbruk och dokumentation av matsvinn lär de sig att hushålla och ta till vara på material.

Utvecklingsområde 2

Titel

Rörelse, tillit och hälsa


Grön Flagg-tema

Livsstil & Hälsa


Vad

Barnen ska stärka tilliten till sin egen förmåga och utveckla rörelseglädje. Rörelse integreras i vardagen, både planerat och spontant. Odling kopplas till hälsosam mat, där barnen följer processen från frö till skörd och får smaka på egenodlade grödor. De undersöker växternas behov av vatten och ljus samt reflekterar över matens väg från jord till tallrik.


Varför

Barnen får konkret förståelse för matens ursprung och råvarors värde. Tidigare arbete med pulshöjande aktiviteter har lagt grunden. Nu integreras natur och odling för att stärka hälsa, hållbara matvanor och handlingskompetens. Barnen lär sig ta ansvar för sin kropp och miljö.


Hur

Aktiviteter sker på gården, i skogen, på promenader och i idrottshallen. Exempel: hinderbanor, dans, skogsyoga och lekar som utvecklar motorik, samspel och tillit. Barnen odlar, följer växternas utveckling och smakar det som skördas. Reflektionsstunder ger möjlighet att samtala om kroppen, mat och hur deras val påverkar hälsa och miljö.


Delaktighet och inflytande

Barnen får föreslå aktiviteter och rörelseformer, leda yngre barn och reflektera över kroppens signaler efter fysisk aktivitet. I odlingen bestämmer de vad som ska planteras och hur skötsel samt skörd ska genomföras. Fokus ligger på tillit, ansvar och inflytande i gruppen.


Hållbar utveckling

Ekologiskt: Barnen lär sig om naturresurser genom odling och matproduktion.

Socialt: Samspel och samarbete stärker tillit, ansvar och empati. Barnen ser värdet i att hjälpas åt.

Ekonomiskt: Barnen får förståelse för värdet av råvaror och egenproducerad mat och hur resurser används på ett hållbart sätt.

Utvecklingsområde 3

Titel

Hållbar konsumtion


Grön Flagg-tema

Konsumtion & Resurser


Vad

Barnen ska följa hela matens kretslopp, från frö till måltid och se hur deras val påverkar resurser och hållbarhet. De odlar, skördar, tillagar och reflekterar över mat. Barnen synliggör matsvinn, analyserar orsaker och föreslår egna idéer för förbättring.


Varför

Genom att följa och analysera matens väg får barnen insikt i resursåtgång och arbetsinsats bakom maten. Dokumentation och symboler gör processen synlig. Hållbarhetsgrupper ger barnen känsla av att vara aktiva förändringsskapare och stärker handlingskompetens.


Hur

Barnen väger och dokumenterar matsvinn dagligen. Symbolmätning med klossar, skyltar med orsaker till svinn och bildstöd för yngre barn används för att synliggöra resultat. Odlingsprojekt med återbrukade krukor visar matens väg från frö till tallrik. Hållbarhetsgrupper ansvarar för dokumentation, skyltar och förbättringsförslag.


Delaktighet och inflytande

Barnen formulerar idéer för att minska matsvinn, väljer dokumentationsformer och sprider lärdomar vidare. Fokus ligger på kritiskt tänkande, problemlösning och insikt i hur deras handlingar påverkar resurser och miljö.


Hållbar utveckling

Ekologiskt: Barnen följer kretsloppet, observerar växternas och jordens livscykler samt reflekterar över resursanvändning.

Socialt: Samarbete och ansvarstagande i hållbarhetsgrupper stärker barnens förmåga att arbeta tillsammans och känna sig delaktiga.

Ekonomiskt: Genom att dokumentera matsvinn och se konsekvenser för resurser får barnen förståelse för råvarors värde och betydelsen av att hushålla.

Läroplanskoppling

Mål och riktlinjer

Normer och värden

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

  • Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande.
  • Ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

Omsorg, utveckling och lärande

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

  • Självständighet och tillit till sin egen förmåga.
  • Nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära.
  • Motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.
  • Förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld.
  • Förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.
  • Förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

Barns delaktighet och inflytande

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

  • Intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.
  • Förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan.
  • Förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

Globala målen

  • Ingen hunger
  • God hälsa och välbefinnande
  • God utbildning
  • Hållbar konsumtion och produktion
  • Bekämpa klimatförändringarna
  • Ekosystem och biologisk mångfald

Genomförande

Vår kvalitetsrutin för hållbar utveckling – ett levande verktyg i vardagen

Uppladdade bilder

  • IMG_5239
  • IMG_5240
  • IMG_5238
  • IMG_5236
  • IMG_5237

Tema i fokus

  • Livsstil & Hälsa

Vad gjorde vi?

Vi utformade en kvalitetsrutin för hållbar utveckling/Grön Flagg, som fungerar som ett stöd i planering, genomförande och uppföljning av undervisningen. Rutinen kopplar ihop läroplanens mål, Agenda 2030 och vår Grön Flagg-plan.

Alla pedagoger fick ta del av rutinen och vi införde gemensam reflektionstid varje månad där hållbar utveckling är en stående punkt. Vi skapade även tvärgrupper mellan yngre och äldre barn för att stärka delaktighet, socialt lärande och handlingskompetens.


Hur gick det?

Rutinen har blivit ett levande verktyg som används kontinuerligt i verksamheten. Pedagogerna upplever ökad tydlighet och gemensam riktning. Arbetet med hållbar utveckling syns nu tydligare i våra lärmiljöer, dokumentationer och samtal med barn och vårdnadshavare.


Vad blev resultatet?

Hållbar utveckling genomsyrar nu hela verksamheten, från planering till vardagliga handlingar. Barnen ges fler möjligheter att påverka och förstå hur deras val gör skillnad. Vårt hållbarhetsarbete har också bidragit till att vi nominerats till Årets hållbara förskola.


Vad tyckte barnen?

Barnen uttrycker stolthet över sitt deltagande i Grön Flagg-arbetet. De visar förståelse för återbruk, naturens kretslopp och vikten av att ta hand om sin miljö. Genom tvärgrupperna känner de också gemenskap och ansvar. Äldre barn blir förebilder och de yngre inspireras att prova själva.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

Att hållbar utveckling behöver både struktur och hjärta. När rutiner och reflektion går hand i hand med barnens nyfikenhet, växer både engagemang och lärande.

Tips till andra som vill testa. Skapa en gemensam kvalitetsrutin eller struktur för ert Grön Flagg-arbete, det gör skillnad! Avsätt tid för reflektion varje vecka och låt barnens frågor och idéer styra riktningen. Små steg, ofta, ger hållbara resultat över tid.


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Skräphjältar på Biosfären

Uppladdade bilder

  • IMG_7417
  • IMG_7422
  • IMG_5501

Tema i fokus

  • Skräp & Avfall

Vad gjorde vi?

Den 21 september deltog barnen i den nationella skräpplockardagen ”Hela Sverige plockar skräp” i samarbete med Håll Sverige Rent. Som en del av vårt Grön Flagg-arbete plockade barnen skräp tillsammans både på förskolegården och i närområdet.


Hur gick det?

Barnen visade stort engagemang och arbetade tillsammans för att samla in skräp. Pedagogerna fanns närvarande för att stötta, ställa frågor och uppmuntra barnen att reflektera över sin insats och varför det är viktigt att ta hand om naturen.


Vad blev resultatet?

Vi samlade in en mängd skräp, vilket gjorde både förskolegården och närmiljön renare. Aktiviteten gav barnen en konkret förståelse för hur deras handlingar påverkar miljön och djuren som lever där. Barnen fick möjlighet att utveckla handlingskompetens och miljömedvetenhet.


Vad tyckte barnen?

Barnen var stolta över sitt arbete och glada över att kunna bidra. De reflekterade tillsammans kring skillnaden deras insats gör och samtalade om varför det är viktigt att inte slänga skräp i naturen.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

Förbered området och ha tydliga instruktioner om vad som är säkert att plocka upp.

Ställ frågor som väcker reflektion: ”Varför är det viktigt att plocka upp skräp?” eller ”Vilka djur bor här och hur påverkas de?”.

