Göteborgs Högre Samskola, Förskola/Förskoleklass Grön Flagg-resa 25/26

Hållbar utveckling

Under läsåret har Grön Flagg varit en naturlig del av undervisningen i både förskolan och förskoleklasserna. Arbetet har utgått från fokusområdena Livsstil och hälsa, Skräp och avfall samt Djur och natur och har integrerats i den dagliga verksamheten. I stället för enskilda temadagar har hållbar utveckling blivit en röd tråd genom undervisningen där barnens frågor, erfarenheter och upptäckter fått styra många av aktiviteterna.

Arbetet har omfattat samtliga 65 barn i verksamhetens fyra förskoleavdelningar och tre förskoleklasser. Aktiviteterna har anpassats utifrån barnens ålder, erfarenheter och förutsättningar, vilket har gjort det möjligt för alla barn att vara delaktiga och utvecklas utifrån sin egen nivå.

Arbetet har samtidigt bidragit till flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Genom fokusområdet Livsstil och hälsa har barnen utvecklat förståelse för sambandet mellan rörelse, återhämtning och välbefinnande, vilket knyter an till Mål 3 – God hälsa och välbefinnande. Regelbundna naturutflykter, gymnastik, dans, Bamse-loppet och andra rörelseaktiviteter har stärkt barnens motorik, rörelseglädje och psykiska välbefinnande.

Den ekologiska dimensionen har varit central genom återkommande naturvistelser, arbete med biologisk mångfald, studier av djur och deras livsmiljöer, odling, återvinning och skräpplockning. Genom att följa kycklingars och fjärilars livscykler, utforska pollinatörernas betydelse, arbeta med skogsdjur, djur i dvala har barnen utvecklat förståelse för samspelet mellan växter, djur och människor. Arbetet har därmed bidragit till Mål 15 – Ekosystem och biologisk mångfald.

Den ekonomiska dimensionen har synliggjorts genom återbruk och ansvarsfull resursanvändning. Genom att använda återbruksmaterial i skapande verksamhet, arbeta med källsortering och samtala om hur material kan användas på nytt har barnen utvecklat förståelse för hållbar konsumtion. Skolans utlåning av folkdräkter, föräldraföreningens skobytardag och arbetet med att minska matsvinnet har varit konkreta exempel på Mål 12 – Hållbar konsumtion och produktion. Genom att utveckla hållbara vardagsvanor och använda resurser mer medvetet har verksamheten också bidragit till Mål 13 – Bekämpa klimatförändringarna. Den sociala dimensionen har präglat hela verksamheten genom arbete med gemenskap, rörelse, återhämtning, delaktighet och omsorg om varandra. Regelbundna utflykter, gemensamma aktiviteter har stärkt barnens samarbetsförmåga, rörelseglädje och känsla av sammanhang.

En viktig styrka under året har varit samverkan mellan förskolan, förskoleklasserna, skolans övriga verksamheter, köket och föräldraföreningen. Studiebesök i köket, skolans höns och kycklingar, tillgång till gymnastiksal, gemensamma gårdsmiljöer och föräldraföreningens initiativ har gjort hållbar utveckling till en gemensam angelägenhet. Detta ligger väl i linje med Mål 17 – Genomförande och globalt partnerskap, där samverkan mellan olika aktörer är en förutsättning för ett långsiktigt hållbarhetsarbete.

Vi ser också en tydlig progression i barnens lärande. Under hösten låg fokus på att upptäcka och uppleva naturen och hållbarhetsfrågorna i sitt direkta närområde. Efter hand utvecklades undervisningen mot ett mer undersökande arbetssätt där barnen jämförde, dokumenterade, ställde hypoteser och resonerade kring samband. Under vårterminen tog barnen i allt större utsträckning egna initiativ, föreslog lösningar och omsatte sina kunskaper i handling. I förskoleklasserna har undervisningen successivt utvecklats mot ett mer undersökande arbetssätt där eleverna dokumenterat sina observationer, jämfört resultat, skapat egna lösningar av återbruksmaterial och resonerat kring hållbarhetsfrågor.

Vi ser att arbetet har lett till konkreta förändringar i barnens vardag. Genom att återkommande vistas i naturen, sortera material, arbeta med återbruk och undersöka djur och växter har barnens ökade förståelse blivit synlig i deras vardagliga handlingar. Barnen plockar spontant skräp under utevistelser, reflekterar över vår miljö och över hur jordens resurser kan användas mer hållbart. De visar omsorg om djur och växter och använder sina erfarenheter från undervisningen i lek, samtal och vardagliga situationer. Naturen har blivit en självklar lärmiljö och hållbar utveckling har blivit en tydlig del av verksamhetens kultur.

Lärdomar

Det som fungerade bäst var att hållbar utveckling integrerades i den ordinarie undervisningen istället för att bedrivas som enskilda projekt. Barnen mötte hållbarhetsfrågor i många olika sammanhang och kunde återkomma till samma frågor under lång tid. Särskilt värdefullt var de återkommande naturupplevelserna i samtliga avdelningar och klasser, arbetet med djur och biologisk mångfald, de gemensamma rörelseaktiviteterna och den nära samverkan mellan förskolan, förskoleklasserna, köket och föräldraföreningen.

