Sandfallets kooperativa förskola Grön Flagg-resa 25/26

Titel

Relationella mötesplatser

---

Grön Flagg-tema

Stad & Samhälle

---

Vad

Yngre barns avdelningen: Skapa en gemensam mötesplats på gården (scenen) för alla på förskolan och synliggöra mötesplatsen för andra i vår närmiljö. Barnen ska få möjlighet att inspirera varandra och bli inspirerade av en plats med möjlighet till olika estetiska uttryck såsom sång, dans, rörelse, att få spela instrument, leka charader mm.

Mellan avdelningen: Vi vill jobba med att utveckla vår gård/utemiljö tillsammans över hela förskolan. Vi kommer utveckla en snickar-miljö tillsammans med barnen. Med hjälp av vårdnadshavare kommer vi använda oss av ”spillvirke” som återbruksmaterial, testa olika verktyg och skapa utifrån barnens egna idéer och tankar. Vi vill integrera utvecklingsområdet (att utveckla vår utemiljö) med vårt projekt (”Bygga en stad”) och kommer utforska vår närmiljö med mötesplatser i fokus. Vilka mötesplatser hittar vi i samhället. Vilka platser har barnen delade erfarenheter av och vilka platser kan vi lära oss om av varandra och genom att skapa nya erfarenheter? Ingångar vi kan tänkas beröra i projektet – synliggöra mötesplatser, samhällsplanering, arkitektur, trafik, människor, grön stad, vägar, affärer och barnet som samhällsmedborgare. Vi vill att barnen ska känna att de har en röst i samhället, att deras idéer har betydelse och att samhället också har en plats för dem!

Äldre barns avdelningen: Vi kommer att skapa ytterligare en miljö (vattenbana) på gården som ska bjuda in till samspel mellan åldrarna och avdelningarna. Vi vill skapa gemenskap, vi vill att barnen ska bli medvetna om att andra ska använda vattenbanan och att man ska tänka på tex hur de yngsta ska kunna använda den. De kommer att få arbeta fram ritningar, använda återbruksmaterial, klura på hur de ska få vattnet att räcka.

---

Varför

Vi upplevde att vi behövde utveckla våra miljöer ute på gården och även hur vi undervisar i vår utemiljö. Ur detta väcktes vårt utvecklingsområde relationella mötesplatser. Barnet i relation till samhället innefattar exempelvis demokratiska mötesplatser, få känna att det finns ett forum att uttrycka tankar och åsikter, känna inflytande över det sammanhang man är en del av och också förstå att vi alla bär ansvar för dessa sammanhang.

---

Hur

Vi planerar för att barnen är med och utformar vår tänkta miljö, väljer verktyg, fyller på spillvirke, skriver brev till snickare med tänkta frågor och önskemål. Vi använder samhället, torg, affärer, andra samhällsviktiga mötesplatser, som en förlängd arm för att se till att barnen syns i vårt samhälle. Barnen kommer att få vara drivande i vilka aktiviteter och material som ska finnas att tillgå, samt att vara delaktiga i att tillverka instrument till miljön vid scenen. Barnen ska själva få komma med idéer och göra ritningar på en vattenbana som de sedan ska få bygga upp. Vi vill också att barnen ska använda återbruk och komma på lösningar på hur vi kan göra för att återanvända vatten och inte slösa. Vi planerar för att ta reda på användbar information och fakta om vad som behövs i ett samhälle, vilka mötesplatser som många människor besöker varje vecka, vem som bygger samhället, vem som bestämmer vad som ska finnas i ett samhälle och vad barnen hade velat ha om de själva fick bygga ett samhälle.

---

Delaktighet och inflytande

Barnen kommer att vara delaktiga och få inflytande genom att i mindre grupper få uttrycka sina åsikter, vi kommer att skapa dessa mötesplatser genom att vara lyhörda pedagoger som tar tillvara på idéer och lösningar. Barnen kommer att få testa sina teorier i skapandet av miljöerna, hjälpa och inspirera varandra. Vi kommer också att ha återkommande Grön flagg samlingar där barnen får dela med sig av sitt pågående hållbarhetsarbete och där vi gemensamt driver arbetet framåt.