Låt barnen återkomma till uppdraget vid flera tillfällen. Det stärker både miljömedvetenhet och handlingskompetens.

Kombinera med samtal om återvinning och hur skräpet kan sorteras, återanvända eller tas om hand på bästa sätt.


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Vi utforskar naturens nedbrytare

Uppladdade bilder

  • IMG_7427
  • IMG_7426
  • IMG_7425
  • IMG_7428

Tema i fokus

  • Skräp & Avfall

Vad gjorde vi?

Barnen utforskade daggmaskar som är viktiga nedbrytare i naturen. Daggmaskar bryter ner döda växter och organiskt material samt omvandlar det till näringsrik jord. Aktiviteten gav barnen möjlighet att lära sig om naturens kretslopp och hur biologisk nedbrytning bidrar till jordens välmående.


Hur gick det?

Under uteleken upptäckte barnen daggmaskar på marken. Upptäckten väckte nyfikenhet och ett spontant lärande. Tillsammans observerade vi hur maskarna rörde sig, hur de kändes och hur de reagerade på fukt och ljus. Några av daggmaskarna fick följa med tillbaka till förskolan och placerades i våra pallkragar på innergården, där de kunde fortsätta sitt viktiga arbete i jorden.


Vad blev resultatet?

Barnen fick en konkret förståelse för daggmaskarnas betydelse som nedbrytare i naturens kretslopp. Genom att lägga maskarna i pallkragarna kopplade vi upptäckten till vår odling. Aktiviteten gjorde sambandet tydligt mellan jord, nedbrytning och växters tillväxt och vi hoppas på en extra fin skörd senare i år.


Vad tyckte barnen?

Barnen var nyfikna och engagerade. De ställde frågor, undersökte maskarna med sina sinnen och delade med sig av sina upptäckter med varandra och pedagogerna. Aktiviteten väckte både fascination och omsorg om naturen.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

Fånga spontana lärandetillfällen när barnen upptäcker något i naturen.

Låt barnen använda flera sinnen när de undersöker småkryp och naturmaterial.

Koppla naturupplevelsen till ett konkret projekt, som odling eller kompost.

Ställ öppna frågor som stimulerar reflektion, t.ex.:

– ”Varför tror ni att daggmaskarna är viktiga för jorden?”

– ”Hur kan daggmaskar hjälpa växterna att växa?”


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Källsortering och pulshöjande aktivitet

Uppladdade bilder

  • IMG_9637
  • IMG_9638

Tema i fokus

  • Livsstil & Hälsa

Vad gjorde vi?

Som en del av vårt Grön Flagg-arbete har barnen arbetat med källsortering. Aktiviteten kombinerade återvinning och hållbar konsumtion med pulshöjande rörelse, ett sätt att förena ekologisk och social hållbarhet.


Hur gick det?

Barnen delades först in i två grupper och fick i uppdrag att sortera rätt skräp i rätt sopkärl, samtidigt som de skulle undvika att bli träffade av en påse. Det blev en lekfull och pulshöjande utmaning som tränade både samarbete och snabbhet.

Därefter delades barnen in i ännu mindre grupper med fokus på olika material: pant, plast och wellpapp. På så sätt fick varje barn möjlighet att vara aktiv och delaktig i sorteringsprocessen.


Vad blev resultatet?

Barnen utvecklar sin förmåga att urskilja och sortera material samt att samarbeta med varandra. Aktiviteten gjorde källsortering konkret och begriplig. Barnen fick möjlighet att tillägna sig kunskaper om att olika material behöver sorteras och behandlas på olika sätt, t.ex. pant i pantinsamlingen, plast i plaståtervinningen.

Att urskilja och sortera skräp är dessutom en del av den grundläggande matematiska utvecklingen. Barnen övade på kategorisering, mönsterigenkänning och jämförelser, vilket visar tydliga kopplingar mellan hållbar utveckling och matematik.


Vad tyckte barnen?

Barnen var engagerade, tävlingsinriktade och tyckte att aktiviteten var rolig. De samarbetade, diskuterade och hjälptes åt för att sortera rätt, något som skapade både glädje och stolthet när de lyckades.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

Lekfulla moment ökar motivationen vilket skapar nyfikenhet inför källsortering.

Arbeta i små grupper för att ge varje barn möjlighet att delta aktivt.

Knyt källsortering till matematik genom att prata om sortera, kategorisera och jämföra.

Ställ öppna frågor som uppmuntrar reflektion, t.ex.: – ”Varför ska vi sortera skräp?”

– ”Hur vet vi var det ska vara?”

Kombinera rörelse och lärande för att stärka både motorik, gemenskap och förståelse.


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Avfallstrappan, återanvändning och samarbete med hemmet

Uppladdade bilder

  • IMG_7419
  • IMG_7418

Tema i fokus

  • Konsumtion & Resurser

Vad gjorde vi?

Ett barn och hens familj valde att donera leksaker till förskolan istället för att slänga dem. På så sätt fick leksakerna nytt liv och fler barn möjlighet att använda och leka med dem. Tillsammans med barnen samtalade vi om avfallstrappans olika steg och vad återanvändning innebär. Vi tittade på trappan tillsammans och pratade om hur både förskolan och hemmen kan bidra till en mer hållbar vardag genom att ta hand om saker och låta dem komma till användning igen.


Hur gick det?

Leksakerna togs emot med stor glädje och nyfikenhet. Barnen började direkt utforska dem i lek och samspel. Pedagogerna fanns närvarande för att stötta, uppmuntra och ställa reflekterande frågor kring hur leksakerna kunde användas på olika sätt och hur vi tar hand om dem så att de håller längre.


Vad blev resultatet?

Barnen fick nya möjligheter till lek och lärande. Genom en konkret och meningsfull upplevelse fick de en förståelse för begrepp som återanvändning och hållbar konsumtion. De såg att saker kan ha ett värde även när någon inte längre behöver dem.


Vad tyckte barnen?

Barnen var nyfikna, glada och stolta över leksakerna. De utforskade dem tillsammans, delade med varandra och skapade nya lekar utifrån sina idéer.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

Involvera hemmen, ta emot donerade saker som kan få nytt liv och förlängd användningstid.

Ge barnen tid att utforska och prova materialen på olika sätt.

Ställ öppna frågor som skapar reflektion kring hållbarhet, t.ex.:

– ”Hur kan vi använda saker flera gånger?”

– ”Vad behöver vi göra för att sakerna ska hålla länge?”

Kommunicera med vårdnadshavare kring ert Grön Flagg-arbete och avfallstrappans betydelse.

Lyft fram att små handlingar gör stor skillnad, tillsammans visar vi barnen att deras val påverkar både miljön och andra människor.


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Biosfären – Små steg, stora förändringar: Våra yngsta hållbarhetshjältar

Uppladdade bilder

  • IMG_2023
  • IMG_2025
  • IMG_2024
  • IMG_2027
  • IMG_2026

Tema i fokus

  • Konsumtion & Resurser

Vad gjorde vi?

Denna aktivitet berör flera av Grön Flaggs utvecklingsområden och kan kopplas till Rörelse och hälsa, Skräp och avfall samt Konsumtion och resurser. Genom ett tematiskt och lekfullt arbetssätt fick barnen uppleva hur hållbar utveckling hänger samman, från kroppens välmående till omsorg om miljö och gemensamma resurser.

Under veckan startade avdelningen Biosfären nästa tema i projektet De fyra elementen, med fokus på vatten. Aktiviteten knyter an till vårt Grön Flagg-arbete inom Skräp och avfall samt Livsstil och hälsa. Tillsammans utforskade vi hur vi kan ta hand om våra vatten, naturen och djuren som lever där samt hur små vardagshandlingar kan göra stor skillnad för en mer hållbar framtid.

Vi samarbetade även med hemmen. Vårdnadshavare erbjöds att bidra till vår WWF-insamling genom att swisha en valfri summa eller lämna pant till avdelningen. På så sätt synliggjordes hur vi tillsammans kan ta ansvar för miljön, hushålla med resurser och ge material nytt liv.


Hur gick det?

Barnen deltog i flera aktiviteter kopplade till vatten, hållbarhet och handlingskompetens: Grön Flagg-lopp för WWF på hållbarhetsdagen den 11 november, där barnen sprang för rörelseglädje, välmående och social hållbarhet.

