Vi är en pedagog från respektive avdelning som tillsammans med övriga pedagoger ansvarar för Grön Flagg arbetet. Vi har samlingar med barnen där vi försöker få fatt i deras tankar och idéer om hur vi kan utveckla arbetet.
Barnen deltar också i rådet.
Vår stad
Stad & Samhälle
Arbeta med trygghet i jaget och staden. Vi vill att barnen ska få möjlighet att fundera över vad jag och du behöver i staden. Vad behövs i en stad och vad behövs för att vi ska trivas i staden? Vad lockar fler människor att vilja bo i vår stad?
Barnen lever i en förändring av sin stad, vi vill hjälpa dem att utveckla sin trygghet i staden Vi tänker att om barnen skapar och utvecklar sin relation till staden kommer de förhoppningsvis också värna om den.
Barnen synliga i vår stad? Synliggöra viktiga platser för barnen. Samtala om och undersöka dessa. Samtal om vad för mötesplatser och platser barnen och deras medmänniskor skulle vilja ha i sin stad samt vad skulle de behöva för att trivas och må bra. Inte bara vad barnen behöver just nu i sitt liv, vad kommer de behöva när de blir äldre, vuxna och sedan gamla? Sagorna “På natten mullrar berget” och “På dagen flyttar staden” tänker vi oss kommer vara en del i arbetet. För att konkretisera och synliggöra det som sker i vår stad.
Vi fångar upp barnens tankar och idéer i samtal med dem och låter dem eftersom tiden går och tryggheten ökar ta mer plats och ansvar. Vårt mål är att barnen ska känna att de kan påverka och har reellt inflytande. För att lyckas med detta behöver vi medvetandegöra barnen om när de är med och påverkar och samtala om detta med dem. I syfte att öka delaktigheten och inflytandet än mer.
Genom att barnen skapar en förståelse för och relation till staden blir det deras stad. En stad de är trygga i och kan ta tillvara på: olika platser, mötesplatser och funktioner. Barnen har fått vara med och plantera blommor som ska placeras i Kirunas centrum. Genom detta är barnen en synlig del av staden. Vi arbetar för att varje barn ska utveckla hållbara sociala relationer, kunna delta i samhället/staden, vara med och påverka det och sin framtid.
Rörelse och hälsa
Livsstil & Hälsa
Rörelseglädje Skidor, skridskor Hitta nya sätt att röra sig på Lära känna sin kropps möjligheter
Ge barnen möjlighet att upptäcka vad deras kroppar klarar av, kroppens förmågor och utveckla sin kroppskännedom.
Vi vill att barnen ska utveckla sin förståelse för vikten av att röra sig och de hälsofrämjande fördelarna som följer med det. Vi vill att alla barn ska få känna rörelseglädje.
Genom att bjuda in till aktiviteter så som olika rörelselekar, skridskoåkning, skidåkning, rörelse i olika terränger. Vi tänker också att vi ska arbeta med att utforma även innemiljön och ta in aktiviteter så att det finns plats för rörelse, som är lämpliga att utföra inomhus. Ex. mindre hinderbanor, platser för att hoppa och klättra på (de yngre barnen), dans och yoga. Vi vill prova på och utforska både aktiva rörelseaktiviteter och avslappning.
Vi tänker oss att introducera barnen till olika aktiviteter för att sedan också låta dem öva på att leda sina kompisar och även komma med egna idéer. Vi vill lyfta fram barnens idéer och tankar om olika aktiviteter vi kan utforma som främjar rörelse. De kan ex. göra egna hinderbanor som de får introducera till sina kompisar.
Vi vill ge alla barn kunskaper om och goda förutsättningar till att utveckla och bibehålla ett hållbart liv. Ekonomiskt perspektiv - friska människor - mindre sjukskrivningar..
OBS! Språk – Böcker, samtal, bilder Allmänt i samtliga områden
Stadsflytten
Stad & Samhälle
Matematik med former Skyltars betydelse Maskiner Bygga av klossar eller annat material (återvinning) Språk, nya begrepp Händelseförlopp 🡪 Före, under och efter
Vi är fortfarande mitt uppe i en stadsflytt och det är något vi vill fånga upp och arbeta med tillsammans med barnen. Vi vill ta vara på barnens funderingar om och i flytten, undersöka frågor som de har och lyfta fram barnens tankar och idéer ur ett teknik perspektiv.
Barnen lever i en förändring av sin stad och vi vill hjälpa dem att förstå varför staden flyttar och hur det går till.