---

Hållbar utveckling

Materialet vi använder oss av är återbrukat från förskolan och saker vi fått från vh. Vi skapar tillsammans utifrån en gemensam plan som ska gynna hela förskolan och samhället vi har runt oss. Vi tror att om barnen tar beslut om hur vi återbrukar material så väcks en tanke/frågeställning om hur vida något ska kastas eller återbrukas på nytt. Att någons "skräp" kan bli någon annans "skatt". Vi tror också att skapandet av dessa nya miljöer bjuder in till nya samtal, lekar, upptäckter och glädje! Detta är ur ett socialt hållbarhetsperspektiv jätteviktigt. Att tidigt få vara delaktig och ta beslut som främjar hållbarhet, hur vi till exempel använder våra resurser tror vi leder till nyfikna, kreativa, lösningsfokuserade barn. Vi arbetar också på daglig basis med att kompostera vårat matavfall, spar vatten som blir över och samtalar om hur vi vårdar det material vi har på förskolan.

Mål och riktlinjer

Normer och värden

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande.
• Ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

---

Omsorg, utveckling och lärande

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• Nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära.
• Förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.
• Förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen.
• Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

---

Barns delaktighet och inflytande

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• Förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan.

---

• Hållbara städer och samhällen

Uppladdade bilder

• 
• 
• 
• 
• 

---

Tema i fokus

• Stad & Samhälle

---

Vad gjorde vi?

Vi började med att observera barnens intresse för musik och instrument, vi ställde oss frågan om vi tillsammans kunde skapa ett instrument i vår utemiljö? Vi tog fram en gammal trärulle från förrådet som vi målade och frågade sedan våra vårdnadshavare om hjälp att samla konservburkar som vi sedan skulle använda till rullen. Tillsammans med barnen så sattes instrumentet ihop inne på avdelningen, barnen fick borra, spika och använda skruvdragaren för att sätta fast burkar och andra föremål vi hittade i vårt förråd på rullen. Vi hade som inspiration målat lite olika noter på rullen för att se om barnen gjorde några kopplingar till musiken. När rullen var färdig ställdes den mitt i stora rummet för att utforskas, barnen testade att trumma med olika föremål, i olika takt och till sång. Vi tyckte oss se att barnen var stolta över rullen de skapat tillsammans och pratade om att vi gjort ett instrument av saker som inte från början var ett instrument som burkarna eller en liten stekpanna. Vårdnadshavarna har fått varit delaktiga genom att skapa ett instrument på föräldramötet vi hade på hösten. instrumenten fick skapas genom att använda befintligt material på förskolan och en stor uns fantasi. Dagen efter så var det dags att ta med instrumentet ut till vår scen på gården, barnen gick med stolta steg och alla spelade och sjöng tillsammans. När vi sedan haft vår stund kom fler nyfikna barn från de andra avdelningarna ner till scenen för att bli inbjudna av barnen till att upptäcka och spela tillsammans på det nya instrumentet. Instrumentet är byggt så att flera barn ska kunna samspela och mötas i musiken, hitta gemenskap och glädje. Vi har också dekorerat scenen med saker som av olika anledningar egentligen skulle ha kasserat som tex en trasig ljusslinga men som fyller en funktion i att vara vacker utsmyckning.

---

Hur gick det?

Vi kan i efterhand se att arbetet med scenen lite stod på vänt under vinterns kalla och snöiga månader och att det var lite trögstartat när våren kom. Alltså lite svårt att hålla liv i temat och vi funderar lite på hur vi kan fortgå i arbetet med temat som vi har valt att jobba med utomhus på en fast plats. Dock har musiken och sången fortsatt att locka och inspirera barnen inomhus men att vi kan se att det i utemiljön blir fler nya och oväntade möten över avdelningarna.

---

Vad blev resultatet?