Skräpplockning vid vattnet, där barnen fick lära sig om skräp och avfall samt hur det påverkar vattenmiljön och djurlivet.

Pantning och insamling, där pant och bidrag gick direkt till WWF och deras arbete för att skydda hav, sjöar och djur.

Barnen fick kombinera lek, rörelse och lärande och uppleva att deras handlingar har betydelse. Aktiviteten planerades med ett helhetsperspektiv där flera utvecklingsområden integrerades i samma undervisningstillfälle. Rörelse och hälsa synliggjordes genom Grön Flagg-loppet och barnens rörelseglädje. Skräp och avfall behandlades genom skräpplockning och samtal om hur avfall påverkar djur och natur. Konsumtion och resurser blev konkret genom pantning och insamling, där barnen fick erfara hur material kan få nytt värde och bidra till ett större sammanhang.


Vad blev resultatet?

Barnen fick en konkret förståelse för hur små handlingar kan bidra till miljöns och djurens välmående. Aktiviteten stärkte: barnens ansvarstagande och handlingskompetens,

-Samarbete och gemenskap i gruppen,

-Förståelse för sambandet mellan deras egen insats och ett globalt hållbarhetsarbete.

Lärandet blev både meningsfullt och lustfyllt, barnen såg att deras val gör skillnad.


Vad tyckte barnen?

Barnen visade stort engagemang och glädje. De uppskattade att få röra på sig, samarbeta med kompisar och se konkreta resultat, till exempel när pant samlades in eller att skräp plockas vid vattnet. Samtalen handlade om djuren och naturen samt hur de själva ”hjälper vattnet och djuren att må bra”.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

Vi har reflekterat kring att undervisning som medvetet planeras för att omfatta flera utvecklingsområden samtidigt stärker barnens förståelse för hållbar utveckling som helhet, där miljö, hälsa och resurshantering hänger samman. Kombinera rörelse, lek och lärande – det gör hållbarhetsarbete roligt och engagerande.

Knyt aktiviteterna till verkliga organisationer, exempelvis WWF, för ökad motivation och förståelse.

Involvera vårdnadshavare på frivillig basis – pant och små bidrag tillsammans gör stor skillnad.

Ge barnen tid att reflektera, till exempel genom frågor som: ”Hur hjälper det här vattnet och djuren?”

Planera aktiviteter som kopplar till flera Grön Flagg-områden, exempelvis Skräp och avfall i kombination med Livsstil och hälsa, för att skapa en helhet i hållbarhetsarbetet.


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Kompostinas matsvinnstavla

Uppladdade bilder

  • IMG_9370
  • IMG_9367
  • IMG_9368
  • IMG_9369

Tema i fokus

  • Konsumtion & Resurser

Vad gjorde vi?

Som en del av vårt Grön Flagg-arbete inom temat Konsumtion och resurser fokuserar vi på att minska matsvinnet. För att göra detta konkret och tydligt för barnen använder vi figuren Kompostina. Aktiviteten visar hur små handlingar, tillsammans med tydligt bildstöd, kan bidra till hållbar resursanvändning och väcka barns ansvarstagande.


Hur gick det?

Vi introducerade Kompostinas matsvinnstavla för grupp Rosa, som arbetar aktivt med uppdraget. Varje dag tittar barnen tillsammans på tavlan för att se om Kompostina blir glad eller ledsen. Om barnen tar lagom mycket mat och äter upp blir Kompostina glad, men om det blir matsvinn blir hon ledsen. Vi markerar på tavlan hur det har gått under dagen, barnen reflekterar över resultatet och utmanar sig själva: ”Igår hade vi matsvinn, men idag ska vi försöka ha inget matsvinn!”


Vad blev resultatet?

Barnen får på ett konkret sätt följa resultatet från dag till dag, vilket ökar deras medvetenhet om matvanor och matsvinn. Genom att räkna hur många dagar Kompostina är glad tränar barnen både matematiska färdigheter (räkning, statistik) och handlingskompetens kring hållbarhet. Aktiviteten bidrar också till ökad ansvarskänsla och medvetenhet om matsvinn på förskolan.


Vad tyckte barnen?

Barnen var nyfikna och engagerade i att följa Kompostinas reaktioner. De tyckte det var spännande att se resultatet av sina handlingar och uttryckte glädje när de lyckades minska matsvinnet.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

-Visualisera matsvinnet på ett tydligt och lekfullt sätt, t.ex. med en figur som Kompostina.

-Låt barnen följa resultatet dag för dag och reflektera tillsammans.

-Koppla aktiviteten till matematiska begrepp som räknande och statistik för att förstärka lärande.

-Uppmuntra barnen att utmana sig själva och se hur små förändringar kan göra skillnad.

-Aktiviteten kan enkelt utökas till hela barngruppen och integreras i veckovisa rutiner för matsvinn.


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Vi fokuserar på processen med att organisera ytterligare ett tillfälle med tvärgruppsaktivitet: Återvinning och avfallstrappan mellan Biosfären och Litosfären

Uppladdade bilder

  • IMG_9357
  • IMG_9359
  • IMG_9358

Tema i fokus

  • Skräp & Avfall

Vad gjorde vi?

Den här veckan har äldre och yngre barn återigen organiserat ett tillfälle med tvärgrupper från avdelningarna Biosfären och Litosfären. Tillsammans har vi arbetat med hållbar utveckling kopplat till återvinning och avfallstrappan. Barnen fick ett gemensamt uppdrag: att hjälpa sopsamlarmonsterna Pantomen, Wellmer och Plastis att sortera skräp på rätt plats. Genom aktiviteten fick barnen konkret erfarenhet av hur de kan bidra till en mer hållbar miljö genom att sortera material för återvinning.


Hur gick det?

Barnen sprang ivrigt mellan olika stationer för att samla skräp och sortera det i rätt kärl. Tillsammans reflekterade de över vilket material som hörde till plast, pant eller wellpapp och hjälpte varandra att hitta rätt sopsamlarmonster. De äldre barnen fungerade som förebilder och stöttade de yngre, vilket stärkte både gemenskap, språk och handlingskompetens. Aktiviteten kombinerade rörelse med lärande och barnen utmanades av ett tidsmål vid detta tillfälle för att utmana barnen ytterligare. Att sortera allt skräp innan timglaset på fem minuter rann ut.


Vad blev resultatet?

Barnen klarade uppdraget på ca 1,5 minu och vid nästa försök, med tidtagarur, klarade barnen att sortera skräpet på 1 minut och 22 sekunder. Aktiviteten gav barnen: förståelse för sortering och olika material,

-Insikt i hur återvinning bidrar till en hållbar miljö,

-Utveckla samarbete och kommunikation,

-Rörelseglädje och motivation.

Barnen fick utveckla handlingskompetens, att inte bara veta vad som är rätt, utan också göra det i praktiken.


Vad tyckte barnen?

Barnen var engagerade, glada och ivriga att delta. De samarbetade, diskuterade och hjälpte varandra att sortera rätt. De äldre barnen tog ansvar och visade omsorg genom att stötta de yngre. Aktiviteten upplevs som både rolig, lärorik och meningsfull.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

-Kombinera lärande med lek och rörelse, det skapar motivation och engagemang.

-Tidtagarur eller mål kan göra aktiviteten spännande och utmanande.

-Låt äldre barn vara förebilder, det stärker språk, social kompetens och ansvarstagande.

-Reflektera tillsammans om material, avfallstrappan och varför sortering är viktigt.


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Tvärgruppsaktivitet om skräp och hållbarhet

Uppladdade bilder

  • IMG_9356
  • IMG_6759
  • IMG_9353
  • IMG_9354
  • IMG_9355

Tema i fokus

  • Skräp & Avfall

Vad gjorde vi?

Vi genomförde en tvärgruppsaktivitet där barn från olika avdelningar arbetade tillsammans. Under en promenad till fotbollsplanen i närområdet utforskade vi vilket skräp som fanns där. Barnen fick i uppdrag att samla in skräp och sortera det i olika återvinningskärl: plast, papper, metall och pant. Under arbetet samtalade vi om skräpet, materialens egenskaper och varför källsortering är viktigt för miljön och vår gemensamma jord.


