Alla barn och pedagoger deltar efter sin förmåga i rådet. Vi har 13 barn som är 1-6 år gamla. Vid våra råd samlar vi in barnens tankar och idéer till det fortsatta arbetet. Vi tänker -Var är vi nu? Vart ska vi? Vad är nästa steg?
Barnen deltar också i rådet.
Vid strandkanten
Hav & Vatten
Läsårets övergripande projekt i vårt rektorsområde är ”FÖRUNDRAN”. Då vår förskola ligger på en ö, ett stenkast från strandkanten är havet och stranden en given plats för förundran. Vi kommer därför att arbeta med utvecklingsområdet ”Vid strandkanten”
Barnen dras till strandkanten de dagar vi lämnar gården. Vi hör dem samtala om sjöfåglar, fiskar och maneter och de pratar om algerna som blommar vid stranden. De uttrycker att vi måste städa för att få stranden ren från sjögräs och alger som blåst in, men också från skräp som hamnat där. Vi vill öka barnens kunskap om hur vi vistas i naturen och vid stranden på ett hållbart sätt både för människor, djur och natur., och samtidigt öka deras artkännedom. Vi vill också att allemansrätten ska bli en naturlig del av barnens vardag.
Vi inleder de dagarna vi lämnar gården med att tillsammans sitta ner vid strandkanten och känna in naturen med våra sinnen. Vad ser vi? Vad hör vi? Vad luktar det? Att få en stillsam stund innan lek och utforskande tar vid, skapar ett lugn i barngruppen. I en låda finns det barnen kan behöva i sitt utforskande, så som luppar, kikare, vattenkikare, håvar, genomskinliga hinkar, förstoringsägg och faktaböcker. Vi lär oss mer genom att titta på lämpliga faktafilmer. Vi utforskar stranden vidare med hjälp av NTA-lådorna ”Vatten” och ”Teknik och hållbar utveckling” Campingen som ligger mittemot förskolan har fått nya ägare. Utifrån barnens intresse för att hålla rent vid och intill stranden, inleder vi ett samarbete med campingen. Vi håller deras strandkant ren från skräp och vi får låna deras grillplats. Genom vårt naturpedagogiska arbetssätt utforskar vi naturen ämnesöverskridande.
Alla barn och pedagoger deltar i våra Grön flaggråd, där allas tankar tas tillvara. Barnens tankar styr till stor del arbetet. Genom inlägg i Unikum och i dagliga mötena görs vårdnadshavarna delaktiga. Via kommunens instagramkonto delar vi med oss av vårt arbete till omvärlden.
Genom kunskap om hur man vistas vid stranden utan att förstöra, skräpa ner eller störa djurlivet bidrar vi till en hållbar utveckling ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Lugnet och upplevelserna naturen ger, bidrar även till en socialt hållbar utveckling. Vi kopplar vårt arbete till de globala målen 14- Hav och marina resurser och 15- Ekosystem och biologisk mångfald.