Vi tycker oss se att instrumentet vid scenen blev något att samlas vid, nya möten uppstod över alla avdelningar. Vi tycker oss se att de yngre baren som varit med och skapat instrumentet visade på och bjöd in med en stolthet och en vilja att dela med sig. Vi kan också se att när barnen skapar miljön tillsammans med oss pedagoger blir miljön än mer värdefull och man tar tillsammans hand om det vi skapat. Vi kan se att detta är en process som inte är färdig utan en levande miljö som byggs på efter intresse med att vi erbjuder fler aktiviteter vid scenen och material som bjuder in i lekar och samspel tex charadkort och dramalådor.

---

Vad tyckte barnen?

Då våra barn är de yngsta på förskolan så kan vi pedagoger observera att de ofta väljer att stanna kvar på scenen när vi pedagoger anordnar en dans/sång/musik aktivitet. Att vi upplever att deras glädje både syns och smittar av sig över hela förskolan. Vår upplevelse är att scenen blivit en plats att samlas vid vid fler tillfällen än tidigare.

---

• Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Uppladdade bilder

• 
• 
• 

---

Tema i fokus

• Stad & Samhälle

---

Vad gjorde vi?

Barnen fick i uppdrag att skapa en snickar-miljö ute på vår gård. Vi startade med att titta på en bild på snickarbänken. Vad tror ni man kan använda den till? "Trä och så" "Såga" "Jag tror man kan sätta fast något"

Vi delade upp oss och några barn som hade flera förslag på verktyg vi kan testa i ”snicken” fick ansvar att samla ihop verktyg från förrådet. Boken ”Castor snickrar” blev en hjälp att se namnen på olika verktyg. Allt samlades ihop i snickarlådan och barnen hjälptes åt att ta med den till miljön.

Samtidigt hjälptes resterande barn till att bära ner snickarbänken och ställa den på plats i pergolan på gården där ”snicken” skulle få ta plats. "Alla behövs för att vi ska orka!" "Vi kan bära den tillsammans" "Jag behöver göra en pall för att nå upp"

---

Hur gick det?

Skapar en välkomnande plats Många av barnen är engagerade och vill hjälpa till. När snickarbänken är på plats upptäcker vi att det är mycket sand och löv på marken, vilket inte är så välkomnande. Alla hjälps då åt att sopa och göra det mer inbjudande. "Det ser nästan ut som en ny förskola" "Det går fortare när man är fler"

---

Vad blev resultatet?

Vårt fokus har varit att alla ska få utrymme att testa verktygen många gånger och detta tycker vi oss se har bidragit till att fler barn känner tillit till sin egen förmåga. De vågar testa och de ger inte upp när det tar emot.

---

Vad tyckte barnen?

Upplevelsen är att barnen tycker om miljön och tar hand om den. Det är alltid många barn som vill vara med och testa verktygen när tillfälle ges. De uttrycker fortfarande att de vill skapa "något" som de vill kunna ta hem. Funderingar vi har utifrån detta; Hur kan vi förhålla oss till det ur ett hållbarhetsperspektiv? Hur kan vi bygga saker i "snicken", inte för att spinna på behovet av ägandet, utan stället bygga för att berika vår utemiljö på förskolan?

---

Lärdomar och tips till andra som vill testa

Iordningställandet av miljön tillsammans med barnen skapade en "vi"-känsla och en känsla av ägandeskap. Vi tar hand om miljön för vi har alla hjälpt till att göra det fint. Att introducera samarbetsstrategierna i miljön har också hjälpt alla pedagoger att skapa ett gemensamt förhållningssätt vilket vi inte hade tänk på innan.

---

Uppladdade bilder

• 
• 
• 
• 

---

Tema i fokus

• Konsumtion & Resurser

---

Vad gjorde vi?

I vårt gemensamma hus-projekt som vi har varje år på förskolan tänker vi extra mycket på att använda och återbruka material vi redan har. Utifrån vårt utvecklingsarbete med ”snicken” nere på gården ville vi använda spillvirke i vårt skapande. Vi har reflekterat över att vi inte vill att det ska kännas som vi ”massproducerar” och vill uppmärksamma barnen på att vi återbrukar och använder oss av sånt vi fått.