Hur gick det?

Barnen visade stort engagemang och tog uppdraget på allvar. De hjälptes åt att identifiera vilket material skräpet bestod av och att hitta rätt kärl att sortera i. De äldre barnen stöttade de yngre och fungerade som förebilder, vilket skapade trygghet, delaktighet och samarbete över avdelningsgränserna.


Vad blev resultatet?

-Barnen ges möjlighet att utveckla sin förståelse för källsortering och hållbar resursanvändning.

-Tvärgruppen stärkte gemenskap, uthållighet och handlingskompetens hos barnen.


Vad tyckte barnen?

Barnen uttryckte stolthet över att de ”hjälpte naturen” och tyckte att det var spännande att hitta skräp och lista ut vilket sorteringskärl det tillhörde. Flera av barnen ville fortsätta plocka skräp och sortera igen.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

-Använd bildstöd på kärlen. Det underlättar sorteringen, särskilt för yngre barn.

-Tvärgrupper skapar fina möjligheter för samarbete och lärande mellan barn i olika åldrar.

-Gör aktiviteten till en del av en promenad eller utflykt. Det ger både pulshöjande rörelse och en tydlig koppling till hållbar utveckling.


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Skapande av egna medaljer

Uppladdade bilder

  • IMG_9372
  • IMG_9371
  • IMG_9373

Tema i fokus

  • Konsumtion & Resurser

Vad gjorde vi?

Barnen använde naturmaterial istället för papper för att skapa egna medaljer inför Hållbarhetsdagen den 11 november. Aktiviteten visar hur vi kan återanvända och ta tillvara på naturmaterial, samtidigt som barnen stärker sin förståelse för hållbar utveckling.


Hur gick det?

Barnen samarbetade för att skapa medaljer med hjälp av naturmaterial. Pedagogerna stöttade genom att uppmuntra kreativitet och diskussion kring materialval och miljöpåverkan. Medaljerna användes som pris för barnens deltagande i Grön Flagg-loppet, vilket kopplade skapande och lärande till praktiskt engagemang för hållbarhet.


Vad blev resultatet?

Barnen fick konkret erfarenhet av hur naturmaterial kan användas som resurser i skapande. Aktiviteten stärkte både kreativitet, samarbete och ansvarstagande, samtidigt som barnen kopplade sin insats till en större hållbarhetsaktivitet.


Vad tyckte barnen?

Barnen var nyfikna och engagerade i skapandeprocessen. De var stolta över sina prestationer och uppskattade att deras arbete blev en del av loppet, ett konkret sätt att bidra till hållbarhet.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

-Använd naturmaterial som alternativ till papper eller andra resurser för att synliggöra återbruk och hållbarhet.

-Uppmuntra barnen att samarbeta och dela idéer under skapandeprocessen.

-Koppla kreativt arbete till större projekt eller aktiviteter, t.ex. Grön Flagg-loppet, för att ge barnen en känsla av meningsfullt engagemang.

-Diskutera med barnen varför hållbara materialval är viktiga och hur små handlingar bidrar till större miljöpåverkan.


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Matsvinn – Att göra barnen medvetna om hållbara val

Tema i fokus

  • Konsumtion & Resurser

Vad gjorde vi?

Som en del av vårt Grön Flagg-arbete arbetar vi aktivt med att minska matsvinnet på förskolan. Efter den pedagogiska måltiden får de äldre barnen själva sortera sitt eventuella matsvinn i tre tydligt märkta hinkar med bildstöd: Jag hann inte

Jag blev mätt

Jag tyckte inte om

Syftet är att synliggöra matsvinnet och skapa reflektion tillsammans med barnen kring varför maten slängs. Genom att kategorisera matsvinnet blir orsakerna tydliga, vilket bidrar till ett flertal pedagogiska samtal.


Hur gick det?

Barnen deltar aktivt i sorteringen av matsvinnet. Vi väger hinkarna regelbundet och följer utvecklingen över tid tillsammans med barnen. Under samtalen reflekterar barnen över sina val, till exempel om de tagit för mycket mat eller om de inte provsmakat.


Vad blev resultatet?

Arbetet har skapat ökad medvetenhet kring matsvinn i vardagen. Barnen börjar ta lagom mycket mat, provar oftare nya rätter och uttrycker tydligare när de är mätta. Vi ser redan en minskning av matsvinnet på avdelningen.


Vad tyckte barnen?

Barnen upplever det som spännande att se hur mycket (eller lite) som hamnar i hinkarna. De visar stolthet när hinkarna är nästan tomma och uttrycker att de vill ”göra Kompostina glad” och minska svinnet.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

-Visualisera matsvinn, gör det begripligt för barn.

-Använd bildstöd för att hjälpa barnen att uttrycka orsaker.

-Väga matsvinnet ger effekt, barnen kan följa resultat över tid.

-Låt barnen reflektera kring sina val snarare än att ”skälla på svinnet”.


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Pulshöjande käpphästhoppning med hållbara hinder

Tema i fokus

  • Livsstil & Hälsa

Vad gjorde vi?

Barnen deltog i en pulshöjande aktivitet där de hoppade käpphästar över hinder som är konstruerade av återvunnet material, till exempel kartonger och träbitar. Vi samtalade om hur material kan få nytt liv och användas på flera sätt innan det slängs, vilket kopplar rörelse till hållbar resursanvändning.


Hur gick det?

Barnen deltog med stort engagemang, turades om och hjälpte varandra att bygga banan. Hindren anpassades efter barnens idéer. Aktiviteten utvecklades successivt utifrån deras kreativitet.


Vad blev resultatet?

-Barnen fick pulshöjande rörelse och träning, motorik samt kroppskontroll

-Aktiviteten stärkte samarbete och kreativ problemlösning

-Barnen fick konkreta erfarenheter av återbruk och hållbar resursanvändning


Vad tyckte barnen?

Barnen uttryckte att det var roligt, spännande och utmanande. De var stolta över att ha byggt egna hinder och ville fortsätta utveckla banan.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

-Använd återvunnet material som barnen kan bygga med.

-Var lyhörd för barnens idéer, de hittar ofta kreativa lösningar på hur hindren kan se ut.

-Aktiviteten fungerar både inomhus och utomhus. Därutöver kan aktiviteten enkelt anpassas efter barns behov och förutsättningar. .


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Vittraloppet 2025 – Rörelse, demokrati och medmänsklighet

Tema i fokus

  • Livsstil & Hälsa

Vad gjorde vi?

Barnen på Litosfären deltog i Vittraloppet 2025 under Vittradagen. Aktiviteten kopplas till vårt utvecklingsområde Livsstil och hälsa, med fokus på pulshöjande rörelse, gemenskap och medmänsklighet.

Inför loppet involverades barnen i en demokratisk process där de fick rösta om vilken organisation vi skulle samla in pengar till, Barncancerfonden eller Min Stora Dag. På så sätt skapades en konkret koppling till social hållbarhet, där barnen fick uppleva hur små handlingar kan göra skillnad.


Hur gick det?

Inför loppet samtalade vi om demokrati och värdegrund. Barnen fick diskutera, argumentera och lägga sin röst. Under själva loppet sprang barnen runt Kvarnbacken och uppmuntrades att samarbeta, heja på varandra och visa omtanke. Fokus låg på rörelseglädje, gemenskap och att göra något tillsammans för andra.


Vad blev resultatet?

Genom Vittraloppet fick barnen möjlighet att: -Uppleva rörelseglädje och fysisk aktivitet -Vara delaktiga i ett demokratiskt beslut -Träna empati och förståelse för social hållbarhet

Barnen röstade gemensamt fram att pengarna skulle gå till Min Stora Dag, vilket gav deras beslut ett tydligt och meningsfullt resultat. Aktiviteten stärkte både tilliten i gruppen och barnens känsla av handlingskompetens. Att de kan påverka och bidra till förändring.


Vad tyckte barnen?

Barnen var glada, målmedvetna och engagerade under hela aktiviteten. De uttryckte stolthet över att få hjälpa andra barn och pratade om hur viktigt det är att kunna göra skillnad. Kombinationen av rörelse och gemensamt mål skapade både motivation och glädje.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

-Kombinera fysisk aktivitet med demokratiska samtal för ett helhetslärande.