“Hur gör man för att flytta en stad?” är en fråga vi tänker oss att vi kommer arbeta med. Vi tänker oss att vi kommer arbeta med teknik inom detta utvecklingsområde genom att barnen får prova lyfta tungt, flytta större föremål och prova på hur vi får stora byggen att hålla. Hur får vi något av sand eller snö att hålla en flytt? Går det?
Vi samtalar om barnens tankar och hypoteser om hur det går till att flytta hus och fångar upp deras tankar som får leda oss i vilken riktning vårt arbete tar. Genom att barnen är med och utforskar, skapar, provar och experimenterar så är deras görande centralt i utvecklingsområdet.
Eftersom att gamla hus flyttas och fortsätter användas så finns det ett hållbarhets perspektiv i utvecklingsområdet. Att vi inte enbart bygger nytt utan husen får fortsätta finnas och med dessa relationer och minnen.
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
Vi var och tittade på när kyrkan i våran hemstad Kiruna flyttade tillsammans med barnen. Barnen blev väldigt fascinerande av de många däcken som lastbilarna som flyttade kyrkan hade. Vi hängde upp en bild av kyrkan där däcken under kyrkan syns så att barnen kan gå dit, titta, komma ihåg och berätta vad som hände och hur det såg ut. Vi tittade även på videoinspelningar av kyrkflytten på förskolan och har pratat med barnen om hur man gjorde för att flytta kyrkan. Många barn hade tidigare erfarenheter av att se andra hus som flyttats tidigare samt berättade om deras egna hus som kommer vara tvugna att flytta på grund av gruvbrytningen. Vi har även läst boken på natten mullrar berget som handlar om Kiruna och stadsflytten.
Vi bad föräldrarna skicka in bilder på sina barns hem, som vi sedan skrev ut och satte in i vårat akvarium på avdelningen. Vi satte även upp bilder på andra ställen i våran stad som barnen har en relation till, t.ex. biblioteket, badhuset, slalombacken, coop med mera.
-Med de äldre barnen har vi pratat om vad som händer i vår stad, många hus rivs, en del flyttas och det byggs mycket nytt. Vi var med och tittade på när kyrkan skulle flyttas och barnen har sedan ritat bilder på detta.
Barnen var väldigt intresserade av kyrkflytten och speciellt de många hjulen under kyrkan. Stadsflytten berör många i Kiruna, både barnen men också oss pedagoger. Framförallt de äldre barnen på lillfjället har pratat om hur stadsflytten berör dem och deras hem. Några bor i områden som redan har flyttat medan andra kommer att vara tvugna att flytta på grund av gruvbrytningen. Detta leder såklart till många funderingar från barnen och vi hoppas att vårat temaarbete om stadsflytten och vår stad har gett svar till några av barnens frågor.
-Kyrkflytten gick inte så snabbt som barnen önskade, det tog väldigt lång tid, så de blev leds och ville tillbaka till förskolan.
Barnen är väldigt lyhörda och tar in vad vi har berättat om stadsflytten samt fått dela sina tankar och funderingar kring flytten. Stadsflytten är något som vi lever mitt inne i och den är en del av vår vardag. Den är inte klar än på många år så barnen kommer möta detta ämne många gånger i framtiden och se sina hem och favoritplatser flyttas.
-Barnen har återskapat kyrkflytten i leken, både ute i sandlådan och inomhus med lego.
Barnen tyckte att det var häftigt att man kan flytta iväg ett så stort hus som just kyrkan, på så små hjul. Barnen har tyckt att det är roligt att visa och berätta om sina hus och favoritplatser till varandra, till oss pedagoger och till sina föräldrar. Vi upplever att bilderna på staden har gett stöd till barnens berättande och skapat bra samtal med och mellan barnen.
-Själva kyrkflytten gick lite för långsamt men den skapade ett stort intresse och barnen lekte kyrkflytt ett bra tag efteråt. Barnen hittade egna sätt att skapa skyltar och annat till deras nya stad.
Boken på natten mullrar berget var ganska svår för de minsta barnen att förstå. Vi kommer fortsätta att läsa boken under vårterminen för att se hur barnen tillägnar sig då.
Vi startade med att följa kyrkflytten och samtala om varför hus flyttas. Vi pratade med barnen om vad man behöver i en stad och om vad barnen vill ha i sitt Kiruna. Därefter fick barnen tillverka/bygga/måla/dekorera byggnader och annat som de de vill ha i staden.