Vi skickade ett brev till Snickar-Magnus och frågade om han kunde hjälpa oss att såga bitarna vi behöver för att kunna konstruera en julgran av spillvirke vi har samlat ihop. Barnen skickar också med en fråga: Har snickare alltid har en penna bakom örat? Ett av barnen har uppmärksammat att hans morfar har det när han jobbar.

---

Hur gick det?

Vår upplevelse är att det var en bra praktisk aktivitet där många barn, på flera avdelningar ville och kunde vara med och delta. Några av bitarna spillvirke höll inte för att borra igenom utan att spricka men barnen var tålmodiga och gjorde då om stegen (slipa, mäta och markera) för testa om nästa bräda fungerade.

---

Vad blev resultatet?

De barn som jobbat i "snicken"-miljön tidigare fick utöva sina kunskaper men också visa andra barn som inte använt sandpapper, borr och tumstock innan. Något som egentligen bara skulle slängas återbrukade vi för att skapa något vi sedan kunde sälja, för att pengarna slutligen skulle gå till mer behövande familjer i vår kommun. Ett fint samarbete, där barnens arbete få ha en stor betydelse i ett större sammanhang.

---

Vad tyckte barnen?

Vi tycke oss se glädjen hos barnen när de färdigställt sin gran. Många av barnen testade direkt att sätta ner den i sandlådan för att se om den fungerade.

---

Lärdomar och tips till andra som vill testa

Vi tror att tydligheten i uppgiften och att många barn kunde visualisera hur granen skulle se ut hjälpte att fler barn ville delta. Vi använda oss också av verktyg som barnen testat många gånger i "snicken" (tumstock, skruv och skruvdragare) och kände sig trygga med. Vår upplevelse är att barnen har lärt sig verktygens funktion och hur verktygen ska användas vilket hjälpte i skapandet.

---

Uppladdade bilder

• 
• 
• 
• 
• 

---

Tema i fokus

• Stad & Samhälle

---

Vad gjorde vi?

Vi började med att låta barnen på Ekorren besöka bäcken dels för att vi pedagoger skulle få reda på hur mycket barnen visste om hur vattnet rör sig. Sedan fick barnen ett brev från Dripp och Doris som är vattendropparna från boken Dripp och Doris på äventyr som vi använt oss av i tidigare projekt. I brevet fick barnen i uppdrag att bygga en vattenbana till stora gården som skulle vara till för alla barnen på förskolan. För att kunna göra det fick alla barn först göra en egen ritning med förslag, tankar och idéer på hur en sådan skulle kunna se ut. De funderade mycket på hur vattnet rörde sig, att det behövdes flera olika starter så många barn kunde jobba samtidigt, att man kunde använda gamla saker från förskolan. De ville ha någon typ av behållare längst ner för att samla upp vattnet så att man kan använda det igen (vattnets kretslopp). I nästa skede samlade vi ihop alla barnens idéer och gjorde en gemensam ritning. Vi ville att barnen skulle fundera på hur det skulle se ut i verklig storlek så de fick rita upp den på ett stort papper på väggen. Men innan detta mätte de väggen som vattenbanan ska vara på, de mätte barn från avdelningen Myran och barn från avdelningen Igelkotten för att de skulle finnas starter på flera olika nivåer. De har arbetat i små grupper och lämnat över uppdrag till varandra. Barnen har jobbat med vatten på olika sätt under höst och vinter för att sedan till våren göra verklighet av sina ideer och satt ihop vattenbanan. Barnen fick fästa de olika materialen de samlat ihop och sedan sätta upp vattenbanan på gården. Den har innvigds och används nu av alla barnen.

---

Hur gick det?

Vi blev överrraskade över hur mycket de barn som varit på avdelningen året innan hade med sig från tidigare projekt med vattnets kretslopp. Detta spreds sig snabbt till de nya barnen. Vi ville att processen skulle vara projektet och inte de färdiga resultatet och det lyckades vi med, men det har varit svårt att upprätthålla projektet då det stannade av under vintern. Vi fortsatte att arbeta med vatten på olika sätt, mäta och väga, strömmar, vattenkraft, flyta sjunka, is, vatten och ånga osv.