-Låt barnen vara delaktiga i beslutsfattande. Det stärker ansvarstagande och empati.

-Uppmuntra barnen att samarbeta och peppa varandra under aktiviteten.

-Koppla rörelse till social hållbarhet för att synliggöra hur handlingar påverkar andra.


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Återbruk tillsammans med äldreboendet

Tema i fokus

  • Konsumtion & Resurser

Vad gjorde vi?

Inom vårt arbete med hållbar utveckling har vi tagit tillvara på material som annars skulle ha slängts. Genom samarbetet med ett närliggande äldreboende fick vi möjlighet att hämta möbler och andra föremål som var på väg till containern. Istället för att bli avfall har dessa nu fått nya användningsområden i vår verksamhet. Aktiviteten visar tydligt hur återbruk kan bidra till hållbar resursanvändning, och samarbetet med hemmet och närsamhället stärker barnens förståelse för gemensamt ansvar.


Hur gick det?

Barnen var delaktiga i hela processen, från att ta emot materialen till att tillsammans med pedagogerna fundera på hur de kunde användas på nytt. Trädgårdsstolar förvandlades till lekbussar och bilar, bord användes i hemvrån och aktivitetsområden, backar blev förvaringslösningar och parasollet skapade skugga på gården.


Vad blev resultatet?

Utemiljön utvecklades med kreativa och funktionella lösningar. Barnen fick konkreta erfarenheter av återbruk och resursanvändning, samtidigt som deras kreativitet och problemlösningsförmåga stimulerades. Material som annars hade blivit avfall har nu fått nytt liv och barnen kan se direkt resultat av sina insatser.


Vad tyckte barnen?

Barnen var nyfikna och engagerade. De tog initiativ till olika lösningar, testade idéer tillsammans och visade stolthet över hur materialet förvandlades till nya lek- och aktivitetsområden.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

-Samarbeta med lokalsamhället eller hemmen för att få tillgång till material som kan återbrukas.

-Låt barnen vara med i hela processen, från planering till genomförande. För att utveckla kreativitet och problemlösningsförmåga.

-Uppmuntra barnen att tänka i nya banor: Hur kan saker få nytt liv istället för att slängas?

-Dokumentera och reflektera tillsammans med barnen för att tydliggöra lärande kring hållbar utveckling och resursanvändning.


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Firande av Hållbarhetsdagen och Årets Hållbara Förskola 2025

Tema i fokus

  • Livsstil & Hälsa

Vad gjorde vi?

Vi firade Hållbarhetsdagen och vår vinst som Årets Hållbara Förskola 2025 genom olika aktiviteter där barnen kunde omsätta lärande i handling. Barnen deltog i Grön Flaggloppet till förmån för Världsnaturfonden och hade sedan tidigare skapat egna medaljer av naturmaterial. Vi introducerade också vår fågelholk, som barnen får vara med att sätta upp, för att lära sig om djur och ansvar för miljön.


Hur gick det?

Barnen deltog med stort engagemang i loppet, peppade varandra och följde med stolthet sina prestationer. De var delaktiga i skapandet av medaljerna och visade nyfikenhet och kreativitet när de förberedde fågelholken. Aktiviteterna genomfördes på ett lekfullt sätt där barnen själva fick göra val och ta ansvar.


Vad blev resultatet?

Barnen fick konkreta erfarenheter av hållbar konsumtion, återbruk och ansvarstagande. De upplevde rörelseglädje, samhörighet och handlingskraft genom att bidra till WWF och samtidigt skapa något själva. Fågelholken gav insikt i hur man kan påverka miljön och ta ansvar för naturen på ett konkret sätt.


Vad tyckte barnen?

Barnen var stolta, glada och motiverade. De uppskattade att tillsammans få vara med och bidra till en hållbar framtid.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

-Kombinera fysisk aktivitet med kreativt skapande för att ge barnen en helhetsupplevelse av hållbarhet.

-Låt barnen vara delaktiga i både planering och genomförande för att stärka ansvarstagande och handlingskompetens.

-Koppla aktiviteter till verkliga sammanhang, som att stödja WWF eller ta hand om naturen, för att göra lärandet meningsfullt.

-Dokumentera aktiviteterna och reflektera tillsammans med barnen för att synliggöra lärande och engagemang.


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Rörelseuppdrag fån matematiktrollet Pi

Tema i fokus

  • Livsstil & Hälsa

Vad gjorde vi?

Som en del av vårt arbete inom Grön Flagg – Livsstil och hälsa ville vi skapa en undervisningssituation där rörelse, gemenskap och lustfyllt lärande stod i centrum.

På grusplanen bakom förskolan dök Matematiktrollet Pi upp och gav barnen ett nytt uppdrag i jakten på Den Gyllene Cirkeln. I brevet berättade Pi att alla skatter inte är runda och att barnen därför behövde hjälpa till att sortera dem.

Barnen fick springa fram och tillbaka för att hämta en geometrisk form i taget, antingen en cirkel eller en triangel. Därefter sorterade vi formerna genom att placera dem i en stor cirkel eller en stor triangel på marken.

När uppdraget var slutfört tackade Matematiktrollet Pi barnen och gav oss ledtråd nummer två i äventyret: ett snöre. Vi upprepade också gårdagens ledtråd, ett däck. Eftersom vi arbetar språkfrämjande fick barnen klappa och stampa stavelserna i orden däck och snöre för att uppmärksamma språkets rytm och ljud.


Hur gick det?

Aktiviteten skapade stor rörelseglädje och engagemang hos barnen. De sprang fram och tillbaka för att hämta former och hjälpte varandra att sortera dem på rätt plats. Uppdraget från Matematiktrollet Pi gjorde att barnen blev nyfikna och motiverade att delta.


Vad blev resultatet?

Genom aktiviteten fick barnen möjlighet att:

-Uppleva rörelse och pulshöjande aktivitet -Utveckla samarbete och gemenskap -Stärka tillit till sin egen förmåga -Utforska former och begrepp genom lek och handling

Aktiviteten visar hur rörelse, hälsa och lärande kan kombineras i förskolans undervisning.


Vad tyckte barnen?

Barnen visade stor glädje under aktiviteten. Att få hjälpa Matematiktrollet Pi skapade nyfikenhet och motivation. Flera barn ville springa fler gånger och visade stolthet när de tillsammans lyckades lösa uppdraget.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

Vi ser att när undervisningen innehåller rörelse, lek och en gemensam berättelse ökar barnens delaktighet och engagemang.

Tips: -Använda en fantasifull figur som introducerar uppdraget -Låt barnen röra sig och hämta material -Arbeta med enkla former eller föremål -Genomför aktiviteten utomhus för att skapa mer rörelse

Aktiviteten visar hur undervisning kan kombinera rörelse, gemenskap och lärande som en del av arbetet med Livsstil och hälsa.


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Skräpskurk

Tema i fokus

  • Skräp & Avfall

Vad gjorde vi?

I vår lärmiljö upptäckte barnen att någon hade lämnat skräp efter sig. Detta blev starten på vår Grön Flagg aktivitet om Skräpskurken. Tillsammans sorterade barnen skräpet i våra sorteringskärl och samtalade om varför det är viktigt att ta hand om vår miljö och vår närmiljö.

Genom gemensamma diskussioner fick barnen fundera kring vem som kunde ha lämnat skräpet och hur en Skräpskurk skulle kunna se ut. Barnen beskrev ett monster med många ögon, vassa tänder och naglar där skräp lätt fastnar samt hår i regnbågens färger. Utifrån barnens idéer skapade vi sedan en Skräpskurk av återvunnet material såsom plastlock, kartong, träbestick, plast och garn.

Aktiviteten gav barnen möjlighet att utforska hållbar utveckling genom lek, fantasi och skapande samtidigt som vi tillsammans samtalade om återvinning, sortering och hur vi kan ta hand om vår miljö.


Hur gick det?

Aktiviteten väckte stort engagemang och nyfikenhet hos barnen. De deltog aktivt i samtal kring skräp, återvinning och miljö samt visade stor fantasi när de beskrev hur Skräpskurken såg ut.