Efter kyrkflytten genomfördes lekte barnen att de flyttade kyrkan och andra byggnader, både inomhus och utomhus. De prövade olika sätt att flytta byggnaderna på. De äldsta barnen fick också i början av hösten till uppgift att bygga en stad till Kotteman som bor i skogen. Detta gjordes i skogen av naturmaterial.
I början av projektet med Barnens Kiruna samtalade vi med dem om vad de önskar ska finnas i sin stad och barnen fick som nästa steg rita det de önskar ska finnas i Kiruna. Barnen har sedan fått konstruera och bygga olika hus och byggnader av återvinnings material. De har visat ett stort intresse och flera av barnen har arbetat under en längre tid med sina byggen. Konstruerandet har också utvecklats, en del av barnen har tagit flera olika kreativa skapande sätt till byggena. Det har t.ex. pärlats olika detaljer som de sedan fått sätta fast på sina byggen.
Barnen har samlats vid borden där vi visar upp skapelserna och samtalat om de olika sakerna de önskat att få till Kiruna. Det har byggts cykelaffärer, klädaffärer, många lekparker, spa, förskolor och annat som är viktigt för barnen i staden. Deras intressen och perspektiv har lett detta projekt.
Barnen har utvecklat sitt kreativa skapande och lärt med och av varandra. Barnen har också börjat hjälpa varann än mer i vår ateljé där de arbetat med konstruktionerna. Vi har sett ett intresse av att skriva skyltar till sina byggnader. I samband med detta har vi fått många samtal om bokstäver och deras ljud.
Det kreativa skapandet har fångat barnen allra mest. Och flera av barnen har velat utveckla sina byggnader mer och mer och arbetat flera gånger med skapelserna.
Vi skulle ha kunnat utveckla vårt dokumenterande av projektet, använt ljudinspelningar från början för att fånga upp barnens tankeprocess.
-skridskokul och skidkul Vi har delat in barnen i grupper utifrån ålder och erfarenhet vad gäller både skridskoåkning och skidåkning. Alla barn får möjlighet att starta upp med stöd på skridskobanan och allt eftersom utmanar vi dem att klara av att åka mer självständigt genom att t.ex. ha mjukisdjur i handen när vi åker, träna på att ramla och att kunna ta sig upp självständigt. Senare har vi gjort banor som vi gjort mer utmanande allt eftersom. Detsamma har vi gjort med skidåkningen där vi börjat med enklare bana på plan mark och sedan gått över till att träna att åka i backar. Vårt förhållningssätt är att barnen ska få möjlighet att åka skridskor/skidor när de har lust samt få möjlighet att utmana sig i i olika aktiviteter som stimulerar motorik och kroppskontroll.
-gemensamma danser/rörelser vid storskärm Alla är med utifrån sin egna förmåga, det finns inget som är rätt eller fel utan alla rör sig på sitt sätt.
-tittat på Hopp hopp Tv som handlade om kondition, kroppskontroll, mat, vila och sömn Vi har frågat barnen vad de känner att de och deras kroppar behöver för att må bra. Vi har också samtalat om vad vi är bäst på, att alla vi har olika styrkor och vi alla är bäst på olik saker. Dessa samtal har vi försökt att sammanfatta i kollage som vi sedan hängt upp på förskolan.
- kombinerat bokstavsjobb med kroppskontroll Barnen har fått öva på att skapa bokstäver med sina kroppar, tillsammans med en kompis. Detta var rätt så svårt och öppnade upp för samtal om kroppsdelar och vart armar och ben var.
-vi arbetar för att barnen ska ha roligt och vara aktiva under våra dagliga utevistelser. Vi planerar aktiviteter som främjar rörelser t ex bygga banor, gå på promenader och gå till STORA snöhögar. Vi klättrar, hoppar, balanserar, snurrar och rör oss på olika sätt.
-Vi har delvis följt Vinter-OS, utifrån barnens intresse och samtalat om de olika grenarna vi fått se. Vad krävs för att bli en elitidrottare inom ex. slopestyle, big air eller ishockey? Vi tog in detta intresse i skidåkningen och barnen har fått prova på "skidskytte" med ärtpåsar, utmana sig själv i nedförsbackar och samarbetat på olika sätt. En dag möttes Sverige och Finland i hockey och detta inspirerade barnen till att skapa/pyssla flaggor samt "snacks" som de hade med sig när de tittade en stund på matchen.