---

Vad blev resultatet?

Vi lärde oss att barnen har otroligt mycket tankar och idéer och att det är nyttigt för oss och barnen att låta det ta tid, att prova samma sak många gånger, diskutera och komma fram till olika lösningar. Lyssna och reflektera till varandras olika sätt att tänka och lösa problem. Vi har lärt oss att vatten engagerar nästan alla barn på olika sätt. Det är ett tacksamt material och många av barnen uppskattar att jobba med det konkret. Vi ser en omtanke för de andra på förskolan, att barnen tycker att det är viktigt att alla ska kunna använda den. Vi ser en stolthet över att ha varit med och byggt den.

---

Lärdomar och tips till andra som vill testa

Låt barnen prova många gånger och var inte rädd för att det blir blött inomhus, låt dom testa! Jobba i mindre grupper och låt dom dela med sig från grupperna. Detta gör att de styr reflektionerna, de skapar en gemenskap även om man inte arbetar i storgrupp.

---

• Jag vill att min aktivitet publiceras i Idébanken. Vi godkänner också att Grön Flagg eventuellt redigerar inlägget.

Uppladdade bilder

• 
• 
• 
• 
• 

---

Tema i fokus

• Stad & Samhälle

---

Vad gjorde vi?

Barnen har upptäckt att stadens torg var fylld med skräp. De har undersökt och sett att det finns flera papperskorgar på torget och tycker det är väldigt konstigt att det ändå är så mycket skräp.

Vi frågade barnen vad vi kan göra för att det ska bli en renare plats? ”Vi kan sätta en skylt bredvid skräpet så de vet att dom ska ta upp det” ”Jag kan göra en pil så dom hittar papperskorgen” ”Det finns två papperskorgar på torget. Dom kanske behöver en karta för att hitta?” ”Släng inte skräp i naturen, så kan det stå” ”Vi kan göra en stopp-hand så dom inte slänger i naturen”

---

Hur gick det?

När vi väl skulle sätta upp skyltarna på torget upptäckte vi att de gamla soptunnorna var borta och hade ersatts med en återvinningsstation. Ett av barnen hade målat detta på sin skylt och jämförde sin skylt med den som nu står på torget. Barnen blev dock bekymrade över att det fortfarande mycket skräp samt att allt skräp inte tycktes få plats i den nya återvinningsstationen. De gjorde att vi sorterade skräpet vi hittade på torget men när det var fullt gick vi och letade upp en en soptunna längre bort. Barnen tog sedan egna initiativ att slänga och sortera skräpet det hittade på torget och när de fick frågan om de behövde hjälp svarade flera av dem. "Nej, nu vet jag vart skräpet ska ligga. Jag klarar själv".

---

Vad blev resultatet?

Vi vill uppmärksamma barnen i samhället och att de ska få känna sig som en viktigt samhällsmedborgare. Vi tycker oss se och höra att barnen upplever att deras idéer tas på allvar. Det tycker vi oss höra i deras uttryckta lösningar på problemet. Vårt uppdrag är att barnen ska få känna sig delaktiga och att de kan påverka sin situation.

---

Vad tyckte barnen?

Vår upplevelse är att barnen tyckte det var en självklarhet att dem kunde vara med och påverka hur torget ser ut och göra det till en finare plats. Det väckte stort engagemang hos barnen och vi tolkar det som om de var ivriga att få "göra"!

---

Lärdomar och tips till andra som vill testa

Vår upplevelse är att vi inte behövt locka fram ett intresse hos barnen, vilket vi tror grundar sig i vår utgångpunkt. Att utgå från barnens upptäckta "problem" och använda deras erfarenheter och idéer som lösningar var grunden till genomförandet av skyltarna vi hängt upp på torget. Projektet bars av barnen och vi tycker oss se att det bidragit till ett stort intresse.

---