Barnen samarbetade i skapandeprocessen genom att dela material, komma med idéer och hjälpas åt att bygga Skräpskurken tillsammans. Under aktivitetens gång satte vi ord på olika material och begrepp kopplade till hållbar utveckling, exempelvis plast, återvinning, sortera och skräp.

Vi kunde se hur barnen utvecklade både sin förståelse för hållbarhetsfrågor och sin förmåga att uttrycka tankar, idéer och hypoteser tillsammans med andra.


Vad blev resultatet?

Resultatet blev en färgglad och fantasifull Skräpskurk skapad av återvunnet material. Skräpskurken blev en symbol för vårt arbete med hållbar utveckling och hjälpte till att synliggöra vikten av att ta hand om naturen och sortera skräp.

Genom projektet fick barnen möjlighet att utveckla kreativitet, samarbete och ansvarstagande samtidigt som hållbarhetsfrågorna blev konkreta och meningsfulla i undervisningen.


Vad tyckte barnen?

Barnen visade stor glädje och stolthet över att tillsammans skapa Skräpskurken. De tyckte det var spännande att fantisera kring hur den såg ut och varför den lämnat skräp efter sig.

Flera barn återkom till Skräpskurken i den fria leken och fortsatte samtala om skräp, återvinning och hur vi kan hjälpas åt att hålla naturen ren.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

Vi såg hur meningsfullt det blir när hållbarhetsfrågor kopplas till lek, fantasi och skapande. Genom att utgå från något konkret i barnens närmiljö skapades ett stort engagemang och många samtal kring miljö och återvinning.

Ett tips är att låta barnens egna idéer och hypoteser få styra processen. Genom att använda återbruksmaterial i skapandet blir hållbar utveckling tydlig och konkret för barnen samtidigt som kreativiteten får stort utrymme.


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Grön Flagg, en naturlig del av vårt projektinriktade arbetssätt

Tema i fokus

  • Livsstil & Hälsa

Vad gjorde vi?

Under året har vi utvecklat vårt arbetssätt genom att arbeta mer projektinriktat tillsammans med barnen. I undervisningen har processtavlor blivit en viktig del där barnens tankar, frågor, hypoteser och lärprocesser synliggörs och följs upp över tid.

Genom projektarbetet har Grön Flagg blivit en naturlig och integrerad del av undervisningen istället för enskilda aktiviteter. Hållbar utveckling har vävts in i barnens utforskande, lek, skapande, samtal och rörelse i vardagen. Vi har arbetat med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet genom exempelvis återvinning, naturmaterial, samarbete, allas lika värde samt pulshöjande rörelseaktiviteter både inomhus och utomhus.

Processtavlorna har hjälpt oss att synliggöra undervisningen för barn, pedagoger och vårdnadshavare samt gjort det möjligt att återkomma till tidigare erfarenheter och utveckla projekten vidare tillsammans.


Hur gick det?

Arbetssättet har skapat ett stort engagemang och en hög delaktighet hos barnen. Genom processtavlorna har barnen fått möjlighet att återvända till sina tankar och reflektioner, vilket har bidragit till fler samtal, frågor och vidare utforskande.

Vi kan också se hur hållbar utveckling blivit en naturlig del av barnens vardag och lekar. Barnen har exempelvis uppmärksammat skräp i miljön, samtalat om återvinning samt visat omtanke om både naturen och varandra. I de pulshöjande aktiviteterna har barnen fått möjlighet att samarbeta, heja på varandra och utveckla tillit till sin egen förmåga.

Processtavlorna har även bidragit till att göra undervisningen mer levande och föränderlig då barnens intressen, tankar och idéer tydligt fått påverka projektens riktning.


Vad blev resultatet?

Resultatet blev ett mer sammanhängande och långsiktigt arbete där Grön Flagg genomsyrar undervisningen och kopplas till barnens projekt, relationer och utforskande.

Processtavlorna har fungerat som ett stöd för reflektion, dokumentation och vidare undervisning samtidigt som barnens lärprocesser blivit synliga över tid. Vi upplever också att barnens delaktighet, samarbete och ansvarstagande har stärkts genom att deras tankar och idéer tagits tillvara i projektens utveckling.

Genom de pulshöjande aktiviteterna har barnen även fått möjlighet att utveckla rörelseglädje, gemenskap och förståelse för hur vi kan ta hand om både oss själva, varandra och vår miljö.


Vad tyckte barnen?

Barnen har visat stort intresse för processtavlorna och återkommer ofta till bilder, dokumentation och tidigare aktiviteter för gemensamma samtal och reflektioner.

Vi har också sett hur barnen blivit mer uppmärksamma på hållbarhetsfrågor i vardagen och själva initierar samtal kring exempelvis skräp, återvinning, rörelse samt hur vi är mot varandra och tar hand om vår miljö tillsammans.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

Vi ser att projektarbete tillsammans med processtavlor skapar goda förutsättningar för ett långsiktigt och meningsfullt arbete med hållbar utveckling. När Grön Flagg blir en naturlig del av barnens projekt och vardag blir undervisningen mer sammanhängande, lustfylld och relevant för barnen.

Ett tips är att låta processtavlorna vara levande och föränderliga där barnens tankar, frågor och hypoteser får ta plats och påverka undervisningens riktning. Genom att integrera social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet i projekten skapas fler möjligheter för barnen att utveckla handlingskompetens, gemenskap och tillit till sin egen förmåga.


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Skapande med återvunnet material

Tema i fokus

  • Konsumtion & Resurser

Vad gjorde vi?

På förskolan arbetar vi med hållbar utveckling på ett medvetet sätt, där barnen ges möjlighet att på ett lekfullt och kreativt sätt utveckla förståelse för hållbara val. I aktiviteten använde vi återvunnet material, till exempel kartonger, som barnen fick klippa, forma, måla och trycka med. Genom det skapande arbetet fick barnen möjlighet att utforska olika tekniker och utveckla förståelse för hur material kan återanvändas i stället för att slängas.


Hur gick det?

Arbetet väckte barnens nyfikenhet och engagemang. Barnen undersökte materialens form, struktur och möjligheter och använde sin fantasi för att faskapa något nytt av återvunnet material. Pedagogerna stöttade barnen genom samtal, frågor och begrepp som återbruk, återvinning, material, miljö och hållbar utveckling.


Vad blev resultatet?

Resultatet blev att barnen fick en ökad förståelse för återbruk och hur vi kan ta hand om vår miljö. De fick också möjlighet att utveckla sin kreativitet, fantasi och skaparglädje genom att prova olika tekniker och uttryckssätt. Vi såg att barnen började uppmärksamma att material kan få ett nytt syfte och användas igen.


Vad tyckte barnen?

Barnen visade glädje, nyfikenhet och stolthet över sina skapelser. De tyckte om att få utforska materialet fritt och kom med egna idéer kring vad kartonger och annat återbruksmaterial kunde bli. Flera barn uttryckte att det var roligt att skapa något nytt av sådant som annars hade kastats.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

Vi ser att återbruksmaterial ger barnen konkreta erfarenheter av hållbar utveckling. När barnen får skapa, undersöka och samtala om materialens möjligheter blir begrepp som återbruk och återvinning mer begripliga och meningsfulla. Vi tar med oss att hållbar utveckling behöver göras praktisk, lustfylld och utifrån barnens förutsättningar och behov för att skapa förståelse samt engagemang.


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Lufttrollets uppdrag för en renare miljö

Tema i fokus

  • Skräp & Avfall

Vad gjorde vi?

Biosfärens barn fick ett brev från vår nya kompis Lufttrollet. I brevet berättade Lufttrollet att hon hade upptäckt mycket skräp i vårt närområde. Utifrån brevet startade vi upp veckans extra fokus på Grön Flagg och Skräpplockardagarna, som Håll Sverige Rent anordnar.

Vi gick tillsammans iväg för att arbeta med vårt utvecklingsområde skräp och avfall på ett lustfyllt och meningsfullt sätt. Genom en rörelsebaserad aktivitet fick barnen samarbeta två och två och leta efter olika typer av skräp utifrån en bingobricka.


Hur gick det?