Från att vissa barn har varit rädd åker nu i princip alla barn både skridskor och skidor. De som var rädd för att åka fick till en början gå med skor och hjälm på isen. De som hade det mer svårt för skidåkningen fick börja med att gå med stavar. Nu åker alla barn skidor.
Alla barn har varit delaktiga när vi haft dans/rörelse på storskärm.
Barnen har varit väldigt engagerade i att vara med och komma med förslag om vad deras kroppar behöver för att må bra. Vi pedagoger har försökt fånga upp detta och möjliggjort aktiviteter utifrån barnens idéer.
Barnen har själva valt att åka både skidor och skridskor när vi varit på gården, utanför planerade aktiviteter så vi ser att de fått ett intresse för detta. Ju mer de tränar och lär sig desto roligare verkar de tycka att det är.
Barnen brukar fråga efter t.ex. mario-dans på storskärm och alla vill vara med.
Barnen har på ett roligt sätt lärt sig nya saker om kroppen och hur den fungerar och vad den behöver.
Barnen hjälper varandra - de som har mer kunskap delar med sig av sin kunskap till de som inte vet/kan lika mycket. Vi ser att barnen växer av att hjälpa varandra.
Barnen har fått ett större intresse av att prova på olika aktiviteter och tycker att det är roligt. De inspireras och önskar ofta själv att få göra det på fria val. Vi har fått ta del av barnens utvecklingsprocesser och fått se glädjen hos dem när de utvecklas i de olika sätten att röra sig och använda kroppen samt hur deras självförtroende ökat. De har själva också uppmärksammat att de lärt sig mer och mer. "Titta fröken nu kan jag...!"
Dela in barnen i grupper och låta alla vara med utifrån sin egen förmåga. Det är bra att börja med enklare saker för att sedan när barnen blivit mer trygga i en aktivitet utmana mer. Är det för svårt på en gång finns risken för att barnen inte vill vara med alls. De barn som redan kan mycket kan utmanas och växa genom att lära och hjälpa andra.
På förskolan har vi under året varit "ordsamlare" . Vi har vid varje matbord samlat ord på olika bokstäver. Det har väckt ett stort intresse för bokstäver och ord. Detta intresse ville vi följa upp även utomhus. Tillsammans med barnen gick vi därför på skylt och bokstavsjakt i området kring förskolan.
Barnen upptäckte många bokstäver och text på små och stora skyltar. Det blev många samtal om bokstäver, om vad det står, vad skyltarna betyder och varför skyltarna finns, på en del skyltar fanns det symboler - vad betyder de?
I alla möjliga situationer både ute och inne kommer barnen på ord som börjar på olika bokstäver. T ex. -"snöhög" det börjar på S, du måste skriva det. Under det här läsåret är det flera barn som har börjat ljuda och börjat knäcka läskoden. Vid bygget av barnens Kiruna gjorde flera barn egna skyltar till sina byggnationer.
Barnen var ivriga och intresserade i jakten på skyltar. De hittade t ex bokstäver som de har i sitt namn. En del barn försökte läsa texten. Många barn kände igen skyltar/ordbilder och kunde "gissa" sig till vad det stod.
Det är mycket bra att ha bokstäverna och ordsamlandet vid varje matbord. då det är en plats vi sitter på varje dag i en liten grupp. Att vara ordsamlare har väckt ett stort intresse för bokstäver, bokstavsljud och ord.
Vi har haft skridskokul och skidkul med 3 åringarna på vår avdelning. Barnen har fått träna på att åka skridskor och skidor samt leka lekar på isen/skidspåret för att uppmuntra barnen att röra på sig och utöva vintersporter. Vi har lekt lekar och gjort hinderbanor för att uppmuntra barnen att åka på olika sätt och vi upplever att barnen har uppskattat skridskoåkningen och skidåkningen väldigt mycket. Vi har också haft gosedjur på isen som dom kunnat plocka upp och åka omkring med. Barnen har fått öva på sin balans och grovmotorik och att ta sig fram på isen/ i skidspåret. Med detta tema hoppas vi att vi bidrar till barnens rörelseglädje och utveckling av grovmotorik, detta är betydelsefullt för deras tro på sig själv och känna sig trygg i gruppen.
Barnen har tyckt att det har varit jätteroligt att få testa på att åka skridskor och skidor, vi ser att de flesta av barnen har gjort stora framsteg på isen/skidspåret. Från att vara väldigt vingliga och behöva stöd till att själva kunna åka.