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Vi inleder läsårets arbete “Förundran vid strandkanten” med att ”bara vara” vid strandkanten, för att få syn på vad barnen förundras över. Vi ser barnen fascineras av blåmusslor och fina stenar, men det som barnen fängslas mest av verkar vara öronmaneter och blåstång. De skakar på blåstången i jakt på tångräkor, men upptäcker att det är något annat. Vi bildgooglar och får reda på att dessa heter tångmärlor. Vi lär oss mer om tångmärlan genom naturföreningens häfte “Under ytan i Östersjön”. Vid kommande tillfällen tillför vi material till barnens utforskande – easi-scope (digitalt mikroskop), luppar, hinkar, silar, burkar, kikare och faktaböcker. Barnen sorterar och kategoriserar sina fynd i olika hinkar. Vi hör dem prata om manetfamiljen, tångmärlefamiljen och spiggfamiljen. Vid strandkanten har även havssallad flutit upp. Vi läser att man kan torka denna och äta som snacks. Det testar vi-salt och gott. Vid ett tillfälle tar vi med kokande vatten ner till stranden. Vad händer om vi häller detta över blåstången? Barnen ritar sina hypoteser innan vi testar. Tången blir grön! Vid ett annat tillfälle glömmer vi av misstag en skål med tång i vatten på vår altan. Detta vatten blev väldigt rött. I detta vatten la vi ull och ullgarn. Vad skulle hända? Efter ett par dagar märker vi att både ull och garn fått en mild orange färg. Även här får barnen rita sina hypoteser. I ett gemensamt projekt har förskolorna i området fått i uppdrag att skapa av återbrukad textil och tapet. Vi knyter självklart detta projekt till vårt arbete och de lite äldre barnen skapar en färgglad jättemanet av tyg. Här kommer ullgarnet som färgats av blåstångsvattnet till användning. De yngre barnen gör tavlor av tapet och naturmaterial de hittar vid strandkanten. Genom UR:s filmer ”Bibz och djuren-Öronmaneten” och ”Koumis djurbok-Här är en manet” har vi lärt oss om manetens livscykel och genom att titta närmare på öronmanetens geografiska utbredning lär vi oss förstå kartan och hitta Östersjön på kartan. Barnen är väl bekanta med Allemansrätten. Som julkalender spelar vi in tretton småfilmer runt just Allemansrättens, där vår egen Skräpmaja gör väldigt tokiga saker i naturen. Vi scannar en qr-kod per dag och får bra diskussioner runt de korta filmerna. När isen lägger sig uttrycker ett barn att han tycker vi ska träna isvett vid vår strandkant. Självklart gör vi det. Vi testar att ta oss fram med isdubbar och hackar med ispiken. Vi borrar även hål i isen och mäter tjockleken. Maneterna finns under isen, konstaterar ett barn och de andra barnen håller med. De kommer överens om att vi måste ta med en spade att hacka fram maneterna med. Då isen ligger tjock längs stranden blir detta ett svårt uppdrag, men en tid senare har isen tunnats ut och vi hittar en strimma öppet vatten. Vi hittade inga maneter, men upptäcker att vi fortfarande kunde skaka fram tångmärlor ur blåstången. Vi ser olika sjöfåglar simma tillsammans på vattnet och hör fåglarna kvittra i träden. För att ta reda på vilka fåglar vi hör använder vi appen ”Merlin”. När våren kommer tittar vi också närmare på träden som växer vid strandkanten och deras knoppar. Vi hittar al, björk, ek, rönn och tall. Till vår hjälp har vi Anders Rapps material om ”Knoppisar”. När vi går längs stranden en dag när det är lågvatten, reflekterar barnen över att det var här vi testade isdubbar och isens tjocklek. Där vi nu står var det is för bara några veckor sedan. I vårt rektorsområde fick vi uppdraget att "Bygg det högsta tornet tillsammans". Självklart var vi vid vår strandkant och använde vi naturmaterial till våra torn. De yngre barnen byggde sitt torn med pinnar och kottar. De äldre barnen siktade högt och med hjälp av vass och papperstejp blev tornet hela 2,10 meter. I båda gruppen har barnen förstått vikten av en stabil grund, men hade olika strategier för att få ett stadigt torn. Nu formligen exploderar naturen och djur och insekter vaknar upp. Detta ger möjligheter till vidare utforskande.
I vår närmiljö har vi flera olika platser vi alternerar att gå till, alla intill vattnet. Vi märker att barnen utforskar strandkanten på olika sätt, beroende på vilken plats vi väljer, då platserna är av skiftande natur med varierande utbud av tex blåstång, tångmärlor och snäckor. Vi har arbetat ämnesöverskridande i projektet och fått in läroplanens olika delar - naturvetenskap och teknik, integritet och värdegrund språk, matematik, skapande/ kreativitet, hälsa och rörelse.