Aktiviteten väckte stort engagemang hos barnen. De samarbetade, letade noggrant och hjälpte varandra att hitta olika typer av skräp i närområdet. Bingobrickan blev ett konkret stöd som gjorde uppdraget tydligt, lustfyllt och tillgängligt för barnen.

Under undervisningen stöttade vi pedagoger barnen genom att ställa öppna frågor, sätta ord på deras handlingar och synliggöra det de upptäckte. Vi samtalade om begrepp som plast, metall, papper, återvinning och sortering. Vi lyfte även vikten av att ta hand om naturen och djuren för en hållbar framtid.


Vad blev resultatet?

Resultatet blev att barnen fick möjlighet att utveckla förståelse för skräp, avfall och hur vi tillsammans kan bidra till en renare närmiljö. Genom att själva leta, upptäcka och samla skräp blev hållbarhetsarbetet konkret och meningsfullt för barnen.

Alla barn lyckades fylla sina bingobrickor, vilket vi firade tillsammans med ett gemensamt rop. Aktiviteten bidrog både till rörelse, samarbete och ökad medvetenhet kring hur våra handlingar kan göra skillnad för naturen och vår gemensamma miljö.


Vad tyckte barnen?

Barnen visade glädje, nyfikenhet och stolthet under aktiviteten. De blev engagerade i uppdraget från Lufttrollet och tyckte att det var spännande att leta efter skräp tillsammans. När barnen fick bingo syntes deras stolthet och gemenskap tydligt och firandet blev en viktig del av upplevelsen.


Lärdomar och tips till andra som vill testa

Vi ser att äventyrspedagogik, där Lufttrollet ger barnen ett uppdrag, skapar motivation och mening i arbetet med hållbar utveckling. När Grön Flagg kopplas till barnens närmiljö och kombineras med rörelse, samarbete och konkret utforskande blir begrepp som skräp, avfall, återvinning och sortering mer begripliga för barnen.

Vi tar med oss att barnen utvecklar handlingskompetens när de får vara aktiva deltagare och uppleva att deras insats gör skillnad. Genom att arbeta lekfullt, språkfrämjande och praktiskt med hållbarhetsfrågor skapas goda förutsättningar för barnen att förstå hur vi tillsammans kan ta hand om naturen och vår gemensamma miljö.


  • Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Utvärdering

Hållbar utveckling

Under läsåret HT 25/ VT26 har hållbar utveckling varit en naturlig del av utbildningen på Vittra Jakobsbergs förskola. Arbetet har varit en självklar del av undervisningen och integrerats i barnens vardag genom projektarbete, utforskande undervisning och gemensamma upplevelser. Arbetet har utgått från utvecklingsområdena Skräp och avfall, Livsstil och hälsa samt Konsumtion och resurser. Genom konkreta och lustfyllda undervisningssituationer samt gemensamt utforskande har barnen fått möjlighet att utveckla förståelse för hur människors handlingar påverkar miljö, hälsa och samhälle.

Genom undervisning kopplad till återbruk, sortering, skräpplockning, rörelse, odling och matsvinn har barnen fått möjlighet att stärka tilliten till sin egen förmåga. I det gemensamma projektet på förskolan, De fyra elementen, har hållbar utveckling integrerats i ett ämnesintegrerat och utforskande arbetssätt.

Barnen har exempelvis fått undersöka naturens kretslopp genom odling, plantering och kompostering samt utvecklat förståelse för hur material och resurser kan återanvändas istället för att slängas. Vid flera tillfällen har vi även arbetat i tvärgrupper där äldre och yngre barn fått mötas och tillsammans arbeta utifrån våra utvecklingsområden genom gemensamma undervisningssituationer och utforskande aktiviteter.

Undervisningen har präglats av öppna frågor, gemensamma reflektioner, utforskande samtal och meningsskapande processer där barnens tankar och upptäckter synliggjorts genom pedagogisk dokumentation. Genom processtavlor, dokumentation och gemensamma reflektioner har barnens lärprocesser hållits levande och återkommande över tid. Barnens individuella processer har även följts och dokumenterats genom vår nya kvalitetsrutin kopplad till Grön Flagg och hållbar utveckling.

Vi kan observera att barnens förståelse för hållbar utveckling successivt har fördjupats genom återkommande undervisningssituationer och gemensamma lärprocesser. Flera barn har själva uppmärksammat skräp i miljön och samtalat om återvinning. Barnen har även reflekterat kring hur material kan få nytt liv istället för att slängas samt visat förståelse för att material och mat är resurser som behöver tas tillvara på. Därutöver visar barnen intresse och förståelse för hur rörelse, gemenskap och näringsrik kost kan bidra till hälsa och välbefinnande genom de olika lopp och rörelseaktiviteter som genomförts under året.

Arbetet har haft tydlig koppling till flera av de globala målen, bland annat mål 3 God hälsa och välbefinnande, mål 12 Hållbar konsumtion och produktion samt mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald.

Lärdomar

En viktig lärdom som vi tar med oss är att hållbar utveckling blir som mest meningsfull när undervisningen utgår från barnens intressen, erfarenheter och vardag. Vi ser att barnens engagemang och delaktighet ökar när de får möjlighet att undersöka, uppleva samt påverka genom konkreta och återkommande aktiviteter över tid.

Vi ser också att ett projektinriktat arbetssätt tillsammans med gemensamma upplevelser, dokumentation och reflektion skapar goda förutsättningar för ett långsiktigt och fördjupat lärande inom hållbar utveckling. För oss är Grön Flagg och hållbarhetsarbetet mer än enskilda aktiviteter, det är ett förhållningssätt som genomsyrar utbildningen. Genom detta kan vi se att hållbarhetsfrågorna blivit mer begripliga och meingsfulla för barnen.

Arbetet med samma tre utvecklingsområden under två läsår har bidragit till en ökad förståelse för hur Grön Flagg och hållbar utveckling kan bli en naturlig del av verksamheten för såväl barn som pedagoger och vårdnadshavare.

Arbetet i tvärgrupper har bidragit till ökad gemenskap, samarbete och ansvarstagande mellan barnen. Vi ser att möten mellan yngre och äldre barn skapar möjligheter för lärande tillsammans där barnen inspirerar och stöttar varandra i undervisningen. Detta är något vi vill fortsätta utveckla vidare under nästa resa, även om formen kan komma att förändras.

Vi tar även med oss vikten av att synliggöra barns lärprocesser och handlingar genom dokumentation, reflektionsstunder och gemensamma samtal. När barnen får möjlighet att återkomma till sina erfarenheter främjas deras förståelse för sambandet mellan handling, ansvar och hållbar utveckling.

Inför nästa resa vill vi fortsätta utveckla arbetet genom att skapa ännu tydligare kopplingar mellan hållbar utveckling, demokrati, likvärdighet, gemenskap och barns delaktighet. Nästa resa blir ett naturligt nästa steg där arbetet fördjupas genom fokus på social hållbarhet och Global samverkan. Genom detta vill vi ge barnen möjlighet att utveckla förståelse för allas lika värde, hur människor är beroende av varandra och hur vi tillsammans kan bidra till en mer hållbar framtid.

Ett stort fokus kommer att ligga på social hållbarhet. Med våra gemensamma verksamhetsmål: språkfrämjande arbetssätt och likvärdig förskola vill vi skapa en tydlig röd tråd genom hela verksamheten. Syftet är att ge barnen möjlighet att utveckla förståelse för demokrati, gemenskap, delaktighet och allas lika värde.


Delaktighet och inflytande

Barnens delaktighet och inflytande har varit en central del av vårt arbete under läsåret HT 25/VT26. Genom projektarbete, gemensamma samtal och utforskande undervisning har barnen fått möjlighet att uttrycka tankar, idéer och hypoteser som tagits tillvara i undervisningens innehåll och riktning.

Barnen har utifrån sina förutsättningar och förmågor varit delaktiga i planeringen och genomförandet av aktiviteter kopplade till Grön Flagg och våra utvecklingsområden. De har exempelvis föreslagit aktiviteter som de velat genomföra igen, tagit initiativ till skräpplockning, initierat samtal kring matsvinn och påmint varandra samt reflekterat kring hur vi tillsammans kan ta hand om vår miljö. Barnen har även fått vara med och fatta beslut kring hur återbruksmaterial kan användas i undervisningen samt vad vi ska odla och deltagit i sortering och arbetet med att synliggöra matsvinn.