Alla aktiviteter i den ursprungliga planen kunde inte genomföras. Veckans maträtt, där barn och familjer skulle bidra med recept till en gemensam kokbok, genomfördes inte enligt plan. Vi ser fortfarande ett stort värde i att utveckla samarbetet med skolköket kring mat, hållbara måltider och matsvinn och kommer därför att planera ett närmare samarbete med köket inför nästa läsår.

Den planerade återvinningssafarin genomfördes inte, men ersattes av flera skräpplockaraktiviteter under året. På avdelningen Lönnen blev det dessutom en naturlig rutin att alltid ta med utrustning för skräpplockning under utflykter. Erfarenheten visar att återkommande vardagshandlingar ger större effekt än enstaka aktiviteter.

Inför nästa Grön Flagg-resa vill vi ge barnen ännu större möjlighet att formulera egna undersökningsfrågor, följa sina projekt över längre tid och dokumentera vilka effekter deras handlingar får. Vi vill också utveckla samarbetet med externa aktörer. Erfarenheterna från årets Grön Flagg-arbete kommer att ligga till grund för nästa kartläggning och för verksamhetens fortsatta systematiska kvalitetsarbete.

Delaktighet och inflytande

Barnens delaktighet har varit en utgångspunkt under hela Grön Flagg-arbetet. Pedagogerna har tagit tillvara barnens frågor, idéer och upptäckter och låtit dem påverka undervisningens innehåll och fortsatta riktning. Genom att dokumentera naturupplevelser, ansvara för återvinning, delta i skräpplockning, vårda djur och växter, skapa med återbruksmaterial och genomföra undersökningar har barnen fått påverka undervisningens innehåll och utveckla sitt inflytande över arbetets fortsatta riktning.

Barnen har exempelvis resonerat kring hur människor kan hjälpa pollinatörer, hur mängden skräp i naturen kan minska, hur vi kan använda jordens resurser mer hållbart och vad djur behöver för att må bra. Genom dessa samtal har barnen fått möta olika perspektiv, pröva idéer och tillsammans diskutera möjliga lösningar. Barnens ökade delaktighet har också blivit synlig i deras vilja att dela sina kunskaper med andra. Vid ett besök hos en biodlare valde ett barn, som vanligtvis endast talar i mindre sammanhang, att räcka upp handen och inför hela gruppen samt flera nya vuxna berätta om bin och deras betydelse för vår miljö. Situationen blev ett tydligt exempel på hur ett meningsfullt innehåll och en trygg lärmiljö kan stärka barns självtillit och vilja att bidra med sina kunskaper.

Vi upplever att barnen varit engagerade och stolta över sitt arbete. De uttrycker glädje över att hjälpa naturen, visar ansvar i vardagen och delar gärna sina erfarenheter med både kamrater och vårdnadshavare.

Lärdomar

Barnens engagemang ökade när undervisningen tog sin utgångspunkt i deras egna frågor och erfarenheter. De återkom till tidigare undersökningar, kopplade ihop erfarenheter från olika aktiviteter och visade ett växande intresse för att utforska hållbarhetsfrågor tillsammans. Processdokumentation och återkommande samtal gjorde barnens lärande synligt och stärkte deras delaktighet.

Vi vill involvera barnen ännu tidigare i kartläggningen av nya fokusområden och ge dem större inflytande över vilka frågor som ska undersökas. Vi vill också utveckla formerna för att dokumentera barnens tankar och göra deras reflektioner ännu mer synliga för vårdnadshavare och andra grupper i verksamheten. Vi vill fortsätta utveckla arbetet med öppna hållbarhetsfrågor där barnen får undersöka komplexa frågor ur flera perspektiv och tillsammans pröva olika lösningar.

Handlingskompetens

Genom att plocka skräp, sortera återvinning, återanvända material, vårda djur och växter, bygga humlebon, odla och ta ansvar för förskolans närmiljö har barnen fått uppleva att deras handlingar gör skillnad. Undervisningen har gett dem möjlighet att pröva idéer i praktiken och erfara att även små insatser bidrar till en mer hållbar miljö.

Vi ser en tydlig progression där barnen gått från att upptäcka och utforska till att förstå samband och därefter själva agera. Genom att barnen idag spontant plockar skräp, påminner varandra om att sortera rätt, visar respekt för djuren i vardagen och resonerar kring hur jordens resurser kan användas mer hållbart visar de att undervisningen har stärkt deras handlingskompetens och deras tilltro till den egna förmågan att påverka sin omvärld. Barnens erfarenheter har också spridits utanför verksamheten genom samtal med vårdnadshavare.

Lärdomar

Konkreta handlingar i barnens vardag gav störst effekt. När barnen själva fick plocka skräp, sortera återvinning, ta hand om djur, vårda växter och följa naturens förändringar utvecklade de förståelse för att deras egna handlingar har betydelse. Kombinationen av praktiska erfarenheter och gemensamma reflektioner stärkte barnens tilltro till att de kan påverka sin omgivning.

Vi vill ge barnen ännu större möjlighet att själva identifiera hållbarhetsutmaningar, formulera lösningar, planera egna projekt och följa upp resultaten av sina insatser. Vi vill skapa fler tillfällen där barnen får presentera sina arbeten för andra avdelningar, förskoleklasser, vårdnadshavare och externa samarbetspartners. På så sätt vill vi ytterligare stärka barnens handlingskompetens och deras tilltro till att de kan vara aktiva medskapare av ett hållbart samhälle.