Vi upplever att barnen är säkrare på isen/skidspåret nu och att de har blivit mer motiverade att åka skridskor och skidor även när vi inte har grupptimme. Vi ser också att de yngre barnen (som inte börjat åka med ännu) blir sugna när dem ser de äldre barnen åka.
Barnen har uttryckt att de tycker mycket om att åka skridskor och skidor, vi ser en stor rörelseglädje bland barnen på isen. Barnen blir stolta över sig själva och säger t ex: "titta vad bra balans jag har!" och vi ser att de vågar testa nya konster och tycker om att visa varandra.
Anlägg en skridskois på eran förskolegård, det underlättar att ha den nära så man slipper åka iväg någonstans. Tro på er själva som pedagoger och våga testa även med dom yngre barnen, ofta kan dom mer än vad vi tror. Visa barnen att ni tror på dem, peppa dom, låt dom prova fritt.
Genom att ha arbetet med stads flytten så har barnen fått möjlighet att utveckla sitt tänkande vad gäller samhället och hur man bevarar samhällen. Vi har lagt upp viktiga plaster som finns i staden i vårt akvarium på förskolan som viktiga för barnen så de kan titta och prata med varandra om vad som finns och vad som behövs för att man ska trivas i ett samhälle. Vi har varit och tittat på kyrk flytten och även läst "På natten mullrar berget" för att barnen ska få en förståelse hur en stads flytt går till och varför den är nödvändig.
Genom att tidigt väcka lusten att röra på sig skapar det förutsättningar för livslångt välbefinnande, bättre förutsättningar för lärande och ökad belägenhet att välja hållbara transportmedel som cykling och gång. När rörelse förknippas med glädje snarare än prestation så ökar chansen att vanorna håller upp i vuxen ålder.
Eftersom vi har arbetat med temat vad vi och våra kroppar behöver för att må bra och ska trivas så tänker vi att barnen fått positiva erfarenheter som hjälper dem att kunna göra goda val för sig själva och sina medmänniskor nu och framöver. Social hållbarhet - tilltro till sin egen förmåga. Vi tar hand om varandra och är en “fiffig kompis” genom att hjälpa till när någon behöver vår hjälp. Vi gör goda val för oss själva och de/det vi har runt oss. Även att veta vad våra kroppar behöver för att må bra. I projektet “Vad behöver vi i vår stad för att vi ska må bra?” har vi arbetat för att barnen ska bli mer medvetna och att börja upptäcka det som finns i staden. Vad behöver vi i en stad? Barnens skapande har synliggjort vad de tycker är viktigt och vad som behövs, utifrån deras perspektiv. De har sagt: “Vi behöver hus och lekplats, annars fryser man ihjäl”. “Barn behöver leka för att lära sig”. Vi har också använt “skräp”, återbrukat förpackningar som vi och barnen samlat på oss. Det tänker vi knyter an till både ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Barnen har varit mycket engagerade i alla delarna av årets arbete med grön flagg. De allra flesta hakar gärna på det vi kommer med och tar vid och utvecklar det ännu mer utifrån sina egna tankar och idéer. Vi låter barnen leda oss vidare utifrån saker som vi tar upp. Barnen inspirerar och inspireras av varandra, och de barn som visar störst intresse för ett projekt får fler och fler att bli nyfikna och vilja delta. Vi har ett förhållningssätt där vi lyfter fram barnens styrkor och att de kan hjälpa varandra på olika sätt. Det stärker barnens delaktighet och deras handlingskraft genom att vi visar att vi tror på dem, att de kan mycket och får prova på.
Att fortsätta inspirera barnen till att röra sig på olika sätt och hitta rörelseglädje eftersom vi ser att det påverkar deras välmående och att barnet får ett ökat självförtroende när de klarar av saker de inte kunde tidigare.
Vi hade planerat att vi skulle utforska det fysiska flyttandet ännu mer under året. Hur vi kan göra för att t.ex. flytta byggen av olika material? Detta är något vi inte hunnit med på det sätt vi hade önskat. Vi hade också tänkt att utveckla ett “landskap” där barnens byggen skulle få stå för att synliggöra dessa ännu mer och hur de hör ihop med varann. Men detta har vi inte heller hunnit med pga. andra projekt och händelser. Vi behöver ta med oss till nästa år att begränsa oss lite mer i planeringsstadiet för att hinna med de olika delarna på ett bra sätt.