Barnens frågor, idéer och intressen har varit utgångspunkten för undervisningens riktning och för det gemensamma utforskandet i projektet. Vi har också observerat hur barnen successivt tagit större ansvar i undervisningen genom att stötta yngre kompisar, samarbeta i tvärgrupper och dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter till varandra.

Ett exempel på barns delaktighet och inflytande är när de äldre barnen tillsammans övade inför och genomförde en cirkusföreställning där allt material samt utstyrslar hade inhandlats på second hand. Barnen var delaktiga i planering, förberedelser och genomförande av föreställningen samtidigt som aktiviteten skapade möjligheter att samtala om återbruk, hållbar konsumtion och hur material kan få nytt liv.

Barnen har även varit delaktiga i arbetet kring våra hållbarhetslopp. De äldre barnen deltog i Vittraloppet där de gemensamt fick vara med och besluta vilken organisation pengarna från kollegors donationer skulle gå till, vilket blev Min Stora Dag. Det bidrog även till samtal kring hur deras beslut kunde leda till ett tydligt och meningsfullt resultat. Aktiviteten stärkte både tilliten i gruppen och barnens känsla av handlingskompetens genom att barnen fick erfara att de kan påverka och bidra till förändring för någon annan.

De yngre barnen deltog i Hållbarhetsloppet där barnen tillsammans beslutade att pengarna från vårdnadshavare och kollegor skulle gå till Världsnaturfondens arbete för renare hav och sjöar, kopplat till projektet De fyra elementen och tema vatten. Genom detta fick barnen möjlighet att erfara hur gemensamma handlingar kan bidra till en mer hållbar framtid.

Barnens inflytande har synliggjorts genom att deras tankar, idéer och lärprocesser dokumenterats och integrerats i utbildningens lärmiljöer. Genom samtal och gemensamma reflektioner har barnen fått möjlighet att återkomma till sina erfarenheter. Barnen har även fått erfara hur deras idéer och handlingar bidragit till den fortsatta undervisningen.

Lärdomar

En viktig lärdom vi tar med oss är att barnens delaktighet och inflytande främjas när undervisningen utgår från deras intressen, frågor och erfarenheter. Vi ser att barnen blir mer engagerade, ansvarstagande och nyfikna när de får vara medskapare i utbildningen och upplever att deras idéer tas tillvara.

Vi ser också att barn utvecklar tillit till sin egen förmåga när de får möjlighet att påverka genom konkreta handlingar och gemensamma beslut. När barnen får erfara att deras handlingar kan bidra till verklig förändring stärks deras förståelse för demokrati, gemenskap och hållbar utveckling.

Arbetet i tvärgrupper har bidragit till ökad gemenskap, samarbete och delaktighet mellan barnen. Vi ser att möten mellan yngre och äldre barn skapar goda möjligheter för gemensamt lärande där barnen inspirerar, stöttar och lär av varandra. Detta är något som vi vill fortsätta utveckla vidare under nästa resa.

Vi tar även med oss vikten av att skapa undervisningssituationer där barnens röster och initiativ får påverka utbildningens innehåll över tid. Genom att synliggöra barns idéer och lärprocesser skapas förutsättningar för ökad delaktighet och ett mer meningsfullt lärande.

Inför nästa Grön Flagg-resa vill vi fortsätta utveckla arbetet med barns delaktighet och inflytande genom att skapa fler möjligheter för barnen att fatta gemensamma beslut, samarbeta och ta ansvar tillsammans med andra. Genom nästa års fokusområde, Global samverkan, vill vi vidareutveckla arbetet med demokrati, gemenskap, likvärdighet och allas lika värde där barns röster och perspektiv fortsatt har en central roll i utbildningen.


Handlingskompetens

Under läsåret HT 25/ VT 26 har barnen fått möjlighet att utveckla handlingskompetens genom att aktivt delta i undervisningen där deras handlingar haft betydelse för både gruppen, närmiljön och hållbarhetsfrågor i förskolans vardag. Genom konkreta erfarenheter har barnen fått möjlighet att erfara att de kan påverka sin omgivning och bidra till förändring.

Vi kan observera hur barnen successivt omsätter sina kunskaper i handling genom att exempelvis uppmärksamma skräp i miljön, påminna varandra om sortering, reflektera kring matsvinn och ta ansvar för odling och skötsel av planteringar. Flera barn har själva tagit initiativ till aktiviteter och samtal kring hållbarhetsfrågor i vardagen.

Under Skräpplockardagarna fick barnen arbeta med uppdragskort och skräpbingo utifrån materialet från Håll Sverige Rent. På en avdelning introducerades uppdragen genom Lufttrollet som uppmärksammat hur mycket skräp som fanns i närområdet. Genom att genomföra uppdragen och tillsammans bidra till en renare miljö fick barnen möjlighet att utveckla handlingskompetens samt erfara hur deras handlingar kan göra skillnad i vardagen.

Under projektavslutningen på Förskolans dag fick barnen även plantera ett eget träd för att bidra till biologisk mångfald i förskolans närmiljö. Aktiviteten blev ett konkret sätt för barnen att erfara hur de själva kan bidra till en hållbar framtid genom handling. I samband med projektavslutningen återkom även projektets olika trollkaraktärer, Jordtrollet, Vattentrollet, Lufttrollet och Eldtrollet, som en röd tråd genom projektet på en avdelning. Tillsammans samtalade barn och pedagoger om hur allt i naturen hänger samman och är beroende av varandra.

Barnen har genom undervisningen fått möjlighet att erfara hur deras handlingar kan få betydelse även utanför den egna barngruppen. Genom hållbarhetslopp, arbetet med återbruk och gemensamma hållbarhetsaktiviteter har barnen fått uppleva att de tillsammans kan bidra till förändring för både människor och miljö.

Vi ser att barnens handlingskompetens har utvecklats när de deltagit i sammanhang där deras idéer, beslut och handlingar fått verklig betydelse. När barnen ges möjlighet att vara aktiva deltagare i meningsfulla undervisningssituationer utvecklas ansvarstagande, tillit till den egna förmågan och förståelse för hållbar utveckling.

Lärdomar

En viktig lärdom vi tar med oss är att barnens handlingskompetens stärks när de får möjlighet att delta i konkreta sammanhang där deras handlingar får verklig betydelse. Vi ser att barnen utvecklar större ansvarstagande och tillit till sin egen förmåga när de får erfara att de kan påverka sin omgivning genom egna initiativ och gemensamma handlingar.

Vi ser också att barnens förståelse för hållbar utveckling fördjupas när undervisningen kopplas till vardagliga situationer där barnen själva får undersöka, reflektera och agera tillsammans med andra. När barnen får möjlighet att omsätta kunskap i handling skapas ett mer långsiktigt och meningsfullt lärande.

Arbetet med hållbarhetsfrågor i vardagen har bidragit till att barnen successivt blivit mer uppmärksamma på hur deras handlingar påverkar omgivningen, andra människor och gemensamma resurser. Vi ser hur barnen i större utsträckning tar egna initiativ, hjälper varandra och uppmuntrar hållbara handlingar i vardagen.

Inför nästa resa vill vi fortsätta utveckla arbetet med barnens handlingskompetens genom att skapa ännu fler möjligheter för barnen att vara delaktiga i hållbarhetsarbetet och erfara hur deras handlingar kan bidra till en positiv förändring. Genom nästa års fokusområde, Global samverkan, vill vi vidareutveckla barnens förståelse för gemenskap, ansvar och hur människor tillsammans kan bidra till en mer hållbar framtid.


Stort grattis till er Grön Flagg-certifiering!

Att vara certifierad med Grön Flagg visar att verksamheten arbetar kvalitetssäkrat och metodiskt med lärande för hållbar utveckling. Grön Flagg är en del av det internationella Eco-Schools-nätverket, där FEE (Foundation for Environmental Education) fastställer certifieringskraven och Håll Sverige Rent säkerställer att de efterlevs i Sverige.