Det blir tydligt vilken god kunskap barnen har om naturen och Allemansrätten. Vår övertygelse är att detta beror på att vi verkligen LEVER allemansrätten i vår vardag på förskolan. Vi tror på betydelsen av att få uppleva saker med hela kroppen. På så sätt befästs kunskapen. Vi förundras över hur barnen benämner djur och växter med rätt namn. De säger blåstång, havssallad, blåmussla, tångmärla, knölsvan osv. Det blir tydligt hur mycket kunskap de fått genom vårt arbete. Vi upplever att vår samling vid strandkanten innan dagen drar igång bidrar till ett lugn i gruppen och många fina tankar och funderingar. Få konflikter äger rum och vi ser ett gott samarbete. Att bara ha ett utvecklingsområde har bidragit till en arbetsro där vi kunnat fokusera på området vi valt, vilket skapat en bredd i projektet.
Djur och insekter intresserar alltid barnen. Maneterna och tångmärlorna var det som fängslade barnen mest i vårt arbete. Arbetet blir aldrig klart, då nya frågor och funderingar ständigt kommer upp och för arbetet vidare.
Vikten av att lyssna in vad barnen visar intresse för och tillföra passande material för barnens utforskande. Att våga stanna kvar i projektet och att inte vara för snabb med att gå vidare. Låt det ta tid!
Genom vårt arbete har barnen fått ökad förståelse runt de globala målen 14 och 15. Vi hör barnen samtala och lära varandra om djuren de ser vid strandkanten. Vi ser ett stort intresse från barnen. De vill ta reda på fakta om sina fynd för att lära sig mer. Barnen har fått ökad kunskap om växter, djur och insekter som lever vid och i Östersjön och på våra promenader plockar de självmant skräp, så att det inte hamnar i havet, för då kan fiskarna dö! Då vi börjat varje utedag med att samlas vid strandkanten för att ta in naturen med alla våra sinnen, kopplar vi social hållbarhet och ekologisk hållbarhet till arbetet. Genom att alltid använda naturmaterial och till viss del återbruksmaterial i vårt skapande kopplar vi ekonomisk och ekologisk hållbarhet till arbetet. Att vistas varsamt och genom att plocka skräp när vi är ute i naturen innebär i en förlängning även en ekonomisk vinning. Barnen har även fått ökad kunskap om Allemansrätten.
Att arbeta med hållbar utveckling och hur vi vistas i naturen på ett hållbart sätt, är något vi alltid vill utveckla.
Vi såg ett intresse för tångmärlor, men främst maneter under sensommaren och lät då detta ta stor plats i vårt arbete. Maneterna gick som en röd tråd genom hela läsårets arbete. Samtliga barn och pedagoger har deltagit i våra grön flaggråd. Utifrån barnens intresse för djur och natur valde vi vårt utvecklingsområde. Barnen har ägt arbetet och fört det framåt. Vi röstar ofta när vi bestämmer till vilken strandkant vi ska gå eller vad vi ska laga för mat på våra stormkök, för att alla ska känna att deras röst räknas. Det blir inte alltid som man vill, men alla har rätten att påverka.
Det är svårt att få barnen att se sitt inflytande i arbetet och andra situationer, trots att vi påtalar att detta har ni bestämt. Barnen säger ofta att det är de vuxna som bestämmer. Detta vill vi fortsätta att utveckla.
Barnen har verkligen ägt sitt arbete. Barnens intresse har styrt arbetet och det har fått ta tid. På eget initiativ plockar barnen alltid skräp i vår omgivning. Vi får höra från föräldrar, att barnen även lär dem hur de ska sortera sina sopor, så att inget skräp hamnar i vår natur.
Vi fortsätter att uppmuntra barnen att ta egna initiativ som tex skräpplockning, när vi vistas i vår natur.
Att vara certifierad med Grön Flagg visar att verksamheten arbetar kvalitetssäkrat och metodiskt med lärande för hållbar utveckling. Grön Flagg är en del av det internationella Eco-Schools-nätverket, där FEE (Foundation for Environmental Education) fastställer certifieringskraven och Håll Sverige Rent säkerställer att de efterlevs i Sverige.