Vi har lekt lekar på isen som gett möjlighet för barnen att känna sig delaktiga genom att varje barn fått turas om att vara ledare och bestämma medan kompisarna lyssnat. Under den fria leken har de fått välja om dom vill åka skridskor eller skidor, fler och fler barn har velat åka både skridskor och skidor även utanför grupp timmarna. Även dom yngre barnen har visat intresse att prova på aktiviteterna och fått möjlighet att prova. När det gäller arbetet med stads flytten så har barnen fått välja vilka platser i Kiruna som dom brukar besöka och vill ha kvar, vi har skrivit ut dom platserna och lagt dom i vår miniatyr stad som vi har på avdelningen. Barnen har också sina egna hus i staden och dom har fått välja placeringen på deras hem; "jag vill ha mitt hus nära lekplatsen" sa ett barn.
Barnen har varit mycket engagerade i alla delarna av årets arbete med grön flagg. De allra flesta hakar gärna på det vi kommer med och tar vid och utvecklar det ännu mer utifrån deras egna tankar och idéer. Vi låter barnen leda oss vidare utifrån saker som vi tar upp. Barnen inspirerar och inspireras av varandra, och de barn som visar störst intresse för ett projekt får fler och fler att bli nyfikna och vilja delta. Vi har ett förhållningssätt där vi lyfter fram barnens styrkor och att de kan hjälpa varandra på olika sätt. Det stärker barnens delaktighet och deras handlingskraft att vi visar att vi tror på dem, att de kan mycket och får prova på.
Det var bra lekar som barnen fick komma med egna idéer. Ökar delaktigheten och intresset om barnen får välja vad de ska göra. Det blev mer konkret för barnen när vi gjorde en miniatyr stad för barnen eftersom de fick visa hur de vill ha sin stad. Skapa fysiska saker med barnen gör abstrakta begrepp konkreta och begripliga.
Utifrån våra dokumentationer och reflektioner tycker vi att barnen har fått stort inflytande och varit delaktiga i vilken riktning vårt arbete lett till och vad vi utforskat mer under läsåret. Vi hade kunnat göra barnen mer medvetna om alla val de gör och hur deras intresse, funderingar och tankar leder vårt arbete framåt. Vi tänker att barnen kanske inte är medvetna om hur de leder oss eftersom vi inte synliggör olika val för dem.
I början behövde barnen stöd på skridskobanan för att ta sig fram, senare när barnen fått mer kunskap självförtroende har de kunnat ta sig fram helt på egen hand. Lärt sig att hitta och känna igen platser i miniatyr staden som kompisarna berättat om. Barnen har fått pröva sina idéer och placeringar i staden.
Vi ser under detta läsår att vi har flera barn som gärna tar en ledarroll i barngruppen. De drar igång andra barn i aktiviteter, stöttar och styr där de behövs. Vi vuxna har ett förhållningssätt där vi ger tid och utrymme för barnen att utforska och träna på olika färdigheter utan att vi vuxna “tar över” eller kliver in i situationen på en gång. De provar själva, eller hjälper varandra. Vi personal strävar efter att skapa konstellationer som främjar utvecklandet av barnens handlingskompetens. Det kan vara att öppna en termos, stänga en dragkedja eller vara i en leksituation som vi tänker oss öppnar upp för samspel och samarbete. Detta gör vi för att barnen ska få upptäcka hur mycket de kan själva och att det finns flera “fiffiga kompisar” i barngruppen omkring dem. Begreppet “Fiffig kompis” är något som hänger kvar från tidigare års arbete i grön flagg. Och det är något som både vuxna och barn använder. Barnen är väldigt hjälpsamma gentemot varandra och till exempel när barnen behöver hjälp med något så frågar de gärna varandra också och inte bara oss vuxna. De flesta vågar tala för sig, säga vad de tycker. Några av barnen har utvecklat sina färdigheter att få andra att lyssna till dem. Ex: så har vissa barn samlat de andra på "spontan samling", för att på detta sätt få kompisarna att leka det denna vill. En smart lösning till att styra vad barngruppen lekte i just den stunden.
Låta barnen fortsätta ta egna initiativ och testa sin kreativitet.
Att vara certifierad med Grön Flagg visar att verksamheten arbetar kvalitetssäkrat och metodiskt med lärande för hållbar utveckling. Grön Flagg är en del av det internationella Eco-Schools-nätverket, där FEE (Foundation for Environmental Education) fastställer certifieringskraven och Håll Sverige Rent säkerställer att de efterlevs i Sverige.
